2008-06-30

Trosa stadslopp Revisited

StartenStarten i Trosa Stadslopp. Från vänster Oskar Landin (7), Seger-kenyanen (Usisivu Boniface), Magnus Bergman (3), jag, Mikael Andersson (10), Olof Södergård (33), Marek Poszepczynski (5), Cédric Schwartzler (13).
Foto: Thomas Windestam


Så är Trosa 2008 lagd till handlingarna. Stämningen i Trosa under detta stadslopp är nära på magisk. Bättre stämning och atmosfär får man leta efter. I år var vädret aningen sämre med lite blåst och kyliga vindar men lagom till start mojnade det dock till en aning och löpförhållandena blev bättre.

Jag var mycket osäker på form och kapacitet innan loppet. De tre senaste veckorna har jag besvärats av min veka högra vad och det var först bara några dagar sedan jag kunde börja belasta den ordentligt under några snabbare intervallpass. Till på köpet drabbades jag av en mindre förkylning under veckan och kände mig under fredagen tyvärr ganska hängig kryddat med lite halsont.

Nåväl, inget att hänga läpp för. Jag var ruggigt sugen på att tävla (det var ju nästan en månad sedan) och få ett litet kvitto på hur mycket man tappat under skadeperioden. Att hota fjolårstiden (27:43) visste jag skulle bli svårt men jag siktade på att försöka göra en tid under 28 minuter.

Startfältet såg relativt bra ut trots att Sjökan inte kom till start. Istället såg jag de tyngsta konkurrenterna som Rubin McRae, Magnus Bergman, Oskar Landin och Marek Poszepczynski. Då vi radade upp oss inför start såg jag vem som tilldelats startnummer två och det var en liten importerad kenyan som såg nedrans snabb ut. Mycket riktigt så tog kenyanen kommandot direkt med McRae, Landin och Bergman skuggandes. Jag själv valde att gå ut lugnare och sladdade en bit ner i fältet. Efter någon kilometer kände jag mig tryggare på farten och började då sakta skruva upp den. Knappt halvvägs låg jag ca halvminuten bakom Landin och 20 sekunder efter McRae och Bergman. Sista hälften har dock några stigningar som brukar passa mig perfekt och här tätade jag sakta men säkert avståndet till de framförvarande en aning.

Strax efter 8km-skylten gick jag i sista backen ikapp Bergman. Hjärnan sade till mig att fortsätta mosa på med en långspurt in i mål medan benen tyckte det vore smartast att lägga sig i rygg på Bergman och sedan försöka slå honom i en kortare spurt. I dessa lägen skall man alltid lyssna på hjärnan och med viss möda lyckades jag med det. Mosade på ordenligt sista 900m in i mål och kom in som fyra vilket innebar en tangering av fjolårets placering. Jobbade till mig ett 8 sekunders försprång till Bergman och var 11 respektive 8 sekunder efter McRae och Landin. Tiden blev 27:59 och jag lyckades precis klara mitt uppsatta tidsmål. Trots att tiden var 16 sekunder långsammare mot i fjol är jag mycket nöjd med loppet. Med tanke på de bristande förberedelserna så tyckte jag att jag fick ut det mesta av löpningen denna kväll. Det mest positiva med detta lopp var min avslutning som var klart snabbast av alla mina konkurrenter. Sista 900m klockades på 2:30 vilket omsatt till km-fart blir 2:45. En trevklig indikation om att det trots allt fanns den del kraft kvar i benen.

Uppe på scenen under prisutdelningen fick man återigen insupa den härliga stämningen och atmosfären och dessutom åka hem med en silverpolerad brödrost. Och någon proteindrink var jag inte heller tvungen att ta efter loppet. Jag hade svalt så mycket knott och flugor utmed vissa partier på banan så jag har nog fått i mig för resten av året.

Resultaten med mellantider »

MålgångKort innan målgång.
Bäst att säkra med en hastig blick bakåt så ingen konkurrent kommer farandes.
Foto: Thomas Windestam