2007-09-24

True Blue

Min privata ambulansVenla har lärt sig två nya saker. Det första är att hon lärt sig skratta ett härligt kluckande skratt. Det börjar med att hon fyrar av sitt patenterade tandlösa Stimorol-leende och sedan om man flinar tillbaka så kan hon ibland svara med ett kluckande skratt. Det hela är väldigt festligt och man kan inte låta bli att skratta tillbaka ljudligt varvid hon gör det samma igen och så har man en härlig liten vinkel-volts-situation.

Den andra saken hon lärt sig är inte lika charmerande. Hon har nämligen lärt sig låta som en ambulans. Weeeoooo Weeeeooo låter det med ett skärande ljud som tränger igenom det mesta och letar sig fram överallt. Att låta som en ambulans kanske är kul men tyvärr för mamma och pappa så verkar det som om denna ambulans aldrig kommer fram till sjukhuset.

Venla härskar alltjämnt på den översta av de övre viktkurvorna och så har hon fortfarande ljusblå ögon! Elias ögon blev mörkbruna ungefär då han var mellan tre till fyra månader. Trots endast en kvarts japanska gener så vägde de tyngre än den svenska och finska tillsammans. Venla är nu precis fyra månader så vi får se om hon får behålla sina blåa ögon. Efter lite Googlande så verkar det som om barn kan få sina ögonfärger förändrade fram till och med de är sex månader gamla. Den som lever får se.

Mina två små rackar-ungar

1 kommentar:

swyzak sa...

Barn har de mest fantastiska och mer eller mindre charmerande egenskaper. Inatt upptäckte jag Melker prata i sömnen, "Tanka gujja bijen"... Våldsamt skoj!