2008-01-31

4x4x400m

På grund av tävlingen i söndags så flyttade jag veckans intervallpass från tisdag till onsdag. Tur var väl det för jag var lite sliten i benen redan innan start. De två dagarna efter tävlingen har jag kört på rätt bra med distans och dessutom kryddat det med ett litet gympass. Alltid lika tråkigt och attans vad ont man har i kroppen dagen efter. Hur jag än vrider och vänder på det hela så känns det lite som en loose, loose situation.

Efter lite uppvärmning och löpskolning så var det dags för 4x4x400m. Planen var att hålla 400ingarna på 64'' vilket är målfarten för att fixa 4:00 på 1500m. Vilan skulle vara ungefär lika lång som intervallen och serievilan dubbelt så lång. Vi var några Studenter som radade upp oss inför start men vi spreds snabbt ut pga olika målfarter.

Första serien körde jag i spik och då kändes det mesta fint och jag kunde hålla målfarten. På de tre övriga serierna, vilka kördes spikfria, gick det aningen långsammare. Jag behövde inte slita men hade svårt att växla upp farten. Kombinationen av sega ben och avsaknad av draghjälp resulterade i att snittiderna på de tre avslutande serierna blev 64.7'', 65.0'' och 65.0''. Jag lyckades alltså inte hålla 64''-tiderna men så som kroppen kändes igår så var det uppförsbacke. Idag väntar en vilodag och sedan lätt lätt jogg på fredagen. Förhoppningsvis är benen lite piggare på lördag då det är dags för årets första och förmodligen sista 1500m-lopp.

2008-01-30

Dagis here I come

Igår läste jag en artikel i DN om att den som motionerar minst tre timmar i veckan biologiskt sett är tio år yngre i kroppen. Om jag applicerar detta påstående på min egen ålder, träningsmängd och om sambandet är linjärt i förhållande till antal träningstimmar så borde jag kunna anmäla mig själv till dagis.

Artikeln »

Ynklig syn

Igår var jag ute på ett distanspass tillsammans med den alltid så trevlige Massör-Rubin. Vi harvade runt i Sumpan och efter lite fågelskådning vid de Två sjöarna släppte jag av honom vid Solna hallen och fortsatte sedan hem via Huvudstabron. Jag har aldrig varit inne i Solna hallen så när jag ändå var där så var jag tvungen att kika in.

För en friidrottare var synen tragisk. Banan (om man nu kan kalla den för det) är inte 200m utan närmare 170m och dessutom endast skapt med ett spår. Jag har aldrig sett något liknande och kan nog beskriva det hela som en ynklig och suspekt syn.

Och vem påstår att det är vinter (kunde svurit på att det är januari just nu)? Innan jag stack ut på gårdagens pass så visade termometern plus åtta grader och gatorna var snustorra likt en sommardag. Nu väntar jag bara på att de skall börja sopa bort gruset från alla gator.

2008-01-29

Mys

Plockar upp Venla imorse innan frukost.
Hon är på strålande humör (som bara en bebis kan vara så tidigt på morgonen).
Lägger sina knubbiga Michelin armar runt min hals.
Borrar in sitt ansikte under min haka, snusar och myser.
Snälla, kan någon stanna tiden?

2008-01-28

IDM Guld

I söndags var det IDM 3000m i Sätra hallen. Dagarna innan hade jag tagit det lite lagom lugnt och även fått sova lite bättre än normalt så kroppen kändes i fin form och jag var sugen på löpning.

Med till Sätra följde hela familjen tillsammans med farfar. Det är alltid extra kul och inspirerande att ha dem nära sig under en tävling även om själva resandet mm tar en del energi. Elias är min största supporter och hejar på mig lika mycket under uppvärmningen som själva loppet.

Startfältet bestod mestadels av Studenter samt Daniel Weldu från Spårvägen. Innan start hade jag diskuterat eventuell taktik med Coach Lamas och vi kom överrens om att avvakta i starten för att se om Weldu ville ta täten. Om inte skulle jag dra till ca en kilometer innan jag skulle släppa upp Weldu för draghjälp under andra kilometern. Efter detta skulle jag öka tempot på den avslutande kilometern in i mål.

Starten gick och det var minst sagt avvaktande löpning inledningsvis. Det var gå-tempo i 100m innan jag förstod att Weldu inte alls ville ta täten. Då tog jag spets och klockade första kilometern på 2:51. Vid 1200m gick jag ut i ytterspår för att markera att det nu var Weldus tur att dra. Det ville han inte så jag fick slå av på takten rejält, söka ögonkontakt med honom och sedan peka med hela armen att här skulle han minsann springa. Motvilligt gick då Weldu upp längst fram. Tyvärr bedarrade farten nu ordentligt. Från att ha legat på ca 34.5 så var nu varvtiderna uppe i runt 36 sekunder. Jag kände hur stressad jag blev av detta och efter bara tre varv så gick jag om och körde sista sex varven in till mål själv. Med lite drygt två varv kvar ökade jag tempot i en lång spurt och utökade sakta ledningen till ett par sekunder in i mål.

Kilometer tiderna blev dock kraftigt varierande tack vare den suliga farthållningen under andra kilometern. Första gick på 2:51, andra på 2:59 och sista på 2:50. Sluttiden i mål blev 8:40.93 och jag måste erkänna att jag är lite små irriterad över att jag (?) igen slarvade bort sub 8:40. Det fanns betydligt mer spring i benen men gör man en andra kilometer på knappa 3:00 så har man så gott som bränt sina broar. Visst det blev DM-guld igen men jag kan inte låta bli att önska lite bättre draghjälp. Detta var andra 3000m-loppet i rad där jag från start till mål får stå för farthållning. Det är lite trist och avspeglar sig på resultaten.

Alla resultaten »

2008-01-26

Helgens tävling

Ny helg, ny inomhustävling. Inomhussäsongen är sannerligen kort och intensiv. Fem tävlingar på sex veckor. Sådant sliter dels fysiskt men även en hel del psykiskt. För mig är det nästan tuffare att ladda mentalt inför en tävling än att springa själva tävlingen. Då startskottet väl ljuder så kan det nästan vara som en liten befrielse. Då finns det ingen återvändo, inget som man kan ändra på. Träning, kost, sömn är ett minne blott och nu handlar det bara om att utföra det som man tränat och förberett sig på den sista tiden. Sekunderna innan startskottet är dock värst. Pulsen rusar, adrenalinet flödar och jag slåss med mitt inre för att hålla reptilhjärnan under kontroll. Jag vill ha så lite kommunikation och strul som möjligt. Bara en smidig startprocedur och ett startskott tack. Snack, skämt, gliringar och allt vad det heter det kan gott vänta några minuter till. Det finns en tid för det också men inte kort innan en tävling. Då är det full fokus som gäller.

Imorgon stundar det inomhus distriktsmästerskap (IDM) i Sätra hallen. Startfältet är som vanligt mediokert då de flesta elitlöpare i Stockholm väljer att springa 1500m istället. I Västerås är det dock en annan femma. Där ser startfältet betydligt bättre ut och jag är ärligt talat mer sugen på att tävla där istället. Nicklas Österberg och Troeng hade varit goda kämpar att slåss om placeringarna med. Här i Stockholm hoppas jag dock på en god kamp med Spårvägens nya löfte Daniel Weldu. Han spurtade om mig förra veckan men då besvärades jag lite av en segdragen förkylning. Nu har den nästan gett med sig så jag hoppas på en bättre sluttid imorgon.

2008-01-25

Senaste staty-nytt

Barnen växer så det knakarBaserad på teckning av Jim Lee

Igår damp det ner en ny sändning direkt från Staterna innehållandes två Batman-statyer ur DC-Directs populära Batman: Black & White-serie. Dessa två statyer är inspirerade från två av serievärldens främsta tecknare: Jim Lee och Andy Kubert. Resultaten är lysande, skulptörerna har verkligen fångat tecknarnas kännetecken och den bild som de baserats på.

Barnen växer så det knakarBaserad på teckning av Andy Kubert

2008-01-24

8 månaders kontroll

Barnen växer så det knakar
Idag var det utflykt till barnavårdscentralen i Alvik. Venla och jag infann oss där för en 8 månaders kontroll. På Venla alltså, inte mig.

Allt såg finemang ut och Venla uppmätte exakt 70cm och en matchvikt på 9kg. Hon ligger strax över snittet på längden och en ganska bra bit över snittet för vikten. Och då har hennes viktkurva ändå dalat en aning på senaste tiden. Tidigare var Venla så knubbig att gravitationen nästan kröktes runt henne och Michelin kontaktade oss för diverse reklamuppdrag.

Och just det, Venla har fortfarande klarblåa ögon. Det verkar nog som om hon kommer få att behålla färgen. Då blir det grabbarna i familjen som har mörkbruna ögon och tjejerna som har blåa.

Efter detta besök bar det av till PSX-care på Söder för flashning av läsaren i min Xbox 360. Bill måste ha haft det lugnt på Microsoft då han reparerade och returnerade Xboxen efter bara knappt två veckor.

2008-01-23

Flera 1200ingar

Igår var det dags för ytterligare en variant av 1200ingar i Sätra hallen. Infektionen hade inte helt lämnat kroppen och jag hade haft lite ont i halsen och varit täppt i näsan under dagen. Dock hade jag inte känt mig hängig på jobbet så jag valde att starta.

Hur som helst så var planen att köra 6x1200m i progressivt ökande fart med ökande längd på vilan. Kilometer-farten skulle skruvas upp enligt: 3:10, 3:05, 3:00, 2:55, 2:52.5 och 2:50. Efter detta väntade 600m, 400m och 200m i samma fart som på sista intervallen, dvs 2:50-fart. Vi var ett helt koppel med Studenter som radade upp oss på startlinjen och brakade iväg. Vi körde alla olika längd men samma tempo så vi drog nytta av varandra nästan hela passet.

Passet gick mycket bra och jag hade en lätt och positiv känsla hela tiden. Faktum är att jag inte behövde slita förrän sista 200ingen. Och då var ju passet mer eller mindre redan klart. Jämför jag plan-tiderna mot utfallet så gick det klart över förväntan. Jag får tacka för god sparring och draghjälp under stora delar av passet. Jag hoppas att den lätta känslan indikerar att infektionen äntligen håller på att ge med sig.

Distans, Utfall, plan, Vila
1200m, 3:44.3, 3:48, 0:25
1200m, 3:39.9, 3:42, 1:25 + 200m
1200m, 3:35.3, 3:36, 2:25 + 200m
1200m, 3:29.2, 3:30, 3:25 + 200m
1200m, 3:27.5, 3:27.5, 4.25 + 200m
1200m, 3:22.5, 3:25, 6:00 + 200m
600m, 1:40.3, 1:42, 1:00
400m, 1:02.4, 1:08, 0:30
200m, 0:28.2, 0:34

2008-01-22

All In

Elias - gillar att dammsuga!
Elias och Marika står vid spisen och lagar lite efterrätt. Elias håller en påse med kanel i handen.

Elias: Ska jag hälla i lite kanel mamma?
Marika: Ja det kan du göra.
Elias: Mycket?
Marika: Du kan hälla i alltihopa.

Ett gällt litet skrik kommer från Marika då hon upptäcker vad Elias gjort.
Elias har hällt ner all kanel i stekpannan.
Påsen också.

2008-01-21

Den bästa formen av njutning

Världens goaste lilla kille
Lille Elias traskade upp tidigt måndag morgon med trötta ögon och rufsigt hår.
Hoppade upp i pappas famn för att söka lite tröst och värme.
Jag höll om honom och ville aldrig släppa taget.
Borrade ner ansiktet i hans hår och gungade honom stilla.
Blundade, kände hans andning och doft.
Så satt vi ett tag och bara njöt av varandra.

Kom igen bara, måndag.
Nu har jag kraft till hela veckan!

Den svarta faran

Jag har inte tvättat vår bil sedan i höstas. Den parkeras utomhus och lever således ett hårt liv. Bilen är nu så skitig att man nästan skäms när man sätter sig bakom ratten.

Men att tvätta bil är så hiskeligt tråkigt.
Och sen blir den ju smutsig igen bara man åker ut ur tvätthallen.
Tur som fan att bilen är svart.

2008-01-20

Inomhuspremiär

I lördags var det dags för inomhuspremiär i samband med att min klubb FK Studenterna anordnande Vinthundsvintern. In i det sista tvekade jag till start då jag under veckan drabbats av en förkylning. Tillslut bestämde jag mig dock för att starta, mest för att hinna få en tävling i benen innan nästa veckas IDM (inomhusdistriktsmästerskap). Jag insåg att det inte skulle vara rimligt att satsa mot 8:35 utan istället hoppades jag på att återfå lite förlorat flås samt göra en tid ner mot låga 8:40.

Sagt och gjort så radade vi upp oss till start. Hammarbys Erik Emilsson axlade favoritskapet väl och tog täten som han sedan inte släppte utan kom in på fina 8:29. Efter det första varvet blev jag dock instängd och fick tyvärr backa mig ur situationen och sedan bränna lite onödigt mycket energi för at rusa om de framförvarande. Bortsett från detta så drog jag sedan varv efter varv med en norrman och en Spårvägare hack i häl. Jag hade hoppats på lite hjälp med att hålla tempot uppe men de verkade inte intresserade av detta. Första kilometern klockades på 2:52 och andra på 2:54. Jag kände nu att jag successivt började tappa lite fokus och därmed fart. Sista kilometern blev jobbig, precis som jag väntat mig. Här märktes det att infektionen tidigare i veckan hade lämnat lite spår efter sig och flåset ännu inte var på topp. Trots att tempot sjönk så fick jag lite överraskande en lucka ner till norrmannen och Spårvägaren. Då det återstod tre varv övergick varvtiderna från att vara strax under 35'' till att vara strax över. I samband med detta fick Spårvägaren vittring på mig och kunde med ca 120m spurta om mig. Åt detta fanns ingenting att göra, han hade klart mera krafter mot slutet än mig. Hur som helst hade jag fått mig en bra genomkörare vilket var precis det jag var ute efter. Nästa vecka kommer Spårvägaren och jag mötas på IDM och då kommer jag vara mer på min vakt och dessutom bättre förberedd. Tanken på revansch håller mig sömnlös om nätterna (eller är det bara Venla som ylar och håller mig vaken?).

Tiden på sista kilometern blev föga smickrande 2:56 vilket gav en sluttid på 8:42.32 och en tredje plats. I fjol gjorde jag nästan en identisk tid vid inomhuspremiären och var nöjd med detta. Nu har jag högre mål och siktet mot att göra en bit under 8:40, gärna låga 8:30. Alltså var jag inte särskilt nöjd med tiden. Men med tanke på att det var ett tag sedan jag tävlade senast (Garda halvmarathon i november) och förkylningen under veckan så var det ändå en godkänd premiär. Jag är helt övertygad om att det finns betydligt mer tid att kapa om jag bara får vara frisk och kanske få lite draghjälp under loppen.

Alla resultaten »

2008-01-18

Talböcker revisited

Liza Marklunds senaste bok Livstid är nu färdig lyssnad och omdömet blir väl lite si så där, alltså en svag trea. Boken är en direkt uppföljare till hennes tidigare roman Nobels testamente och gillade ni den så kommer ni säkert att tycka att denna bok är helt okej.

Nu är istället äppelPodden och iTelefonen laddad med Jan Guillous roman Tempelriddaren. Jag har redan läst denna men har bestämt mig för att lyssna om trilogin innan jag ser Arn-filmen. Då Tempelriddaren är färdig lyssnad så har jag köat upp Jan Lapidus Snabba cash. Jag är lite små nyfiken på den boken och har därför ganska höga förväntningar på den. Vi får se om den lever upp till dem.

Lämning och hämtning

Vår lägenhet - inte längre till salu!
De två senaste dagarna har jag varit pappaledig och därmed hämtat och lämnat Elias vid hans dagis. Venla hänger med hon också fast djupt nerpackad i åkpåsen och sin barnvagn. Barnen på dagis flockas kring henne likt djur vid ett vattenhål och tittar på henne med stora nyfikna ögon. Detta upptäckter Elias och marscherar raskt fram till dem och basunerar ut:
Rör inte min bebis!
Hon följer inte med er hem!

Efter det att jag precis lämnat Elias vid grinden och pussat honom adjö så frågade han med lite lätt orolig min:
Pappa, du kommer väl imorgon och hämtar mig?

Söte, lille rackare.
Klart pappa kommer och hämtar dig.
Men tills imorgon behöver du inte vänta, jag kommer redan i eftermiddag.

Sömnbrist botad med MR

Venlas sömncykler är verkligen varierande. Förrgår natt vaknade prinsessan bara två gånger och somnade dessutom om lätt vid dessa tillfällen. I natt däremot hade hon förvandlats till ett sömnmonster utan dess like. Mellan 00:48 fram till 02:15 vaknade hon sju gånger. Mitt humör var då helt kört i botten och jag beslutade att bära in henne till mig och Marikas säng. Där satte hon igång att babbla, sparka och klösa mig innan hon en timme senare tuppade av. 07:50 ringde väckarklockan och jag steg upp som en zombie där hela frukostproceduren genomfördes i slowmotion, fast utan mjölksyra.

Strax innan lunch hade jag ett besök inbokat på S:t Göran sjukhus. Jag har under en längre tid haft ont i min högra framsida av vaden. Jag har känt en dov smärta och lite obehagliga ilningar. Det hela påminner mycket om hur det kändes innan jag fick min stressfraktur 2005. Med hänsyn till detta så blev jag för knappt en vecka sedan remitterad till en magnetröntgen (MR). Ett sådant besök går till på så sätt att man lägger sig i en apparat som liknar en jättelik tunna. Väl där gäller det att ligga helt still i ungefär knappt en halvtimme innan röntgenbilderna är klara.

Detta passade mig utmärkt! Jag slocknade efter typ två minuter och blev väckt av en sjuksköterska när det hela var klart.

2008-01-17

Förkyld (igen)

Shit,

Jag har blivit lätt förkyld igen. Lite ont i halsen, täppt i näsan och lite allmänt seg i kroppen. Kort och gott känns kroppen 85 % istället för 100 %. Lite trist med tanke på att jag hade tänkt springa en inomhustävling nu på lördag. Nu får jag se hur det blir med den saken. Jag tar en testjogg ikväll för att känna hur det känns.

Men som sagt, jag är lycklig ändå och går mest omkring på rosa moln och inhalerar endorfiner.

2008-01-16

Lycklig

Vår lägenhet - inte längre till salu!
Ja jösses, de två senaste dagarna har varit minst sagt intensiva. Budgivningen kickade igång igår eftermiddag och det var med lite ångest man satt och kikade på mobilen hela tiden. Kunde det inte börja plinga till snart?

Mäklaren hade velat lite med vilket utropspris vi skulle sätta. Marknaden har/hade ju varit iskall så alla de mäklare vi träffade försökte skruva ner våra förväntningar. Efter lite om och men så kom vi dock fram till att utropspriset skulle sättas till samma pris som man använt under glansdagarna i somras. Kanske lite för högt med tanke på marknaden men vi ville samtidigt sända ut lite signaler att vi inte ville släppa lyan för vilket lågt pris som helst.

Sedan började det plinga till och plinga till och plinga till i mobilen. Efter någon timme hade priset budats upp till det som jag hade satt som acceptanspris. Men det fortsatte budas. Då priset budats upp nästan 30 % från utropspriset så var det dags för de återstående som var med i budgivningen att sova på saken.

Nattsömnen verkade ha gjort dem gott då det idag konstant har fortsatt att plinga till i mobilen. Totalt åtta par var med i budgivningen och strax innan middag så hade krutröken lagt sig och budgivningen var över. Smått osannolika 43 % hade då priset ökat! Jag skriver det igen så det får sjunka in ordentligt: 43 %. Över, inte under, utropspris och detta trots att vi initialt oroade oss för att vi satt priset lite för högt. Vem påstod att bostadsmarknaden var död? Och jämför man med vad vi köpte lyan för 2003 så blir det en ordentlig vinst som vi kan hämta ut (vilken i sann konsumtionsanda binds upp omedelbums i det nya husköpet). Det är knappt man tror det är sant och under budgivningen fick jag nästan nypa mig i armen för att fatta vad som egentligen skedde. Bostadsmarknaden är sannerligen helt sjuk. Den tidigare toppnoteringen i bostadsrättföreningen för treor hade i och med denna försäljning smulats sönder vilket är anmärkningsvärt då den lägenheten såldes då bostadsrätterna såldes till ibland omotiverat höga priser.

Nu är det i alla fall över. Vi träffade mäklaren och köparna senare under kvällen för kontraktsskrivning. Alla verkade nöjda och glada (även om jag tror att vi var nöjdast!). Det kändes kul att sälja till paret som visat mest intresse. Det var nämligen de som hade begärt en privat visning och sedan även kommit på de två följande öppna visningarna i söndags och måndags. Jag är säker på att de kommer bli nöjda och lyckliga i lyan. Jag, Marika, Elias och Venla har i alla fall varit det så det känns faktiskt lite vemodigt att sälja. Men med tanke på vad vi fick för lägenheten så kan vi inte klaga!

Så vad var det som gjorde att försäljningen gick så bra? Jag talade med mäklaren om detta och även hon var mycket förvånad över det enorma intresset och den intensiva budgivningen. Men det verkar som om vi hade ett fint objekt att sälja, fick dit rätt intressenter, K-märkningen av huset, det soliga och vackra vädret på söndags visningen samt turen att inte konkurrera med för många liknande objekt under samma helg i området. Massor av små marginaler som således var på vår sida.

I natt sover jag med ett brett leende på läpparna.
Ungefär som efter Löparnas kväll i fjol.

2008-01-15

Andra visningen

16 nya par och 5 återbesökande. Totalt var det alltså cirka 60 par som kom och tittade på lägenheten. Frågan är hur många av dessa som är intresserade av att lägga bud? Budgivningen är planerad att börja i eftermiddag. Huuu... Svårt att hålla skallen fri från detta störande moment.

Och inte blir det bättre av att jag fått ruggigt ont i halsen. Måtte jag inte ha en förkylning till på gång. Det skulle radera ut större delen av inomhussäsongen.

Var lade jag nu mina Strepsils?

2008-01-14

Visning

Igår var det visning av vår lya. Minst sagt lite ångestladdat. Man har ju hört hur iskall bostadsmarknaden varit de senaste månaderna med fallande priser och knappt några personer på visningarna.

Jag hoppades att cirka tio par skulle dyka upp på visningen. Mäklaren var lite mer optimistisk och räknade med mellan 10-15 par. Till följd av detta hade hon printat ut 30 objektbeskrivningar som hon var redo att pracka på de besökande.

Utfallet då?
44 par! Var kom alla dessa ifrån? Var de bara ute och promenerade i det soliga vädret eller kan det mån tro vara så att de är lite små intresserade av lägenheten? 44 par betyder ju visserligen inte ett smack. Egentligen räcker det med två budgivare som verkligen vill ha lyan. Men chansen till en budgivning ökar förmodligen i takt med flera intressenter.

Jag vågar dock inte ta ut nåt förrän allt är klart och kör vidare med min svagt pessimistiska inställning. Till skillnad från merparen av alla sportkommentatorer så tar jag aldrig ut något i förskott. Ikväll är det den sista visningen och sedan börjar en eventuell budgivning.

Skall bli skönt när allt detta med försäljningen är över. Jag lägger helst min energi på annat.
Typ familj och löpning.

Inte längre tandlös

Venla - inte längre tandlös
Venla (aka Michelin-tjejen) har fått en tand! En ynklig liten pigg sticker svagt upp i nedre gommen på henne. Kanske är det denna tand som gjort att hon sovit lite krappigt de senaste veckorna? Det kan ju inte vara direkt mysigt att få en massa tänder som sticker hål på tandköttet. Nåväl, första tanden ute och flera ligger nog uppköade och väntar på att få komma fram.

2008-01-13

3000m, 2000m, 1000m

Lördagens intervallpass genomfördes på Bosön. Jag mötte upp Grodlårs-Cedden och tillsammans värmde vi upp till det stundande intervallpasset. Före oss hade Mats Granström (svenskmästare 2006 på 10000m) precis avslutat sitt pass och på banan höll nu Erik Emilsson (8:15 på 3000m) på med en stege som såg ut att vara av karaktären 200m, 300m, 400m och 600m.

Jag hade fått i instruktion av Coach Lamas att springa 3000m på 9:00 (3:00-fart), 2000m på 5:50 (2:55-fart) och 1000m på 2:50. Cedden hade samma program fast med reducerad längd på intervallerna. Vilan mellan intervallerna skulle vara 8 min och 6 min.

Efter perfekt växeldragning klockade jag min 3000ing på 8:59 alltså precis enligt plan. Sedan väntade den svåra 2000ingen. Visst är det mentalt tungt att bränna 15 varv inomhus men kroppen är fräsch under merparten av denna inledande intervall. 2000ingen däremot är en annan historia. Man är dels sliten av den nyss genomförda intervallen, farten skall skruvas upp från 3:00 per km till 2:55 och man har dessutom den sista intervallen kvar. Man får således inte blåsa sig sönder och samman. Cedden sladdade en aning och jag fick sköta farthållningen själv under de 10 varv som resulterar i 2000m. Jag klockade intervallen på 5:52 vilket nästan var i plan med Lamas instruktion.

Inför den avslutande intervallen snörde jag på mig mina spikpjuck. Cedden drog förtjänstfullt de två första varven innan jag täten och sakta ökade farten. Kilometern klockades på 2:43 vilket jag är mycket nöjd med. Jag har genomfört ett likadant pass inför SM i somras med samma tider men då körde jag på en 400m i perfekta yttre förhållanden och var dessutom lite formtoppad. Inomhus på en 200m bana med flera och snäva kurvor är det klart svårare att hålla samma fokus och flyt i löpningen.

Passet blev alltså mycket lyckat och både jag och Cedden var nöjda. Ett gott formbesked inför de kommande inomhustävlingarna.

Vilken resa

Super Mario Galaxy - tidernas bästa spel?
Super Mario Galaxy - vilket spel! Vilken oerhörd resa och upplevelse! Enligt Mario-tradition har jag och Elias nu roddat runt i spelet och plockat precis allt som går att plocka (120/120 stjärnor).

Spelet har egentligen världens simplaste handling (rädda återigen prinsessan från Bowser) men hela konceptet fungerar så det finns ingen anledning att ändra det. Plattformsmomenten är nyskapande, grafik och ljud är i total harmoni och kontrollen helt perfekt.

Så det blir hatten av till Nintendo, herr Shigeru Miyamoto och hans utvecklargäng. Ni har gjort det igen. Senast var 1997 med Super Mario 64. Det har varit tio långa och svåra år för en plattforms-gejmer som mig men så äntligen drämmer ni till med detta och fullständigt pulvriserar all konkurrens.

Och till er andra som äger en Wii: inhandla snarast Super Mario Galaxy. Och till er som ännu inte äger en Wii. Köp en direkt och stoppa med Mario när ni ändå håller på.

Eftersom min Xbox 360 snart skickas in till Mr. Gates för reparation har jag inhandlat Uncharted: Drake's Fortune till min PS3. Efter knappa två timmar så är jag mycket imponerad. Naughty Dog har lyckats perfekt med mixen av Indiana Jones, Tomb Raider och Lost.

2008-01-11

Thank You Bill!

Red Ring of Death
Igår pajkade min Xbox 360.
Tragiskt men sant. Jag grät nästan en skvätt.
R.I.P.

Den hostade igång DVD-läsaren, rasslade lite och gav sedan upp med en suck. Tre röda lampor blinkade frenetiskt på framsidan av Xboxen och indikerade med stora bokstäver att jag/den drabbats av de legendariska Red Ring of Death (se bifogad bild). Någonstans tyckte jag mig höra Bill Gates hånskratta åt mig. Så detta är tacken man får för att man troget köper alla konsoler först. En maskin som dras med massor av barnsjukdomar och som grädde på moset har ett inbyggt hårdvarufel (det är kylningen som är för klen).

Så vad göra? Jag kontaktade Microsofts support och fick bekräftat att de utökat den ettåriga garantin till en global tre års garanti till följd av det inbyggda hårdvarufelet. Enligt telefonisten så drabbas mer än 90% av de som köpt de första Xbox av detta felet. Jo jag tackar. Det kan inte vara så kul att jobba på deras supportavdelning. So far var allt ok. De skulle kostnadsfritt hämta, reparera och återlämna Xboxen. Men tyvärr skulle detta ta upp till fyra veckor. Merde! Jag kan inte vänta fyra veckor på att spela Mass Effect, HL2: Orange Box, Portal och Assasins Creed. Men antingen får jag punga upp med knappa 5000 kr eller så får jag skicka in boxen till dem. Inget av dessa alternativ lockar mig särskilt mycket.

Thank You Bill!

2008-01-10

Stege - modell kort

I tisdags var det dags för en stege innehållandes korta intervaller i Sätra hallen. Flanell-Hannes och Grodlår-Cedden gjorde mig sällskap på största delen av intervallerna och all draghjälp uppskattades enormt!

Coach Lamas hade gett mig följande stege att processa: 200/300/400/600/800/1000/800/600/400/300/200m. Farterna för dessa skulle vara 30''/46''/1:02/1:35/2:09/2:45/2:09/1:35/1:02/46''/30''. Ståvilan på dessa intervaller skulle öka beroende på intervallens längd enligt: 1'/2'/3'/4'/5'/5'/4'/3'/2'/1'. Efter alla dessa ståvilor lade vi dessutom på 200m jogg på cirka 60'' för att få igång benen lite. Allt som allt bestod stegen av 5600m där farten skulle variera beroende på intervallens längd mellan 30 - 33'' per varv/200ing. Utfallet blev:

Mellantider - längd: plan/utfall
200m: 30/26.6 - spik
300m: 46/46.1 - spik
400m: 1:02/58.8 - spik
600m: 1:35/1:35.7 - spik
800m: 2:09/2:11.9 - spik
1000m: 2:45/2:46.5
800m: 2:09/2:12.9
600m: 1:35/1:37.6
400m: 1:02/1:01.3
300m: 46/45.0
200m: 30/28.2

Jag skall erkänna att jag före passet var lite osäker på hur kroppen skulle hantera farter ner mot 32’’ eller snabbare. Jag vet att 34-35'' per varv känns helt hanterbara men 30-32'' är klart styggare och resulterar följaktligen i mer mjölksyra. Nu var jag nog lite för taggad på de korta och inledande intervallerna. En 26.6:a på en 200ing följt av 58.8'' på en 400ing sätter djupa spår och det är mycket syra man får bära med sig resten av passet. Båda 800ingarna gick för långsamt samt den avslutande 600ingen. Tusingen ligger inom felmarginalen och sedan gick det som sagt för snabbt på de korta snabba intervallerna 200 - 400m.

Coach Lamas grymtade lite av missnöje när jag presenterade honom passets utfall. Hans kommentar var: För snabbt på de korta och sedan för långsamt på de långa vilka var de viktigaste. Jag gör det enkelt för mig och skyller på bristande rutin på de kortare sträckorna. Hur som helst så stundar ett nytt banpass på Bosön på lördag. Vi får se om Lamas beordrar upp lite straffträning då.

Privat visning

Vi är mitt uppe i försäljning av vår lya. Visningarna är satta till nu på söndag och följande måndag, men för några dagar sedan ringde vår mäklare upp oss och deklarerade att det skulle ske en privat (?) visning idag. Så inför detta har vi de senaste dagarna städat som besatta. Vi inhandlade även en ångtvätt (jez, en pryl till!) som har gjort ett mycket förtjänstfullt arbete. Vi har ångat bort smuts och skit från soffan, mattor, lister, golv, klinker, kakel, köksluckor, duschväggar mm. Kort och gott det mesta har fått sig en ångbehandling. Att städa är ju inte direkt kul men med denna maskin så blir det hela lite roligare. I alla fall om man låtsas att det i själva verket är en eldkastare som man går omkring med och sprutlackerar lägenheten med.

Men det skall erkännas att det ser riktigt najs ut nu hemma. Allt skiner och blänker. Nästan så det svider lite i själen över själva flytten. Det är ju så rent och fint här nu. Fast det tar ungarna max tre minuter att rasera denna illusion. Och sedan är vi ju trång bodda. Det ju på tok för lite med 73 kvm för fyra personer.

2008-01-09

Pappaledig

Nu har pappaledigheten börjat. Min första dag hemma tillsammans med Venla. Jag skall erkänna att jag var lite orolig över att man skulle vara lite ringrostig. Visserligen var jag pappaledig tillsammans med Elias i lite drygt 8 månader men trots det så undrade jag om det skulle bli en stor omställning idag.

Det blev det inte. Visst det blev lite stressigt att ta Elias till dagis i morse. Uppenbarligen tar det betydligt längre tid att klä på två barn massor av vinterkläder istället för ett. Surprise!

Så nu sitter jag här ensam i lyan och har det ganska smutt. Venla sover. Jag har precis ätit klart min lunch och tänkte nu luta mig tillbaka i soffan tillsammans med nya boken: Fosshaug - Bandygalen. Eller kanske skall jag ta en sväng till köket och pressa fram en latte ur espressomaskinen först?

2008-01-08

iPhone

Helt ok
Under mellandagarna träffade vi våra Como/Monaco-stationerade bekanta Gianmauro och Jaana. Gianmauro är en av få personer jag stött på som är utpräglat mer pryltokig än mig. Då jag nu under en längre tid varit på jakt efter en ny mobil så konfronterade jag honom direkt med mitt dilemma. But the answer is obvious svarade han direkt. You need an iPhone!

Sedan halade han fram sin och demade mig i knappt en timme. Fram till detta hade jag varit mycket skeptisk till Apples iPhone med motiveringen att den bland annat inte stöder 3G och är utrustad med en krappig kamera. Men bortsett från detta så blev jag mycket imponerad av Iphonens gränssnitt och ringde dagen efter upp en kille på blocket och köpte en upplåst USA-importerad telefon.

Nu några veckor senare har den första wow-känslan lagt sig lite och jag kan nu kritiskt bedöma telefonen. Ja, den har en krapppig kamera. Ja, den har inte 3G men då jag har Telia som operatör så får jag tillgång EDGE vilket datatrafikmässigt ger nästan samma hastighet. Displayen är dock underbar. Gränssnittet likaså (hallå, det ju Apple). Surfning via den inbyggda webbläsaren och touch-skärmen är fantastisk. Dessutom får man en Ipod 'på köpet' med 8GB och att konvertera några filmer och se dem via telefonen fungerar mycket bra. Dock kan jag ibland känna en viss saknad efter några fler fysiska knappar.

Alltså, iPhone är en angenäm överraskning och fungerar som en mediaspelare/surfning otroligt bra. Som telefon är den inte lika kompetent och optimerad vilket är anledningen till att jag ännu inte vågat sälja min Nokia N95.

Jag är fortfarande rätt sugen på Nokias Communicator E90. Kanske måste jag också inhandla en sådan snart...

2008-01-06

Den ledighet som gått

Mina gullungar
Då var julledigheten över och man är tillbaka på jobbet. I alla fall två dagar denna vecka. Resterande tre dagar kommer jag spendera hemma tillsammans med Venla vilket ska bli toppen!

Under ledigheten har familjen fått återhämta sig från diverse förkylningar och sedan en tid tillbaka är alla friska och pigga. Familjen har varit på bio och sett på den animerade filmen: Bee Movie. I fredags var vi även i Globen och tittade på Disney on Ice. Hela showen var imponerande och Elias tittade med stora ögon på alla Disneys figurer. Bäst var det nog när Nemo och Buzz Lightyear snurrade runt i piruetter på isen.

Elias vilar ut i en rätt avspänd posé
Venla har dock hedrat oss med att den senaste månaden sova bedrövligt. Vi turas om att 'vaka' över henne under nätterna men det har blivit klart sämre med sömn. Följande två vakna-upp-och-skrika-stegar har hon presterat de senaste dygnen som jag vakat över henne:

- 00:30, 01:30, 02:45, 04:15, 05:25, 08:05
- 01:00, 03:10, 05:05, 07:15

Det skulle vara drömmen att få mer än två timmar sammanhängande sömn. Kanske nåt att skriva upp på önskelistan till tomten 2008?

Venla - tar inte direkt några långa tupplurar under nätterna

2008-01-05

8x1200m

Idag var det dags för lite långintervaller tillsammans med Grodlår-Cedden och Flanell-Hannes ute på Bosön. Efter lite uppvärmning, löpskolning och stretch så var det dags att för min del bränna av 8x1200m. Planen var att köra passet någorlunda progressivt i farter från 3:05 - 2:55. Vilan mellan intervallerna var 60'' ståvila och sedan 200m joggvila på cirka 60''. Hannes och Ceddden körde tusingar och joggade 200m medan jag plogade mina sista varv på intervallerna.

Passet blev lyckat för oss alla och kändes lugnt och kontrollerat. Den första hälften kunde löpas helt avspänt. Andra hälften skärptes farten men det var först på sista intervallen jag behövde börja slita. Farter mellan 2:55-3:00 per tusing känns således helt hanterbara. Men så fort man justerar ner spannet till 2:50-2:55 så kickar mjölksyran in ganska omgående och det blir snabbt tungt. Misstänker att jag snart måste minska lite på antalet intervaller och istället försöka köra färre men i snabbare tempo. Samtidigt skall jag nästa vecka börja trappa ner på mängden och då tror jag att ytterligare lite rapphet kommer att infinna sig.

Mellantider på 1200ingarna:
1. 3:36.9
2. 3:39.6
3. 3:37.2
4. 3:37.6
5. 3:34.0
6. 3:33.6
7. 3:33.0
8. 3:31.5
Snitt: 3:35.4

2008-01-04

Mera Powerball

Det ryktades lite lätt om att någon illsinnig kollega under mellandagarna hade tagit mitt Powerball-rekord med 12288 rpm. Det fungerade som ordentlig tändvätska så under SVT:s sport-årskrönika så satte jag igång och snurra lite lätt. Armen hade inte gjort detta under knappt två veckor men formen verkade sitta i. Kort senare snärtade jag upp den i 12390 rpm. Bra avslut på denna dagen. Mentalt skönt att jag kan återgå till jobbet på måndag med hedern i behåll. Som halv-japan är hedern, som ni säkert känner till, mycket viktig.

Härnäst på programmet: 8x1200m imorn på Bosön.

Tidsmaskin

Efter tolvslaget på nyårsafton kopplade jag in videokameran och spelade upp lite filmer då Elias var mellan ett till två år gammal. Han hade precis lärt sig stå, vingla fram och babbla en massa obegripliga ord. Det hela var ursinnigt kul och vi skrattade gott åt det hela. Videokameran är verkligen en fantastisk tidsmaskin! Stämningen var med andra ord på topp.

Då kom farfar på den underbara iden att han kunde visa några gamla arkiverade videofilmer från då jag var 10 år gammal (vilket infann sig 1987). Övriga i sällskapet såg entusiastiska ut och farfar pluggade raskt in en VHS.

Vipps så försvann min party-stämning och jag började svettas lätt. Ungefär på samma sätt som jag gör då jag håller 4:10-fart på distanspassen. Det hela eskalerade gradvis från att jag demade hur man laddade in kasettbaserade spel på min Commodore 64 till att jag sedan instruerade morsan hur man skall åka längdskidor. Nu var min upplevda ansträgningsgrad det jag normalt har på ett tröskelpass. Ja, ni kanske kan föreställa er hur spektaklet såg ut. Tragiskt är väl det ord som ligger närmst i min vokabulär.

Jag konstaterade, med viss lättnad, att jag redan är gift och förhoppningsvis har en fru som kan se bortom fadäserna och mitt beteende som tio åring. Skänkte övre makter en god tanke över att mina barn skonats från att se det hela. Sedan gäspade jag ljudligt, tackade för mig och gjorde sorti för kvällen. Något mått på själv-tortyren fick det faktiskt vara.

2008-01-03

Hårlängd

För några dagar sedan var Elias hemma på besök hemma hos farmor och farfar. Farmor vässade upp sin frisörsax och stramade upp Elias aningen spretiga och vildvuxna frilla.

Farmor: [med övertygande röst] Jag ska bara klippa lite på topparna.
[Elias skruvar lite på sig]
Farfar: Klipp din frisyr som min! [och pekar på sin... på det stället där det tidigare funnits en massa hår]
[Elias tittar misstroget på farfar]
Elias: Farmor, klipp inte så där kort som farfar!

2008-01-02

Bokslut 2007

Här är den. Den ocensurerade sammanfattningen av mitt 2007:

Totlat antal kilometer: 4690 km
Snittmängd per vecka: 88.5 km
Antal veckor med mängder över 10 mil: 24
Minsta mängden under en vecka: 22 km
Mesta mängden under en vecka: 160 km
Antal tävlingar (ute/inne): 23 (17/6)
Antal bantävlingar (ute/inne): 14 (8/6)
Antal segrar: 7
Antal pallplatser: 12
Antal svenska mästerskap: 3
Placeringar i mästerskapen: ISM: 8, TSM: 14, SM: 12
Placeringar på svenska årsbästalistan: 3000m: 21, 10000m: 16, halvmarathon: 13
Antal DM-medaljer: 4 individuella guld (IDM 3000m, TDM 12km, DM 5000m, DM 10000m) och ett lag guld (TDM 12km)
Pers på distanser: 3000m, 5000m, 10000m, 10 km landsväg, Lidingöloppet
Bästa tävling(ar): Löparnas kväll 10000m, Sollentuna GP 3000m
Sämsta tävlingen: Hässelbyloppet
Antal vilodagar: 65
Antal sjukdagar: 3

Årets bästa stationära spel: Super Mario Galaxy
Årets bästa bärbara spel: Zelda: Phantom Hourglass
Årets mest spelade konsol: Nintendo Wii
Årets minst spelade konsol: PS3
Årets bästa bok: Stieg Larsson: Män som hatar kvinnor
Årets sämsta film: Alpha Dog
Årets bästa film: Dött race mellan: The Prestigue, The Bourne Ultimatum & The Pursuit of Happyness

Årets händelse: Venlas födelse!

2008-01-01

När är man vuxen?

Nyårsdagen, hemma hos farmor och farfar:

Farfar: Elias, hur gammal är man då man är vuxen?
Elias: Tre år! Då kan man springa fort.

Så praktiskt att Elias är just tre år och därmed kan titulera sig som vuxen och kapabel att springa snabbt.