2008-03-31

Premiärmilen

Min klunga strax efter varvningFrån vänster: Dan-Erik Archer, jag, Magnus Jensen, Jonas Buud och Oskar Landin.
Foto: Fredrik Sohlberg


Precis som i fjol så var det strålande vårväder i söndags då Premiärmilen gick av stapeln ute på Norra Djurgården. Det är helt otroligt hur de yttre förutsättningarna kan förändras inom en vecka. I måndags på Påsksmällen så var det midvinterväder med tjockt med snö och is, minusgrader och snöfall. Igår var det sol, lite drygt 10 grader samt en lite besvärande vind.

Nåväl, jag fick precis som jag önskade då Mara-Buuden efteranmälde sig tillsammans med Hammarbys Magnus Jensen. Spårvägens Oskar Landin och Daniel Woldu drog iväg direkt i starten och fick en lucka. Jag klockade första kilometern på 3:02 och låg ändå några sekunder bakom dem. Efter ungefär två kilometer sprängde McRae min andra klunga och jagade sedan hastigt i kapp ledarduon för att sedan gå upp i ledningen och successivt utöka den. Den enda som kunde följa honom till varvningen var Woldu. Min klunga bestod av mig, Jensen, Mara-Buud och Archer.

På vissa ställen utmed banan så blåste det ganska kraftigt varvid det blev lite rykigt i min klunga. Där det blåste som mest bedarrade ofta farten och det blev lite rävspel då många ville söka skydd bakom löpare. Vidare var det stundtals även riktigt bökigt och en hel del prejningar. Jensen hade en ful ovana att hela tiden skära in snett framför mig i kurvorna trots att vi låg sida vid sida och på så sätt preja ut mig i väggrenen. Detta kändes lite osportsligt då man normalt sett håller sitt spår om man ligger sida vid sida. Även Mara-Buud hade lite problem med detta. Till slut lessnade jag på detta och vid en sväng då Jensen återigen ville gnida sig mot mig så markerade jag ogillandet med att helt enkelt slänga ut min arm och knuffa bort honom. Kul, lite sånt gruff som det ibland blir under ett tätt 1500m-lopp. Efter detta lugnade vi oss lite och fokuserade sedan helhjärtat på löpningen in i mål.

Vid fyra kilometer plockade vi upp en trött Landin som sedan bröt loppet. Vid varvning hade vi 15:51 (McRae 15:29) och klungan var fortsatt samlad. Någonstans sedan föll Archer bort och måste ha tappat duktigt då han var distanserad med över minut i mål, detta bara på andra hälften. Tidigt i loppet hade jag insett att det hela skulle komma att avgöras de två sista kilometrarna så jag försökte blida min tid och fokusera på detta avgörande parti. Strax innan stigningen till sju kilometer tror jag att Mara-Buuden tappade lite mark. I samband med detta hade farten skärpts till och jag försökte göra mitt bästa för att grilla Jensen i stigningen. Jag lyckades dock inte skaka av mig honom och jag började misströsta lite. Blev jag inte av med honom i backen så kunde det bli tufft att slå honom. I bortre delen av gruspartiet vid Stora Skuggan fick jag dock någon meter på honom och hade även då fått vittring på en tröttnande Woldu. Woldu hade strax efter varvning fått släppa McRae som i majestätisk stil nu ensam sprang mot seger. 1200m innan mål i den sista backen kom jag ikapp Woldu och hårdkörde nu allt vad jag förmådde. Fick en liten lucka men i det branta utförslöpet in till målrakan så rusade han om mig och såg oförskämt pigg ut. På upploppet utökade han dock inte sitt försprång och jag kunde sakta ta in på honom för att 200m från mål grisa på allt vad jag förmådde och spurta mig till en härlig andra plats. McRae vann på 31:33 och jag hade 31:44. Woldu in på 31:48 med Jensen i hasorna på 31:49 samt Mara-Buuden 32:10. Jag hade legat 22 sekunder bakom McRae vid varvningen och således tagit in hälften andra varvet men McRae var suverän igår och rakt igenom ohotad under loppet.

Jensen och jag skakade hand (märkligt vad lättare det är att göra så då man precis besegrat en löpare) och så var allt frid och fröjd mellan oss. Arrangörerna gav mig fint med dollares i träningsbidrag (i svenska mått mätt) vilket självfallet uppskattas mycket. Att jag inte kunde försvara min titel från i fjol grämer jag mig inte så mycket över. McRae var en värdig vinnare och det är verkligen kul att den så genomsympatiske löparen nu äntligen verkar vara tillbaka efter en hel del skador.

Efter loppet väntade en härlig brunch ute på Gåshaga vid Lidingö tillsammans med familjen. Inte helt fel efter ett härligt lopp.

Resultaten »

Tur att upploppet var så långt!Upploppet, där jag fortfarande ligger efter Daniel Woldu.
Foto: Fredrik Sohlberg

5 kommentarer:

Berglund sa...

Kul att du fixade andraplatsen!

När jag såg er (du och Woldu) i sista backen ner mot hårnålen när du släpper förbi honom tänkte jag att "Patrik är helt slut han blir trea", dessutom tittade du bakåt när han passerat så jag var övertygad om att det var kört. ;)

När jag själv sprang sen upptäckte jag att spurtrakan var bra mycket längre än jag först trodde. Skönt att komma hem sen och se att du grejade spurten :)

McRae var bra helt enkelt, när ni passerade för varvning var det någon (äldre löpare/tränare?) som sa att han aldrig haft så avslappnat steg som idag.

Nästa gång så!

swyzak sa...

Hey mannen, väl kört i snålblåsten igår, hann aldrig säga det "live and direct" så....

Walter sa...

Grattis till andra andraplats inom en vecka. Inte alls dumt med tanke på konkurrensen. Bådar gott för utomhussäsongen!

Patrik Engström sa...

Alla:

Tack för grattsen! Det var lite besvärande blåst men på upploppet är det bara att stoppa huvudet under armen och pressa de sista metrarna in i mål.

John sa...

ray ban outlet
louis vuitton
adidas shoes
fitflops
nike uk
vans shoes
kate spade outlet
louis vuitton
kate spade
true religion jeans
jordans for sale
nike roshe runs
ray ban wayfarer
air jordan retro
louis vuitton outlet
ugg slippers
michael kors outlet
christian louboutin outlet
ugg boots
nike air max
oakley vault
abercrombie outlet
coach outlet
louis vuitton handbags
michael kors handbags
cheap oakley sunglasses
uggs outlet
the north face jackets
mcm outlet
coach outlet store online
coach factory
coach outlet
louis vuitton
timberland boots
2016329yuanyuan