2007-07-11

Ensam och övergiven


Familjen drog i måndags morse till Finland så nu är man ensam och övergiven här i Svedala. Visst, jag är gräsänkling, kan spela hur högt jag vill på stereon, slipper byta blöjor och kan träna hur mycket jag vill. Men jag kan inte förmå mig att känna någon glädje. Det ekar tomt och kallt i lägenheten. Ingen fru som man kan mysa med, ingen speedad treåring som yr runt och ingen liten bebis som man kan konka runt på i famnen.

Så eftersom jag är en social rackare så har jag försökt sysselsätta mig så mycket som möjligt för att liksom inte hinna känna efter för mycket. Lägenheten är nu nystädad, toaletten glänser och jag har ljudkalibrerat mina nya fina B&W-högtalare (mer om detta i en senare post). Jag hann även med ett bra intervallpass vid Karlbergsslott igår. Bara två dagar sedan söndagens tävling så kroppen var inte helt återhämtad och Herr Larm lämnade mig hängdes så jag fick grotta på i min ensamhet. Coach Lamas hade ordinerat 10 stycken terräng-tusingar med fallande vila från 60'' och sedan minus 4'' för varje intervall. Kul! Iallafall tills det återstod tre intervaller. Då började söndagens tävling göra sig påmind och det blev tufft mot slutet. Jag bet dock i och snittade tusingarna på 3:09 vilket är bra med tanke på den korta vilan mot slutet (28'') och dessutom tusingar i terräng.


Idag står följande saker på agendan efter jobbet:
* Besöka Naprapat-Helena för en liten koll så att allt står rätt till i benen.
* Se filmen Tra[M]sformers.
* Påbörja digitaliseringen av videokameramaterial.