2008-04-30

Tånaglar

Igår var det badning av barnen som stod på programmet efter middagen. Barnen fullkomligt strålade av glädje och plaskade runt så det stod härliga till. Trots det ringa vattendjupet så försökte Elias sig på både dykningar och några badkarslängder.

Elias: Pappa, titta vad smutsigt det är här.
Pekar på sina smutsiga tånaglar
Pappa: Oj, jo det var det verkligen.
Elias studerar dem med bekymrad min
Elias: Då måste vi verkligen klippa mina fötter.

Tja, klippa naglarna kanske vi skulle göra. Men att klippa av hela fötterna kändes lite väl drastiskt.

2008-04-29

GTA IV

Rockstars senaste skapelse - GTA IVVrål-pepp idag!

GTA IV släpps och jag e på som attan. Jag har visserligen inte varit så himla impad av Rockstars tidigare delar i serien men jag måste erkänna att jag ryckts med lite i alla recensenters hyllningar till den senaste delen. Lite extra intressant blir det att se vad Rockstar lyckats åstadkomma med den nya generationens hårdvara.

Så efter jobb, pollen-snörvel, 30 lätta minuter lätt jogg och natting av barnen så blir det en dejt med PS3:an eller Xboxen för lite kvalitetstid med tv-spel.

2008-04-28

Utflykt och pollen

Venla Bumbelbee
Resan till landet i helgen blev lyckad och vi hade flyt med vädret. Vi kom fram på fredagskvällen och slängde ihop lite grillmat för att sedan hinna basta en stund.

Under lördagen så fick Elias springa av sig lite överskottsenergi vid en lekplats i Sala centrum. Efter lite korv med bröd och tog vi det lugnt under eftermiddagen. En liten benstreckare hann jag även med innan det vankades mera bastu och grillning till middag.

Gungning i lekparken
Tyvärr har pollensäsongen slagit till med klubban och näsan rinner och snorar. Det värsta är nog hur den precis hela tiden kliar och sticker så jag blir tokig. I natt vaknade jag strax efter klockan 03:00. Inte pga att Venla skrek utan för att snoken höll på att explodera av klipulver (läs: pollen). Låg och vred på mig i knappt en timme innan jag resignerade och gick ut till badrummet för att knapra lite pollenmedicin. Runt lunchtid idag måste jag förbi ett apotek för att inhandla lite nässpray och ögondroppar.

Bastu efter ett löppass - finns inget bättre

2008-04-25

Vår (sommar?) i luften

Solen skiner och det varma vädret ser ut att hålla i sig ett tag till. Sweet! Familjen passar på att dra till landet redan i eftermiddag/kväll så vi får ut så mycket tid som möjligt vid sommarstugan imorgon. Bastu, grillning och lite löpning står på programmet.

Igår var det fyra snabba intervaller i Polisspåret med längre vila än normalt (2:30 istället för 60''). Kroppen var märkbart seg efter tre intervallpass/tävlingar på de senaste fem dagarna (söndag, tisdag och torsdag). Lyckades ändå förmå de stackars benen att pinna på i lagom takt och tangerade banrekordet på sista intervallen med 5:08. Passet var väl ok men definitivt ingen fullträff. Idag tar jag vila och hoppas att kroppen läker ihop. Sedan väntar lätt distans under lördag och söndag. Under nästa vecka kommer jag inte att göra många knop. Några få benstreckningar och ett intervallpass står på schemat. Sedan total urladdning under söndag vid TSM.

2008-04-24

Engström - Ursvik: 2 - 1

I tisdags var det första dagen det verkligen var vår ute i Ursvik. Istället för underställ med jacka och lång-tights så kunde jag lätta på munderingen till enbart underställ med väst och kort tights. Grymme skillnad! Spåret i Ursvik var dessutom nästan helt torrt så det var lättsprunget.

16:30 mötte jag upp Trädrots-Lövås, nyss hemkommen från ett sex månaders träningsläger i Vancouver. Vi snackade lite kort innan vi drog i gång passet. Coach Lamas hade till denna gång gett mig ett aningen annorlunda terrängpass. Först skulle vi köra femman i progressivt stegrande fart från 4:30 ner till 3:20 för att sedan direkt utan vila angripa 2.5:an i normal intervallfart. Efter detta väntade tre stycken till 2.5:or med fallande vila enligt 60'', 50'' och 40''.

Sagt och gjort så drog vi iväg och kunde i de inledande kilometrarna på femman prata lite om hur träningen gått och vilka tävlingar som stod närmst på schemat. Vi öppnade nog mera runt 4:00 istället för 4:30 men avslutade nog mer på 3:30 än 3:20. Direkt efter denna inledande uppvärmnings femma så stack vi ut på 2.5an i fullt tempo. Jag drog den första intervallen och blev aningen förvånad då jag klockade den bara någon sekund från den snabbaste tid jag någonsin sprungit intervallen på. Blev lite initialt rädd för att vi öppnat för hårt men valde att bara fokusera på de återstående. Andra intervallen drog Lövås och vi hade även här en mycket bra tid. Inför starten på den tredje intervallen blev det lite förvirring hos team Engström-Lövås. Lövås trodde mycket riktigt att vi skulle vila 50'' för att totalt köra fyra 2.5:or. Jag måste ha fått rejält hjärnsläpp då jag trodde att det självfallet alltid handlade om 5x2.5km i Ursvik varvid jag deklarerade en fallande vila enligt: 60'', 60'', 50'' och 40''.

Hur som helst så körde vi fyra 2.5:or tillsammans i riktigt bra tempo. Det härliga vädret och goda sparringmotståndet hjälpte enormt. Inför den femte intervallen klev Lövås av och jag valde att köra den själv. Inom mig anade jag att Lamas enbart hade skissat upp fyra stycken men att åka hem och konstatera att det skulle ha varit fem skulle ha förstört hela passet (med förmodad seppukku som naturlig följd). Alltså, bara att stoppa skallen under armen och avsluta solo med en till 2.5:a.

Ordentligt sliten i mål men med en god tid och snittet för de fem 2.5orna blev rekord lågt. Att jag dessutom kört en stegrande femma innan och haft fallande vila stärker bara självförtroendet. Nu känns det som om det börjar dra ihop sig till TSM och formen blir bara bättre och bättre.

Idag väntar färre men snabbare (hoppas jag) intervaller i Polisspåret. Coachen har även belönat mig med längre vila mellan intervallerna så jag hoppas kunna få benen att pinna på ordentligt i spåret. Återkommer med rapport.

2008-04-23

Drulle

Det här med drulle-försäkring är uppenbarligen inte så dumt. Ringde mitt försäkringsbolag igår och beskrev vad Elias gjort med våra nya fina trädgårdsmöbler. Inga problem sade skaderegleraren. Du har en drulle-försäkring som täcker sådant här.

Kort därefter hade jag uppgivit hur mycket vi betalat för möblerna och mitt kontonummer. Fint, sade handläggaren, pengarna finns på ditt konto senast på fredag. Ok sade jag, men vill du inte ha in kvitto eller bildbevis på skadan? Nej, fick jag till svar, det var tydligen inte nödvändigt (man undrar ju hur deras bokföring ser ut). Möblerna fick jag också behålla!

Alltså, för 1500kr (självrisken) får jag en helt ny uppsättning trädgårdsmöbler som är befriade från Elias klotter. Dessutom plockar jag med mig det andra bordet och stolarna till sommarstugan så får vi lite lyx-möbler där också.

Så nu känner jag mig lite perplex. Skall jag hastigt och lustigt förlåta Elias och höja honom till skyarna? Lill-grabben har ju mer eller mindre på egen hand införskaffat nya trädgårdsmöbler till sommarstugan. Fast jag håller nog honom på streckbänken ett tag till. Och några tuschpennor lär han inte se på ett tag till.

2008-04-22

Klotter

Klotter
Helgens fina väder påskyndande inköpet av nya trädgårdsmöbler till altanen.
I lördags kom vi hem med nytt bord och en drös med stolar.
Material teak och prislappen satt därefter.
Satt ute och lapade sol i de nya fina möblerna.

Som jag delgett er gillar Elias att måla och rita.
Det bästa han vet är att skriva sitt namn med små charmiga darriga bokstäver.
Igår traskade Elias ut på altanen med en tuschpenna i handen.
Då mamma Marika kom ut hade Elias taggat bord och stolar med sitt namn och klotter.
Det var tur att jag var på jobbet när mamma Marika ringde mig.
Jag kan väl uttrycka mig på så sätt att solen gick i moln för ett tag.
Så nu har vi klotter på våra trädgårdsmöbler.
Klotter som inte går att få bort.
Thank you and goodnight.
Elvis has left the building.

Mera klotter
Tydligen har vi nån allrisk-drulle försäkring som skall täcka det här.
Skall ringa försäkringsbolaget och kolla.
Hoppas, hoppas, hoppas.

Och för er som undrar så har vi total-konfiskerat Elias tuschpennor.
De ser han tidigast strax innan han tar studenten.
Ungefär då han kan börja få ut sin veckopeng.

2008-04-21

TDM

I söndags avgjordes TDM för Stockholm ute i Vallentuna. Jag valde tillslut att starta i den längre disciplinen, dvs 12 km. Solen sken och jag fick med mig hela familjen och farfar som supporters till tävlingen vilket värmde extra mycket.

Kände mig lite initialt seg under uppvärmningen (minns inte när jag någon gång känt mig pigg på en uppvärmning) men efter två uppvärmningsvarv på banan tillsammans med Kepa-Swyzze så började det släppa lite. Startfältet såg mestadels ut som ett KM för Studenterna men här och där skymtades någon Fredrikshof-, Väsby- och Huddingelöpare. Starten gick och Wiener-Schnitzel-Thomas tog kommandot och höll en bra fart. Inför varvningen tog Jan Amneus över taktpinnen ett tag innan jag i mitten av andra varvet gick upp i ledningen och körde på. Tempot var hela tiden kontrollerat och jag kände mig pigg och lätt. Bara att rulla på och beta av varv efter varv. Personligen gillar jag varvbanor starkt. Jag tycker de är lättare mentalt och i kombination med varierande terräng så förstärks denna känsla ytterligare. Alltså upplevde jag att tiden gick klart snabbare 12 km i terräng (på en 2km-bana) än exempelvis ett 10km-lopp utan varvning.

Klungan inför varv tvåFrån vänster: Staffan Wennerstad, Jan Amneus, Thomas Pechacker och jag.
Foto: Petri Helminen


Under varv två bestod klungan av mig, Jan, Thomas och Cola-Bangar-Staffan. Thomas släppte sedan klungan och inför varv tre fick även Jan svårt att hänga med. Under varv tre var det således jag och Staffan som körde på och det kändes mäkta fint. Kul med lite sällis i spåret och att det även var en Student som flåsade mig i nacken inspirerade verkligen. Under varv fyra kände jag dock att jag lyckades jobba till mig en liten lucka som jag sedan successivt kunde utöka under de två avslutande varven. Staffan fick sedan tyvärr problem med magen och haltade in som fjärde man. Då jag bad honom sticka ut på lite cykelåkning och simning efter loppet så sken han upp direkt. Är man multisportare så gillar man tydligen sådant. Bakom mig kom Jan in som tvåa och Thomas som tredje man och sedan Staffan följt av ett brett koppel av mestadels Studentlöpare.

Klungan under varv treVarv tre. Från vänster: Staffan, jag och Jan.
Foto: Petri Helminen


Tiden i mål blev 39:50 vilket är dryga 20 sekunder snabbare än i fjol. Då kördes loppet på en 4km-slinga så det går inte att jämföra tiden rakt av. Varvtiderna var alla jämna och varierade bara med någon sekund. Jag kände mig ruskigt pigg i benen genomgående under hela loppet och lungorna var inte alls särskilt ansträngda. Minns inte när jag gått i mål på en tävling och känt mig så fräsch. Skulle nog utan problem kunnat rulla på två varv till i samma tempo. Således tror jag att det finns en hel del mer att hämta ut inför stundande TSM då det säkerligen kommer finnas många ryggar att jaga. Nu tar jag en bra träningsvecka med förhoppningsvis ordentlig fart på kvalitetspassen för att nästa vecka lätta ordentligt på träningen till TSM.

Från vänster: jag och Staffan.
Foto: Petri Helminen


Resultaten »
Lagresultaten »

2008-04-18

Sällskap

Fredag och snart är veckan slut. Idag har jag varit hemma med barnen och även varit förbi en sväng till BVC för att göra en fyraårskontroll på Elias. Lill-grabben genomgick syn- och hörseltest, fick rita och räkna, rabbla upp färger, hoppa på ett ben och gå balansgång. Resultatet blev att han tydligen är en funktionsduglig fyraåring. Nu vet vi det. Vikten var 15.2 kg och längden mättes till 103 cm. En meters gränsen är således sprängd. Nästa gräns som skall sprängas är sub 30. Då jag skämtsamt sade det till Elias och barnmorskan fattade hon noll. Elias nickade dock instämmande. En väluppfostrad fyraåring!

Idag är det även dags att välkomna herr Larm med familj till grannskapet. Karln flyttar in snett framför mig i sin paviljongsvilla. Jag tog mig friheten att bjuda in mig själv för en besiktning och det såg mäkta fint ut. Tror minsann jag skall hänga där rätt ofta och tigga till mig lite gratis frukt-cider. Vidare skall det bli förbaskat skönt med lite löpskällskap. Sedan jag flyttade till huset i Silverdal har merparten av löpningen bedrivits på egen hand men det skall det bli ändring på nu.

Och TDM? Jag har fortfarande inte bestämt mig men känner jag mig själv rätt (det gör jag väl!?) så kommer jag, trots Coach Lamas motsatta uppmaning, att gå på den ursprungliga planeringen. Alltså köra den långa banan.

2008-04-17

I valet och kvalet

På söndag väntar terräng-DM ute i Vallentuna! Sweet, jag gillar terräng, min klart bästa disciplin. För någon dag sedan publicerades startlistorna till loppen (4km och 12 km) men tyvärr blev det precis som jag oroat mig över dvs i stort sett alla starka namn väljer den kortare disciplinen istället för den längre.

Inget fel med det om man nu avser att tävla på den kortare distansen på exempelvis TSM om några veckor. Men så är inte fallet här. Många av de löpare som anmält sig till 4km är betydligt starkare på den längre distansen och kommer säkerligen tävla på den i TSM.

Så varför blir det då så här att alla starka löpare i Stockholmområdet systematiskt år efter år väljer den korta disciplinen på TDM? Jag begriper det inte. Jag själv är klart mera sugen på att tävla över den längre distansen som ett bra genrep inför det stundande ISM. Men då ser jag ju helst att jag får bra press och sparring ute i spåren. I fjol blev det seger för mig efter 11.5km sololöpning ute i Vallentuna skogarna. Föga inspirerande löpning och sedan tar man säkerligen inte ut sig i den utsträckning man bör göra om man inte har någon att jaga eller som flåsar en i nacken.

Så nu har jag alltså att välja mellan att genrepa på den distansen jag kommer tävla i TSM men där motståndet ser klart beskedligare ut än på den kortare sträckan. Eller så väljer jag 4km-loppet där motståndet ser ruggigt bra ut (Skoog, Laselle mfl) och jag får många bra ryggar att jaga. Nackdelen med detta är att jag inte alls är tränad för denna korta distans. Så gott som all träning jag bedrivit de senaste veckorna har varit långa malande terrängintervaller.

Så vad göra? Hjärtat säger 12km men hjärnan säger 4km.
Kan inte låta bli att känna att hur jag än gör så blir det fel.
Därav valet och kvalet.

2008-04-16

Kreativitet

Den Engströmska familjen exklusive VenlaFrån vänster: Elias, mamma och pappa

Elias är inne i en skapa-period just nu vilket är oerhört kul att se. Tidigare har han byggt saker med Lego utan direkt eftertanke men nu materialiserar det sig i form av hus, skepp, rymdstationer och här senast replikas av familjen: mamma, pappa och Elias (Venla byggdes kort därefter, hon kom ju sist till familjen).

Även vad gäller Elias ritande så är det nu inte bara en massa mönster och krimskrams som krattas ner. Nu har det utvecklats till gubbar, blommor, hus och även några försök till bokstäver. Elias har lärt sig skriva sitt namn men behärskar inte så många andra bokstäver. Nedan visas Elias avbildning av familjemedlemmarna samt längst ner olika tolkningar av Batman.

Elias tolkning av familjemedlemmarnaFrån vänster: Pappa, mamma, Venla och Elias (förmodligen med svärd i båda händerna)

Batman rules!Elias olika tolkningar av the Dark Knight - Batman

2008-04-15

Sparring

I fredags var det repris på Polisintervallerna, alltså 6x1800m med 60'' ståvila. Dagen till ära så hade jag faktiskt lyckats få ihop lite sparring-sällskap på passet. Duracell-Andreas mötte upp mig och vi rekade banan tillsammans. Vi samkörde passet genom att Andreas anslöt på min intervall efter knappa 500m och vek sedan av då vi närmade oss slutet. På så sätt fick Andreas en aningen kortare intervall och dessutom längre ståvila. Under min fjärde intervall tog Andreas en längre serievila, alltså hade jag sällskap av Andreas på fem av mina sex intervaller. Det är kul hur man kan trixa och mecka ihop ett pass så att man utan att vara helt jämna ändå kan dra nytta av varandra!

Natten innan passet hade Venla, utan Coach Lamas instruktioner, kört sitt eget komponerade intervallpass bestående av högt skrik medles gråt var 90e minut. Som ni säkert förstår så blir återhämtningen extremt lidande när man inte får en längre sammanhängande sömn. Hur som helst så öppnade jag tuffare än förra veckan och var lite sliten efter halva passet. Jag lyckades dock bita i och avsluta i progressiv stil. Trots den bristfälliga sömnen så snittade jag intervallerna på 5:19 mot 5:22 veckan innan, vilket till stor del är Andreas förtjänst. Utan hans sparring hade jag nog inte förmått mig att pressa mig sista hälften på samma sätt som jag nu gjorde.

Under helgen har Marika insjuknat i någon form av maginfluensa så jag var tvungen att stanna hemma och ta hand om barnen idag. Jag går på nålar och är oerhört rädd för att bli smittad. Att åka på en sjukdom nu så här kort före TDM och TSM skulle verkligen vara stora knäcken för mig. Jag missade ju ISM pga sjukdom och har absolut inte lust att missa några flera mästerskap denna säsong.

2008-04-14

Konstaterande

Mamma Marika och Elias sitter och spelar Super Mario Galaxy på Wii. Koncentrationen är fullständig från Elias sida. Han grimaserar och lever sig in i den fantastiska färgrika världen. De rycker och viftar tillsammans med kontrollerna och tillslut belönas de med att hitta en av spelets Power-stars.

Elias tjoar och lyckan är total
Elias: Wow! Vi klarade det!
Mamma Marika verkar ta det hela med ro
Elias fortsätter i uppspelt tillstånd
Elias: Mamma är verkligen jätte snygg.

Tja, vad kan man säga?
Klart mamsen är snygg.
Men att göra detta konstaterande medan man spelar TV-spel är ju minst sagt lite suspekt.

2008-04-11

Engström - Ursvik: 1 - 1

I tisdags hade Coachen återigen ordinerat monsterpasset i Ursvik: 5x2.5km. Jag var taggad till tusen men samtidigt lite lätt panikslagen. För fyra veckor sedan gick det verkligen bedrövligt på exakt samma pass. Visserligen var det kulmen på en tyngre uppbyggnadsperiod men minnet var ändå föga smickrande. Ursviks 2.5km-spår är verkligen kuperat och krävande. Är man inte på sin vakt så pulvriserar spåret dina mellantider.

Nåväl, nu var det revansch som gällde. Tyvärr ville inte vädrets makter vara på min sida. Tisdagen bjöd på snålblåst, regn som lagom till starten övergick till snöyra, 1 plus-grad och lerigt på vissa ställen i spåret. Merde! Men va fan, jag var laddad och stoppade huvudet under armen och körde igång. Klockande första intervallen aningen snabbare än plan men jag kunde trots detta genomföra passet i lätt progressiv stil. Snittiden för intervallerna var i stort sett likvärdiga mot dem i fjol med den skillnaden att de passen genomfördes i knä-tights och väst. Nu hade jag satt på mig ordentligt med kläder pga det bistra vädret. En annan detalj som värmer siffernörden i mig: Inför detta intervallpass hade Lamas även kommenderat fallande vila. Alltså minska vilan med fem sekunder per intervall från 60'' ner till 45''. Och trots det lyckades jag pressa snittiden till det som jag hade i fjol fast med rak stående vila på 60''. Ett skönt tecken på att förberedelserna till TSM går enligt plan.

Idag väntar fler terrängintervaller i Polisspåret. Det ser ut som om jag får sällskap av den talangfulle Andreas som behärskar distanser från 800m upp till 24-timmars-löpning. Verkligen kul och inspirerande med sällskap på de hårdare passen. Jag har harvat på nästan all kvalité efter inomhussäsongen solo och det är klart tuffare mentalt att bita i och pressa på fullt ensam på intervallerna.

2008-04-10

Kalas

Elias fyra år!
Igår var det kalas hemma hos den Engströmska familjen ute i Silverdal. Elias fyllde fyra år och var omåttligt stolt. Under eftermiddagen anlände farmor och farfar och vi käkade då middag som Elias egenhändigt hade fått välja: köttbullar.

Många presenter blev det!
Efter maten väntade presentutdelning och Elias lös i kapp med den ena presenten efter den andra. Elias kammade hem nya fina kläder, en Bamse-bok, ett familjespel, lego och ett sjörövar-kit bestående av krok, ögonlapp och pickadoll. Elias måste ha varit sjörövare i sitt förra liv för pirater är det koolaste han vet. Självklart bjöds det även på tårta med kaffe. Även Venla fick smaka på prinsesstårtan. Är man prinsessa måste man väl få smaka på sin 'egen' tårta?

Elias - säkerligen pirat i sitt förra livElias Engström, a.k.a Jack Sparrow

2008-04-09

Elias 4 år

Klockan var strax efter 23 en torsdag kväll.
Jag var på väg att lägga mig för att sova.
Mamma Marika ville åka in till förlossningen.
Året var 2004.

Drygt fyra timmar senare kom du till oss.
Det var så omvälvande att jag knappt förstod vad som skedde.
Fyra timmar.
På så kort tid förändrades livet totalt.

Din glädje och energi är otrolig.
Gnistan i dina ögon sveper omkull mig varenda dag.

Ibland blir du arg och ledsen.
Inombords brister mitt hjärta då jag inte räcker till för dig.

Du är givmild, generös och envis som få.
Den bästa storebror en lillasyster kan önska sig.
En kärleksfull liten fyraåring.
Min son.
Min alldeles egna son.

Idag är din dag.
Grattis på födelsedagen, älskade Elias.

2008-04-08

Bastupremiär

Batun och sommarstugan sida vid sida
I helgen var det bastupremiär vid sommarstugan. Vi hade flyt med vädret och solen sken och värmde mestadels under lördagen. Allmän avkoppling, löppass runt Sala under eftermiddagen och sedan skön återhämtning i den vedeldade bastun. Inte helt fel. Elias röjde mest runt på gräsmattan vilt jagandes fotbollen med farfar tätt i hasorna. Eller så var det tvärtom.

Till middag blev det grillad fläskfilé med grönsaker, kokt potatis och jordgubbar med vaniljsås till dessert. Allt detta kryddades med lite Cola och chips på kvällen.
Sweet!

2008-04-07

Uppsnäppning i Polisspåret

I fredags var det dags för flera terrängintervaller Polishögskolans mjuka fina sågspånsspår. Jag kom ut strax efter klockan 18:00 då Marika kommit hem från jobbet. Passet bestod av 6x1800m med 60'' ståvila mellan intervallerna. Ordern från Coach Lamas denna gång var att inte slarva med uppvärmningen så att första intervallen blir lidande, något som delvis inträffade vid förra passet. Då öppnade jag första intervallen på 5:50 och jobbade mig sedan stadigt neråt för att avsluta passet med sjätte och sista intervallen på 5:26. Snittet för de sex intervallerna blev 5:36.

Nu lade jag första på 5:31 och kände initialt ett litet sting av oro. Hade jag öppnat för hårt och inte skulle orka genomföra passet? Icke, detta var en sådan där dag då det mesta stämde med löpningen. Benen och skallen var pigga och alerta och löpningen med teknik fungerade såväl på flacken som uppför. Resultatet blev ett sånär progressivt pass där sista intervallen avslutades på 5:15, bara sju sekunder från det gällande banrekordet. Så här blev mellantiderna:

1. 5:31
2. 5:27
3. 5:20
4. 5:21
5. 5:18
6. 5:15
Snitt: 5:22

Snittet var 14 (!) sekunder snabbare än för tre veckor sedan och låg nu strax under 3:00-fart i terräng. Självfallet gav detta gott självförtroende och det känns verkligen som om terrängträningen ger resultat. Nu väntar ytterligare en vecka med relativt mycket mängd samt intervaller innan jag sedan successivt lättar på träningen till de två stora vårmålen, TDM och framförallt TSM.

2008-04-04

Återbesök hos Asics

Igår var det återbesök hos Asics. Kul att åka dit och se lite av de kommande höstprodukterna. Jag fick med mig en kartong innehållandes skorna DS Trainer och Kinsei samt massor av klädprodukter så som t-shirts, linnen, shorts, jackor mm. Måste erkänna att det känns lite lyxigt att åka dit tomhänt och komma hem med en hel ny klädkollektion. Inte blev det heller sämre av att vårkollektionen går i FK Studenternas färger, dvs blått och vitt.

Idag väntar sex stycken tuffa terrängintervaller i Polisspåret. Ryggen har ömmat lite mot slutet men jag hoppas att ett besök hos Naprapat-Helena i helgen råder bot på det.

2008-04-03

Morgonstund

Brakstart på morgonen
Idag vaknade jag upp efter en härlig liten sovmorgon med Venla. Solen sken in genom fönstret och jag satt och tittade på lilla skapelse som lugnt låg och sov.

En kort stund senare slog hon upp sina klarblå ögon och tittade på mig.
För ett ögonblick kändes det som om tiden stannade.
Så lade Venla av en enorm brakfis och flinade brett.

Vipps så kändes det som om ögonblicket var över och att det var hög tid att gå upp.

2008-04-01

12x1000m i 2%

Jag har nu under en längre tid tiggt och bett Coach Lamas om att få springa mina hederliga tusingar. Lyssnar demon-coachen? Nepa, njet, ei. Men igår gjorde han dock ett undantag. Wow, fantastiko! Fast sedan kom vinklingen. INTE skulle det vara tio till antalet utan tolv och INTE skulle de köras i farter runt 3:00 utan 3:10 och INTE skulle de genomföras med 1% lutning utan 2%. Det enda som var likt de tidigare tusing-passen var vilan som sattes till 45'' ståvila.

Ok, jag var ju desperat så jag resignerade och rättade in mig i ledet. Jag hade bara haft en återhämtningsdag efter Premiärmilen och under den dagen lyckades jag pressa in två pass och lite drygt 21 km. Så det var med aningen slitna ben och en lite ömmande nedre rygg som jag begav mig till Salveos band för att prova på tusingar ala Lamas.

Alltså, 12x1000m, 3:10-fart, 2% och 45'' ståvila. De sex första intervallerna genomförs utan någon direkt ansträngning. Först på de tre sista kilometrarna fick pumpen börja jobba lite men löpningen var under kontroll och kändes avslappnad. Visst, lutningen var på 2% men trots detta kan man fortfarande behålla god teknik i löpningen utan att behöva slugga. Under den sista minuten på de två avslutande tusingarna skruvade jag upp farten till 3:00 för att injecera en liten fartökning. Nöjd med passet och lite konfunderad över att det gick så pass lätt. Monster-backpassen på 4x3000m sliter betydligt mer på både ben och skalle men det skall erkännas att det faktiskt var skönt med lite variation i träningsupplägget. Det har varit mycket backintervaller på sistone (och mer lär det nog bli).

Sommartid

Ah så skönt med sommartid!

Igår stack jag ut på dagens andra pass strax innan middag. Klockan närmade sig 18:30 och det var fortfarande ljust och härligt ute. Passet bestod av lite lätt distans i Silverdal med en extra runda i Polisspåret. Skönt att kunna lämna mössan hemma och nu äntligen köra med knä-tights och väst över understället. Det ser visserligen lite mörkt ut med vårvädret resten av denna vecka men låt oss hoppas att vi trots det går mot varmare tider nu.