2007-10-31

Small turn for Venla

Venla, nyvänd
Dagen till ära vände sig Venla idag av sig själv för första gången.
Jay!

Eller för att (nästan) citera en viss Mr. Armstrong:
That's one small turn for Venla, one giant turn for mankind.

Ny TV?

Sovrums-TV:s pajkade för några veckor sedan. En gammal 25-tums-klump-trotjänare som hängt med sedan skoltiden på KTH. En strimma av hopp tändes.

Äntligen tänkte jag. Nu kan vi tjacka en ny platt TV till sovrummet!
Äntligen tänkte Marika. Nu behöver vi inte köpa en ny TV för vi skall snart flytta och vet inte hur vi kommer möblera det nya sovrummet.

Gissa om jag fick inhandla en ny TV?
* Lessen smiley *

Safari

TIWI Beach Resort
Impala
Nu när det värsta resdammet lagt sig så har jag hunnit plöja alla smutta bilder jag tagit under konferensresan till Kenya. En liten sammanfattning av resan kanske är på plats?

De tre första dagarna spenderades på TIWI Beach Resort som ligger en timmes bilfärd sydöst från Mombasa. Ett trevligt område med fantastisk beach. Rummen var fina med vacker poolutsikt. Under dessa dagar konfererade vi en hel del men hann även med om några fritidsaktiviteter med bland annat delfinsafari som tyvärr till allas förvåning inte innehöll en enda delfin. Istället förgyllde jag den tre timmar långa båtfärden med att bli kraftigt sjösjuk och mata fiskarna med lite krekkel. En annan trevlig tillställning var en sju-rätters-middag nere vid beachen som avnjöts med gott vin och live-musik (och en svart mamba som underhöll oss efter tolv-snåret).

Lizzzard
Det är blåsigt på toppen
Lite löpning hann jag även med, drygt 40 km på en 680m lång asfalterad raksträcka. Mera monotom löpning får man leta efter. Vakterna med M-16 hängandes på ryggen vid hotellområdet ville inte släppa mig utom synhåll pga rånrisk mm så det var bara att gilla läget och kamrata med de ynkliga 680m jag hade tillgodo. Passen genomfördes antingen tidigt på morgonen eller vid lunchtid och värmen var då enorm. Jag uppskattar att det var över 45 grader i solen som skoningslöst friterade hjärnan.

Efter TIWI begav vi oss vidare till en nationalpark vid namn Tsavo East där vi nattade på en lodge. Väl där spenderades tiden med mera konferens och en del safari ute bland de söta vilda djuren i parken. Därefter var det avresa till en ny nationalpark, Tsavo West, med ännu mera konf och ännu mer beskådning av vilda djur. Ace!

Red elephants
Decerno
Efter detta väntade den lilla nätta hemresan, men den har jag ju redan återgett här på bloggen i en tidigare post.

Lejon
Zeeebras
Serena Hills Lodge

2007-10-30

Samus Aran

Samus Aran, vacker och kool som få
Halo 3 är avklarat. Master Chief sparkade Convenant-rumpa och lade sig sedan och sussade lite kryosömn. Smart drag av Bungie att inte avliva deras ikon utan låta honom finns kvar ifall de skulle behöva damma av honom igen för framtida spel.

Så till nästa spelprojekt: Metroid Prime 3: Corruption. Samus Aran inträde på Wii-konsolen med en enligt ryktet perfekt avvägd FPS-rörelsekänslig-kontroll. Sweet!

Problemet är dock att spelet är så gott som omöjligt att få tag på. Och tro mig jag har letat land och rike efter spelet. Jag missade ju det officiella releasedatumet då jag satt fast på ett av Ethiopians flyg mellan Addis och Arlanda. Under ett par dagar har jag varit förbi diverse ställen som säljer spel och även sonderat utbudet via Internet men domen är enig: Slutsålt!

Idag genomgick jag en inre kris och drog strax innan lunch på vinst och förlust ut till OnOff i Barkarby. De skulle enligt deras saldo ha ett ynka exemplar kvar. Dock var det ingen som kunde lokalisera detta exemplar vilket gjorde att de trodde det var saldo-diff eller blivit stulet. Min kris var tyvärr så stor att jag trots dessa tyngande ord drog ner dit och krasst konstaterade att det inte stod att finna. Ett sista desperat försök från min sida var att bläddra igenom alla spel för att se om det kanske stod felplacerat bakom någon annan titel. Och döm av min förvåning när jag helt abrupt sliter fram det sista Metroid-exemplaret. Seger!

Så ikväll efter Herr Larms och mitt tröskelpass runt Äppelviken och Ängby så vet ni vad jag gör!

2007-10-29

Världens sämsta flygbolag

Ethiopian Airlines, förmodligen världens sämsta flygbolag
Jag utlovade en liten redogörelse om hur väl Ethiopian Airlines tog hand om oss (mig och mina arbetskollegor) under vår hemresa. Here goes:

Egentligen började allt med en hiskelig bilfärd från Serena Hills Safari Lodge till Nairobi. Motorvägen var halvfärdig så på stora delar av resan så körde man i extremt guppiga grusvägar parallellt med motorvägen. Man kan lugnt säga att det var lite turbulent inne i bilarna. Jag hade tänkt koppla av och sova lite under bilfärden men då vissa omkörningar skedde på fel sida i den mötande trafiken så tror jag att min puls aldrig underskred 180. Alltså var det bara att spärra upp ögonen och be till Bil-gudarna för en möjlighet att komma fram helskinnade till flygplatsen. Jag hoppas ni förstår vad jag försöker beskriva. Vi körde alltså om bilar på andra sidan vägen, i den mötande trafiken. Hur sjukt är inte det egentligen? Redan här lärde jag mig att den riktiga djungeln inte står att finna ute på stäpperna i nationalparkerna. Den riktiga djungeln stod att finna här på den ännu inte färdigbyggda motorvägen. För så var det verkligen. Inga regler eller lagar, bara gaspedalen i botten och ta sig fram så snabbt som möjligt. Jag ramade självfallet in hela scenariot med att proppa in hörlurarna till min äppelpodd och skruva upp Guns N' Roses Welcome To the Djungle på högsta volym. Total harmoni.

På torsdag den 18/10 klockan 17 anlände vi således till flygplatsen i Nairobi för att kort senare ta flyget till Addis Ababa, Etiopien. Väl där fick vi reda på att flyget drabbats av mekaniskt fel men att vi inte behövde oroa oss då de räknade med att ha kärran fixad i god tid så att vi skulle hinna med anslutningsflyget i Addis vidare till Rom och Arlanda. 00:30 får vi beskedet att det inte blir någon avresa och att vi måste ta in på ett hotell i Addis. Alla packar in sig i taxibilar och drar mitt i natten till ett kaosartat hotell där massor av sura och arga turister på en och samma gång försöker få ut sina hotelnyckar. Strax efter 02:00 får jag tillträde i mitt rum och lyckades pressa in knappa fem timmars sömn innan det var dags att åter bege sig tillbaka till Addis.

Resan dit genomfördes i en buss från tidigt 30-tal och som dessutom saknade lastutrymme. Verkligen smart då de skall transportera ett hundratal resenärer med massor av packning till flygplatsen. Det hela fick till följd att vi var tvungna att konka in alla väskor in i bussen så den var helt överfylld till bristningsgränsen. Detta tog knappt två timmar och man var redan lite lagom spak då man anlände till flygplatsen. En incheckning och tusen scanningar av väskorna senare så satt vi faktiskt på ett plan till Addis. Vi hade dock inte den minsta aning om vad som skulle ske då vi väl kom fram dit.

I Addis fick vi reda på att vi skulle med ett flyg tillbaka till Arlanda som skulle mellanlanda en kort stund i Rom. Fantastiskt, nu hade man lite hopp om att iallafall komma hem innan helgen var slut. Resan till Rom gick bra och jag ringde upp Marika och berättade att vi snart var hemma. Marika nämnde dock att enligt luftfartsverkets hemsa så skulle planet föst gå via Frankfurt innan det skulle anlända till Arlanda. Nej, nej var mitt svar. Vi sitter ju på planet och vet att så inte är fallet. Om några borde känna till detta så borde det vara vi.

Kort senare börjar det dock spridas ett illa sinnat rykte om att vi faktiskt skulle förbi Frankfurt. Absurt! Här har man rest i snart två dygn och då får knäppskallarna i Ethiopian Airlines för sig att vi mitt i natten skall dra en repa till Frankfurt och hämta upp ett 100-tal resenärer som tidigare under dagen inte kunnat flyga ner till Addis pga en annan av Ethiopian Airlines flyg hade mekaniskt fel (surprise!). Så blev det alltså. Vi lade om flygningen och åkte i bästa taxi-stil till Frankfurt och hämtade upp några fler förlorade själar. De var säkerligen heller inte så nöjda över att resa till Addis via Arlanda. 03:00 anlände vi efter nästan två dygns resande till Arlanda hyfsat möra i kroppen med några ynkliga timmars sömn.

Och när man inte tror Ethiopian Airlines kan pissa oss mer i fejset så levererar de en avslutande käftsmäll. Vid bagageutlämningen fick vi sitta och häcka i över en timme och tjugo minuter. Strax innan 04:30 började bandet till slut rulla. Det visade sig att de inte hade fått upp lastcontainrarna med allas väskor. Helt sjukt!

På lördag morgon 05:55 klev jag in innanför dörren, trött men väldigt lycklig över att äntligen vara hemma. Dråsade ner i sängen bredvid Marika och fick tre timmars koma-sömn med total avsaknad av REM-aktivitet innan det var dags att kliva upp. Livet e hårt!
Ethiopian Airlines, förmodligen världens sämsta flygbolag

I'm alive!

Vem e snabbast?
Boys and Gals!

Jag lever fortfarande och har inte gjort en Alex (alltså lagt ner bloggen). Jag återvände hem till Sverige lördag morgon kl. 06:00 efter knappt två (!!!) dygns resande. Den snabba och enkla förklaringen till denna långa hemresa kan nog formuleras med att jag och mitt resesällskap bokstavligen blev pissade i fejset ett antal gånger av Ethiopian Airlines. Jag har helt enkelt inte orkat ta itu med att hänga ut Ethiopian Airlines ännu. Men frukta icke, en regelrätt sågning ligger och formuleras sakta i min hjärna och bör publiceras inom kort.

Utöver den extremt bedrövliga hemfärden var konferensresan annars en mycket trevlig upplevelse. Jag ber att få återkomma med lite mer ingående detaljer och bilder. Som en teaser kan jag meddela att jag lyckades klämma in lite löpning mellan konferenspassen och safarin. Eller vad sägs om att bränna av 40 km på en 650 meter lång asfalterad raksträcka utanför hotellet?
Sweet?
Not.

Och jag vet, jag är skadad...

2007-10-19

Things to do in Kenya

Spring helst inte med dessa djur
Fredag: Avresa (flyg: Stockholm - Addis Abeba - Nairobi Mombasa).
Lördag: Ankomst till Indiska Oceanen och Tiwi Beach Resort, konferens.
Söndag: Konferens 08:10-20:00 (suck!)
Måndag: Konferens 08:10-20:00 (suck ännu mer!)
Tisdag: Avresa till Tsavo East National Park. Boende vid Voi Safari Lodge.
Onsdag: Avfärd nationalparken Tsayo West. Eftermiddag konferens. Boende vid Kilaguni Serena Safari Lodge.
Torsdag: Hemresa.
Fredag: Back in Svedala.

Jag vet inte hur ofta jag kommer att komma åt någon Internet-uppkoppling så det kanske blir lite si och så med uppdateringen av bloggen. Men jag skall göra mitt absoluta bästa för att rapportera av lite hur resan går samt posta upp lite smarriga bilder.

Snackade lite med farsan på telefon igår. I sedvanlig ordning tyckte han att jag skulle vara försiktig. Men denna gång tenderade det till att gå lite till överdrift då han bad mig att inte vara ute och springa bland lejonen.

Ibland vill man så väl men formulerar sig minst sagt lite galet.

Ungkarlsliv

Igår drog familjen till Finland och jag var således ensam hemma och jag hade hela kvällen ledig. Hjärnan ställde om på momangen och vips var jag tillbaka i nåt tillkrystat ungkarlsliv:

  • Jag jobbade knappt tio timmar
  • Väl hemma drog jag ut direkt på ett intervallpass på löpband. Passet bestod av 4x10min i 3:16-fart med ökande lutning enligt 1,1,2,2%-lutning. Pausjogg 90 sekunder i 10km/h.
  • Kom hem strax innan 21:00 efter träningen och slö-surfade lite
  • 22:10 insåg jag att det börjar bli bråttom med packningen till Kenya
  • 23:20 är jag tillslut färdig packad och ställer mig och börjar tillaga en aningen försenad middag bestående av fiskpinnar och stekt potatis. En kulinarisk fullträff!
  • 23:40 börjar jag titta lite på en tv-serie.
  • 00:15 är serien slut och jag börjar spela Halo 3.
  • 01:15 har jag nästan klarat spelet men inser att jag faktiskt (tyvärr) måste gå och lägga mig om jag skall orka jobba och träna nästa dag.
  • 01:20 upptäcker jag att sängen behöver bäddas då lakan mm lagts i tvätten. Inte världens roligaste konstaterande strax innan halv två på natten.

2007-10-18

Snart avresa...

Det drar ihop sig för avresa till Kenya. Jag är minst sagt lite stressad. Massor av saker skall hinnas med på jobbet. Direkt efter skall jag hem i raketfart för ombyte och sedan bränna av ett par snabba bandintervaller på ett gym. Efter passet väntar omfattande packning inför resan och sedan om jag hinner med så skall Halo 3 klaras. Jag är i slutet av näst sista banan så det skall gå om jag spelar koncentrerat.

Kenya! Hur smutt som helst. Jag har aldrig varit i Afrika tidigare så jag är peppad som attan. Äppel-poddarna är fullmatade med talböcker och Kents nya album. Nintendo DS är matat med Zelda och skall tjänstgöra som det perfekta resesällskapet på flygresan. Den bärbara datorn är även den laddad med lite House och Grey's Anatomy och några filmer. Sweet! Frågan är om jag hinner sova alls på flyger ner till Kenya?

Våra konferensresor brukar av tradition vara fullspäckade med konferens, aktiviteter och måltider. Jag måste erkänna att jag är lätt oroad över när jag skall hinna bedriva lite seriös träning. Har dock i samråd med Coach Lamas kommit fram till att kommande vecka blir en återhämtningsvecka. Det lär således inte bli så mycket löpning men det kan vara gott ändå då batterierna är fulladdade när jag återvänder till Sverige.

Upptäckte även till min förfäran att jag inte vaccinerat mig mot Gula febern. Åsikterna om man behöver ta ett vaccin mot detta i Kenya går lite isär. Det verkar som om de inte kräver intyg på vaccin om man kommer från ett osmittat land (Sverige). Problemet är ju att vi mellanlandar i Etiopien och det är ett smittat land. Krisscenariot är att jag efter ett knappts dygns resande nekas tillträde till Kenya för att jag missat att vaccinera mig. Hur som helst så är det för sent att göra det nu då man borde gjort det minst tio dagar innan.

2007-10-16

Stoppskylt

Hit men inte längre!Konstnär: Elias Engström

Marikas syster Sargit och hennes son Kaapo (Elias kusin) är på besök i Sverige under ett par dagar. Elias har väntat med stor spänning och förväntan på att få hit lillkusinen ändå från Finland så de kan leka (läs: röja som galningar) tillsammans.

Med detta i åtanke så blev vi lite förvånade då det första Elias gjorde då vi återvände hem med gästerna i släptåg var att rusa in i sitt rum och sätta sig vid sin stol. Sedan greppade han ett A4-ark och en illröd tuschpenna och började måla som besatt. En liten stund senare granskade han kritiskt sin skapelse och visade sedan stolt upp den. Vi hade lite svårt att först se vad det egentligen var som han målat men Elias var snabb på att förklara (och efter en stunds eftertanke och fantasi så är ju bilden ganska tydlig):

Det är en stoppskylt åt Kaapo. Lillkusinen är tydligen inte välkommen in i hans rum. Inte en direkt diskret antydan. Snacka om att vara en bra polare.

Och nej, den åkte inte upp på hans dörr.

Service

Ringde med hjärtat i halsgropen till bilverkstaden och kollade hur det hade gått med 7000-mila-servicen. De hade inte hört av sig och utöver servicen hade de inte hittat något annat att reparera. Inte ens bromsklossarna. Sweet! Måste vara min turdag idag. Det kommer säkert också gå bra på tröskelpasset ikväll!

Snurrigt värre

Argh! Jag blir tokig!
Hur jag än sliter och försöker så kan jag inte få bruttan att rotera motsols. Dagen är förstörd. Jag har gått så långt att jag tagit stillbilder och analyserat dem men i min värld snurrar hon bara medsols. Så tydligen använder jag min högra hjärnhalva mer...

Snurrande bruttan »

Pepp och opepp?

Dagens super-pepp: Kent släpper äntligen ett nytt studioalbum. Väntan sedan 2005 har varit lång och svår men nu är det äntligen dags igen. Spänningen är på topp! Frågan är bara när jag under dagen skall hinna pressa in ett skivköp?

Dagens opepp: Bilen e inne på 7000-mila-service. Bilservice... Finns det något mer ångestladdat ord? Man vet ju att de förutom det hutlösa servicepriset kommer hitta tusentals andra saker de vill reparera. Jag tittar med skräck på mobilen. Snart kommer de ringa med dödsbeskedet. Lika bra att tjacka en ny Audi Avant A6 på en gång. Måste bara cleara detta med Fru Marika.
Det blir säkert inga problem alls.

Dagens träning: Tröskelpass! Fiaskot från Hässelby är (nästan) glömt och det är dags för en kvällssession tillsammans med Herr Larm. 15km tröskel är inplanerat med start 17:00 runt Alvik, Ålsten och Ängby. Coach Lamas (Framgångs)receptet lyder: Progressivt ökande fart från 3:40 ner till 3:20.

Efter lite funderande så kom jag på ett ord som är mer ångestladdat än bilservice.
Håll i er nu...
Tandläkarbesök.
Huuuuu!

2007-10-14

Hässelbyloppet - en grå historia

Tungt på HässelbyloppetFoto: Thomas Windestam

Idag var det dags för Hässelbyloppet, en avslutning på den svenska delen av tävlingssäsongen för mig. Regnet hängde tungt i luften men vi klarade oss från dropparna. Trots det regnfria vädret så var det rått och ganska kallt samt rätt blåsigt på sina ställen.

Startfältet var riktigt bra och det hade funnits flera goda ryggar att följa om jag nu kommit upp till normal standard. Enhörnas Erik Sjöqvist efteranmälde sig tillsammans med VM-nian i marathon Janne Holmén. Dessa är självklart för vassa men efter dem följde Oskar Landin, Alexander Söderberg, Magnus Bergman och Mats Troeng vilka alla kunde fungerat som potentiella draglok.

För min egen del var det egentligen tungt redan första metern. Loppet från i onsdags satt kvar i benen och gjorde sig snabbt påmint. Vaderna började ömma efter tre kilometer och jag vågade inte springa fullt på tå som jag brukar. Jag försökte ta det lite lugnt de inledande kilometrarna som är lätt löpta men de gick nog ändå aningen för fort. Efter att den initial rusningen lagt sig så plockade jag några för optimistiska löpare. Vid fyra kilometer passerade jag Hässelbys Adnan Agar och sedan vid sex kilometer gick jag om Mäster Kent. Kent måste sedan haft en tung resa in till mål då han tappade 54 sekunder mot mig. Jag hade hela tiden Mats Troeng ett 20-tal sekunder framför mig men fick aldrig kontakt. Efter sex kilometer handlade det sedan om vakum-löpning och jag såg mest till att försöka behålla den beskedliga farten in i mål. Tyvärr tappade jag ytterligare sekunder mot Troeng. Till slut blev det en sjunde plats med den icke så smickrande tiden 32:19. Drygt en minut långsammare än banloppet från i onsdags. Visst det är snabbare än i fjol men med tanke på mina tidigare tider så skall jag utan problem göra sub 32 på denna banan. Uppskattningsvis tappar jag kanske 30 sekunder pga onsdagens tävling men det är bara att acceptera att kroppen inte var fullt återhämtad. Vinden besvärade även en aning idag och trots att man svängde hit och dit på gångvägarna i Hässelby så kändes det som om det blåste motvind vart man än vände sig. Det enda som egentligen värmde idag var presentkortet på 1000 balobas hos Löplabbet som arrangörerna var vänliga att ge mig.

Många påstår att Hässelbyloppets bana skall vara snabb och lätt löpt. Jag vill dock påstå motsatsen. Den andra hälften är lite tyngre än den första men framförallt finns det massor av skarpa aviga kurvor. Man sicksackar fram mellan bostadshusen i Hässelby och tappar lite rytm i de många kurvorna. Idag hade jag 32:19 på denna bana vilket kan jämföras med min tid på årets Midnattslopp som var 32:03 trots alla dess stigningar och höjdmetrar.

Nu hoppas jag att vaderna återhämtar sig snabbt och sedan skall jag gå upp lite i mängd de kommande veckorna innan säsongsavslutningen som sker vid en halvmara i Garda, Italien.
Alla resultat »

Målgång HässelbyloppetFoto: Thomas Windestam

2007-10-12

Pangaren och klippen

Wii for the peopleNi kanske har hört talas om alternativträning? Hemma hos familjen Engström har nu Elias lärt sig uppskatta tv-spelens sötma. Och vad kan passa bättre än att aktivera honom med lite Wii-sports? Elias höll sig sysselsatt i knappt en timme med lite tennis, baseboll och inte minst boxning. Vem har sagt att man bara sitter och degar framför tv:n då man spelar? Här var det hundra procent röj. Minst!

Ikväll då Elias gått och lagt sig skall pappa via Master Chief åter ta upp kampen med Convenanterna i Halo 3. Eller som Elias formulerade sig: Pappa, skall du spela det där spelet sen med pangaren?

Pangaren är således ett gevär som låter pang.
Solklart när man tänker efter.

Ett annat härligt exempel på hur Elias substantiverar ting är sax. Elias lärde sig verbet att klippa innan han lärde sig substantivet sax. Således beskrev Elias tinget sax med ordet klippen.
Solklart när man tänker efter.

Wii rules

Helgplaner

Sweet med fredag och skönt med lite helg, den kommer verkligen uppskattas. Under helgen är följande planerat:
  • Simma med Elias och Venla (jag kommer nog mest sitta och trycka i bastun)
  • Avverka några fler banor på Halo 3. Måste ha klarat det innan avresan till Kenya då Metroid Prime Corruption ligger och väntar på mig då jag återvänder till Svedala.
  • Fördjupa mig i Zelda - Phantom hourglass som e socker-sött.
  • På söndag skall årets sista tävling i Sverige avverkas i samband med Hässelbyloppet. Jag hoppas att kropp och ben hunnit återhämta sig någorlunda tills dess.

Osså får det gärna sluta blåsa så förskräckligt. Höll på att blåsa omkull på cykeln i morse på väg till jobbet.

2007-10-11

Fjärde individuella DM-guldet

Rånäs-Swahnen, jag och Unicorn-LinusFoto: Tommy Berlin

Igår var det dags för ALJ-Open vilket innebär 25 snabba tartan varv. Tävlingen fungerade dessutom som DM-tävling för oss i Stockholm för distansen 10000m. Jag har försökt hålla lite låg profil inför detta loppet här på bloggen då jag in i det sista var osäker på start. Den enkla anledningen till detta var helt enkelt att jag inte var särskilt motiverad att masa runt 25 monotona varv Stadion till trots.

Säsongen har varit lång och jag börjar snart se slutet i tunneln. En del av hjärnan skriker om lite säsongsvila för att kunna ladda batterierna och därefter grunda på bra till kommande säsong. Coach Lamas har dock sedan målgången på Lidingöloppet bedrivit en mäkta imponerande lobby- övertalningskampanj (ett tag satt han faktiskt och chattade(!!!) för att få tag på dragvilliga löpare) till vilken jag tillslut gav vika för och infann mig således igår via 18-tiden på Stockholms Stadion. Temperaturen visade lite drygt 6 grader så nog var det kallt. Typ 8 grader för kallt för mina värmeberoende gener, vilket ledde till att jag kom att springa loppet med en T-shirt under linnet.

Skallen och motivationen var dock inte den bästa men efter lite uppvärmning så började reptilhjärnan vakna till och fokus inför loppet ökade. Uhris hade från börjat planerat att dra Spår-Landin ner mot en tid under 31 minuter. Nu hade dock Landin insjuknat i lätt feber varför Uhris deklarerade att han endast skulle dra de fyra första kilometrarna. Starten gick och Uhris fullföljde sitt dragjobb till punkt och pricka. Då varvtavlan visade 15 varv kvar så var det jag, Rånäs-Swahn och Unicorn-Linus som var i släptåg. Kort efter detta släppte Linus en lucka och jag och Swhanen var själva. 5000m passerades på 15:38 vilket gav en god möjlighet att kunna pressa perset och kanske attackera sub 31. Jag och Swhanen växeldrog två varv vardera men tyvärr tappade vi fart mellan kilometer 5-7 km. Här låg passertiderna runt 3:10 istället för ner mot 3:07 som tidigare då Uhris anförde täten. Då det återstod cirka 3 km började jag sakta jobba upp en liten lucka till Swahnen och härifrån in till mål sololöpte jag sedan. Jag var fortfarande fräsch i kroppen och kunde successivt öka farten in till mål. Sista kilometern tror jag gick på ca 2:58 och sista varvet klockades på 69 sekunder.

I mål visade klockan 31:16.5m vilket jag måste erkänna att jag är nöjd med. Det mest positiva var att jag inte behövde slita ut mig nämnvärt. Faktum är att jag var relativt pigg direkt efter målgång. Normelt sett brukar jag behöva pusta ut en stund men igår var det bara att skynda fram till ombyteskläderna som gällde. Tiden är endast 9 sekunder långsammare än från persloppet under Löparnas kväll. Dock var det ett antal faktorer som var sämre igår.
  • Det var betydligt kallare igår vilket inte gynnar mig som gärna vill hade det lite varmare
  • Draghjälpen varade fyra km istället för fem km.
  • Under Löparnas kväll så pressade jag och Nicklas Österberg upp farten rejält efter första halvan av loppet.
  • Varvningar. Igår var spridningen i loppet från 31 till 45 minuter. Således var det ett antal varvningar jag fick göra, ibland ute i tredje spår. Under Löparnas kväll var det två heat vilket ledde till att tiderna i mitt heat var utspridda mellan 31 till 36 minuter, med resultatet att det blev färre varvningar.
  • Skallen. Jag var helt enkelt inte tillräckligt sugen eller motiverad igår.

I och med segern i loppet så tog jag även mitt fjärde individuella DM-guld för säsongen. Distanserna/disciplinerna som jag plockat hem DM-guld i år är: 3000m, 5000m, 10000m och 12 km terräng. Utöver dessa har jag även ett lagguld från 12 km terräng. En hyfsad skörd som kan bli nog så svår att försvara nästa år.

Nu blir det lugn vila och återhämtning till Hässelbyloppet på söndag. Jag fick tyvärr lite ont i mina vader efter tävlingen igår så jag kommer nog göra ett besök och Naprapat-Helena som får krama in lite extra energi i dem.

Artikel på friidrott.se »
Alla resultat »

Uppdaterad 071012:
Mellantider:
1000m: 3:07.1m
2000m: 6:13.6m, (3:06.5)
3000m: 9:21.4m, (3:06.8)
4000m: c12:29, (3:07.6)
5000m: 15:38.3m, (3:09.7)
6000m: 18:49.2m, (3:10.9)
7000m: 21:59.8m, (3:10.6)
8000m: 25:09.8m, (3:10.0)
9000m: 28:17.0m, (3:07.2)
10000m: 31:16.5m, (2:59.5)

2007-10-09

Go get it. Period.


The Pursuit of Happyness.
Filmen äger.
Lite små koolt att Will Smith spelar mot just sin egen son i filmen.
Elias, Venla: sub 28 respektive sub 30 på 10000m.
Go get it.
Period.

Köpa pengar

Igår innan middag smög Elias fram till mig med en liten finurlig min. I handen hade sin plånbok och var tydligen redo att göra affärer.

Elias: Pappa?
Jag: Ja?
Elias: Vill du köpa pengar?
Jag: Eh? Tja, varför inte. Vad säljer du då?
Elias: En krona.
Jag: Ok, hur mycket vill du ha för den då?
Elias: 50 kr!
Jag: Hmmm, det låter ju som en strålande affär!
Elias: Ja, fast du kan också få den här parkeringsbiljetten.

Det är tydligt att Elias ännu inte har konceptet pengar helt klart för sig. Det lär nog dröja ett tag innan han får låna farsans AmEx. Åt andra sidan har han ju alla tänkbara koola teknikprylar, statyer och serietidningar hemma. Farsan är ju en consumer av sällan skådat slag.

2007-10-08

Zelda

Zelda Phantom Hourglass. Årets bästa portabla spel?Äntligen har spelet anlänt! Zeldas inträde i det portabla formatet. Då Zelda är en exklusiv Nintendo-titel så återfinns således spelet enbart till Nintendo DS och den lilla maskinen visar återigen vilken handburen enhet som är herre på täppan. Med innovativ kontroll med touch-pennan, grymt tajt gameplay och socker-söt grafik så dras man omedelbart in i storyn. Jag har många härliga timmar framför mig och ler inombords då jag kan konstatera att flygresan ner till Kenya om knappt två veckor inte kommer spenderas sysslolös.

Dur och moll

Ungefär så kan den gångna veckans träning beskrivas. Återhämtningen efter Lidingöloppet gick överraskande snabbt och bara två dagar efter lerloppet var all värk borta. I onsdags genomförde jag ett intervallpass bestående av 8 varv runt Lillsjön som ligger nära där jag bor. Passet gick riktigt bra och blev en progressivt stegrande historia. Varven är ca 1400m långa och mellan dem hade jag ca 70m lätt jogg/gång under 60 sekunder som vila. Sjövarvtiderna blev:
1. 4:23
2. 4:24
3. 4:22
4. 4:20
5: 4:15
6: 4:14
7. 4:14
8. 4:08
Snitt: 4:17.5

I fredags åkte jag på ett grottpass från Coach Lamas. Allt kändes dock bra i kroppen så jag var förhoppningsfull om att få till ett bra pass. Skissen var en stege i 2:55-fart per kilometer, dvs 70 sekunder per varv enligt: 5, 4, 3, 4 och 5 varv. Vilan mellan intervallerna var styggt kort, 200m på 60-70 sekunder. Redan under första intervallen (5 varv, 2000m) kände jag att jag fick slita på hårt. Två intervaller senare var jag ordentligt kokt och tappade stadigt fart. Inte blev det bättre av att jag saknade draghjälp och att det var krocksituationer på varje varv pga småglin som fått för sig att cykla på idrottsbanorna. Jag blir så jedrans irriterad! Varför cykla på banorna? Och varför göra det då det finns folk som kommer rusande i höga farter på dem? Och om man nu skall göra allt detta, titta då för guds skull rakt fram så ni ser de som kommer springande mot er! Sista intervallen skippade jag då det inte var mening att ploga på då kroppen inte var på sitt bästa humör. Kanske var detta en reaktion från Lidingöloppet? Inte omöjligt. Bortsett från detta moll-pas så fick på en rätt bra träningsvecka med lite drygt 11 mil.

Denna vecka blir det definitivt Hässelbyloppet på söndag. Kanske kanske gör jag en ny bantävling då det på onsdag är ALJ-Open (DM) 10000m på Stadion. Skallen är dock inte alls sugen på 25-tartan-varv och med tanke på hur krappigt det senaste banintervallpasset gick så är det kanske lika bra att stanna hemma.

2007-10-07

Stelkramp

Jag har ont i min vänstra arm. Varför? I fredags var jag och en kollega förbi en vaccinationscentral för att ta en stelkrampsspruta inför den stundande Kenya-resan. En påtagligt snurrig sjuksköterska tog hand om oss och vaccinerade oss. Jag frågade om det kunde uppstå några biverkningar och fick till svar att man kanske kunde få lite feber samma kväll.

Ok, tillbaka på jobbet så kände jag inte särskilt mycket men dagen efter (lördagsmorgonen) smärtade det i min arm där sprutan tagits. Muskulaturen i armpartiet ömmar och i vissa belastningsmoment så gör det riktigt ont. Idag (söndag) ömmar/smärtar det minst lika mycket och jag börjar nu bli lite sned. Borde inte detta försvinna snart? Vad gav sjuksköterskan mig för slags vaccin egentligen? Kanske missuppfattade hon mig och gav mig stelkramp istället för vaccin mot det? För det är ungefär så jag känner mig i armen, en blandning av stelhet och kramp.

TILLÄGG:
Ok, efter lite Googlande så har jag blivit vagt hoppfullom att jag inte blev injecerad med stelkramp. Bara att bita ihop och hålla kä**en:
Lokala biverkningar och reaktioner av vaccinationer: Ömhet, svullnad, rodnad eller värmeökning vid injektionsstället hör till de vanligaste vaccinationsbiverkningarna. Lokala reaktioner uppstår vanligen inom två dygn efter vaccinationen och går över på några timmar eller några dagar. Hos bara några procent av dem som får en lokal reaktion är reaktionen mer än 5 cm i diameter. Värk, feber och retlighet kan lindras med hjälp av febernedsättande värkmedicin, t.ex. paracetamol, ibuprofen eller naproxen

2007-10-05

Bortbjuden

Idag var det fredag och Elias hade fått en förfrågan om han ville följa med bästisen Filip hem efter dagis och leka. Stort beslut och stor upplevelse.
Bortbjuden.
Hem till polaren.
Leka med hans leksaker.
Wow!

Då jag kom hem från jobbet mötte jag Elias i trappen. Ögonen var stora som tefat och lyste av förväntan. Vilket äventyr! På ryggen hade Elias sin Bamse-ryggsäck fullpackad med sina leksaker. För vem vet, kanske skulle Filips leksaker inte vara lika koola som hans. Bäst att ta det säkra före det osäkra och trycka ner lite egna.

Så Marika, jag och Venla fick en ganska lugn fredagsafton. Runt åtta snåret ringde vi till Filips föräldrar och kollade läget. Jo'rå, de hade haft så kul så. Nu satt det nerpackade framför TV:n med Toystory och knaprade lite chips.

Grabbarna vet verkligen hur man firar av en fredagskväll!

2007-10-04

Köpa bebisar

Marika var förbi dagis igår och hämtade Elias. Filip, Elias bästis på dagis, var märkbart fascinerad av att Elias hade fått en alldeles egen lillasyster. Efter en stund då han stått och tittat på henne deklarerade han kort och konkret att han minsann också skulle köpa en sån där lillasyster.
På Citygross.

Visst man kan hitta en hel del på nya fräscha Citigross i Ulvsunda men spädbarn är nog lite att ta i. Man har ju hört talas om att storken kommer med barn men inte Citygross. Det märks att det är ett i-land vi lever och uppfostrar våra barn i.

2007-10-03

Hybriden

F600Utlovade en liten bild på den nya stiligt svarta hybrid-biken som jag inhandlat. Tidigare har jag färdats de 2814m till jobbet i Sundbyberg på min Cannondale racer som för all del även den är sweet. Tyvärr är det lite för mycket attack-ställning och komforten blir lite lidande. Sagt och gjort så började jag leta efter en hybrid-cykel och hittade till slut med herr Larms hjälp denna. Matchvikten är ganska precis 10 kg och den är betydligt bekvämare att cykla till jobbet på än racern. Extra lyxigt med de hydraliska skivbromsarna. Ace! Tanken är att jag även skall skjutsa barn/barnen i framtiden till dagis på denna cykel vilket inte heller hade passat så bra med racern. Åker jag dock på en skada i framtiden (Gud förbjude) så dammar jag dock snabbt av racern och bränner iväg.

Närmare specifikationer på cykeln »

2007-10-02

Post Lidingö

Nu några dagar efter battlefield Lidingö (som så fyndigt Keps-löparen, aka Swyzak, myntade på sin blogg) så har intrycken satt sig och man börjat komma ner lite i varv. Jag vill passa på att tacka alla som hört av sig med gratulationer! Verkligen snällt av er och det känns verkligen kul att ni håller koll på mig i spåret.

I söndags tog jag en kort joggingtur för att skaka loss lite och igår var jag tillbaka med den vanliga träningen. Kroppen känns riktigt bra och den enda gången jag känner av lite muskelvärk är då jag springer nedför i en brant backe. Det känns bra att återhämtningen gått så bra och att man snabbt kan återuppta träningen igen.

Mitt nya löpsällskap i öronen för närvarande är tredje delen av Stieg Larssons millenium-trilogi. Än så länge är den lite av en besvikelse men det tar sig säkert då jag kommit in mer i berättelsen.

Jag har även uppdaterat mitt färdmedel till jobbet vilket består av en sprojlans stilig hybrid cykel. Den e så finsk, vass o läcker att det tåras i mina ögon (ja, beskrivningen passar även in på min fru, men det är inte på henne jag åker till jobbet). Ace! Lovar att posta en liten bild på den senare.