2008-08-29

Kräftskiva

Idag är det avresa till Hajstorp nära Göta kanal. Mamma Marikas chef har sin årliga kräftskiva så alla alnställda med familj är välkomna. Det vankas således en hel del kräftor och nubbar. För min del mest kräftor.

Under förmiddagen kommer jag och barnen bege oss hem till farmor och farfar. Väl där tänkte jag sticka ut och köra lite terrängintervaller i Ängsjös friluftsområde. Det skall bli lite intressant att se hur benen svarar på lite hårdare ansträngning då jag kört rätt mycket mängd fast i måttligt tempo de senaste dagarna efter Långlöparnas kväll.

Osså är det ju en massa härlig friidrott på tv ikväll. Synd som attan att man då på bästa sändningstid sitter och häckar på ett intercity-tåg.

2008-08-28

Vinner vi kampen?

Jag har precis suttit och kikat lite på Sveriges och Finlands mönstrade lag inför kommande Finnkampen. Man kan bli lite irriterad över att finnarna väljer att lägga kampen på fredag och lördag. Detta är mycket synd då en del av våra bästa friidrottare tävlar i Golden League då. Hur som helst så tror jag damerna planenligt besegrar finskorna. Men frågan är hur det blir för herrarna? Vi kommer som vanligt tappa mycket i kastgrenarna så det blir till att försöka plocka in detta på tex löpgrenarna. Sverige mönstrar Sjökan, Skoog, Algers, Käck och Uhrbom på 5000m och 10000m. Lite överraskande finns inte Musse med på en enda sträcka. Känns lite som ett tungt avbräck.

Nåväl, jag testar en ny grej på bloggen. Fram till imorn klockan 17:00 kan ni slänga in en liten röst om hur ni tror att det går på Finnkampen? Segrar herrarna eller inte? Ni hittar röstnings-pollen till höger en bit ner.

2008-08-27

30:53.52

Det känns otroligt kul att få skriva att jag gjort sub 31 på 10000m.
Sub 31.
Äntligen!

De senaste veckornas träning har indikerat att formen varit riktigt bra men att få till ett race där många viktiga faktorer klaffar är lättare sagt än gjort. Att 'bara' vara i god form är ingen garanti för pers. De yttre förhållandena är självklart viktiga och även det motstånd som bjuds på.

Igår var de yttre förhållandena mycket bra. Så gott som obefintlig vind och en ljummen lagom temperatur. Det enda man kunde önskat var att det svagt strilande regnet skulle avtagit under loppet istället för att tillta. Uppvärmningen var dock lite seg. Tunga ben och inte alls den där fjäderlätta känslan som jag tex hade innan Midnattsloppet. Jag skall erkänna att jag initialt var lite orolig över om benen skulle palla farter kring 3:06. Mitt heat kom igång aning sent pga tekniskt strul tidigare under kvällen. Unicorn-Linus hade mailat mig och meddelat att han tyvärr inte skulle komma till start pga förkylning men till min glädje dök både Trädrot-Löfås och Hinder-Johan upp till start. Vi kom båda överrens om att försöka växeldra två varv vardera i 74''-74.5''-tempo.

Starten gick och jag och Johan stod för farthållningen inledningsvis. Sedan dök en för mig okänd löpare från Brajen (Anders Holmberg) upp och tog ledningen i ett huj. Farten ökades till låga 72'' och vår klunga splittrades. Trädroten hängde med Holmberg följd av Hinder-Johan och jag en bit bakom. Jag ville inte öka farten med ett sådant ryck så här tidigt på loppet så jag sladdade en aning. Efter någon kilometer hade jag dock jobbat mig i kapp dem och gick efter ett tag upp och drog då jag tyckte att farten bedarrade en aning. I vår klunga fanns även Tynelius och en brittisk orienterare vid namn Graham Gristwood. Ingen av dessa stod dock för någon farthållning och strax därefter föll Tynelius bort från klungan. 5000m passerades på 15:37 och det fanns således en möjlighet att klara sub 31 om farten skärptes lite på den avslutande halvan.

Någonstans vid detta skede så försvann Holmberg och Trädrot-Löfås. Min klunga bestod nu av Hinder-Johan och Gristwood. Alltjämnt jag själv i spets. Jag kände mig fortfarande pigg så jag försökte öka farten en aning och tack vare good feedback av Cykel-Lazers hjälp så fick jag reda på att varvtiderna låg bra till. Strax efter detta försvann Hinder-Johan och nu var det bara jag och Gristwood kvar. Jag hade ingen koll på hur många varv det återstod då det saknades en varvtavla. Istället försökte jag snäppa upp Speaker Lamas kilometertider som han mycket tacksamt refererade via mikrofon. Vid två kilometer kvar hade tempot skruvats upp och Gristwood flåsade som en blåsbälg. Han måste släppa snart tänkte jag inombords, det lät som om han skall sprängas. Men han bet sig fast vid min rygg. Han drog inte en meter och det irriterade mig en aning. Speaker Lamas försökte via micken uppmana till växelvis dragning men någon sådant var tydligen inte aktuellt. Inombords gnisslade jag tänder och borrade vidare. Blir det spurt ska jag banne mig dra längsta strået lovade jag mig själv. Då det återstod två varv var det bara att bränna de sista krafterna som fanns kvar. Spurten drogs igång och jag fick till en bra fartväxel. Gristwood försökte hänga på men tillslut under sista varvet fick jag en lucka som jag sedan successivt kunde utöka in i mål.

Tiden 30:53.52.
Glädje, rosa moln och nirvana.
Och självfallet extra kul att få göra det framför alla klubbkamrater!

De två avslutande varven gick enligt uppgift på ca 65'' vardera och sista kilometern på ca 2:50. Återigen en bra spurt på ett lopp vilket ger självförtroende. Halvorna genomfördes i sann progressiv anda på 15:37 och 15:16. Jag hade press bakifrån av Gristwood under hela loppet men jag fick inte en enda meter draghjälp av honom. Enligt uppgift (har ej kollat upp detta själv) skall Gristwood tagit stafett-guld i somras vid orienterings VM så nog har killen kapacitet. Det känns dock som om det finns ett tiotal sekunder till att kapa om man får samma yttre förutsättningar men några ryggar att jaga istället för varvtider. Det är mentalt mycket tyngre att hela tiden själv ligga i spets och försöka hålla varvtider än att bita sig fast vid ett par ryggar och försöka följa så länge som möjligt. En stor skillnad mot tex SM 10000m var att jag behöll koncentration och fokus genom hela loppet. Någon svacka infann sig inte vilket är mycket lätt hänt under de monotoma 25 varven som skall plogas. Nåväl, ett av säsongens stora mål var att försöka göra sub 31 och det har jag lyckats med. Nu hoppas jag kunna bli stabil kring tider runt låga 31 för att till nästa säsong försöka hota klubbrekordet från 1963 som lyder på 30:44.2.

Varvtider (tack Cykel-Lazer och Frill-Olof):
Varv   Tid        Varvtid
1.      01:15.1   75.1''
2.      02:30.4   75.3''
3.      03:44.2   73.8''
4.      04:56.3   72.1''  (för snabb tryckning)
5.      06:14.2   77.9''
6.      07:28.9   74.7''  (rätt igen)
7.      08:43.8   74.9''
8.      09:58.0   74.2''
9.      11:13.7   75.7''
10.    12:30.0   76.3''
11.    13:44.6   74.6''
12.    14:59.6   75.0''
13.    16:14.0   74.4''
14.    17:28.5   74.5''
15.    18:44.1   75.6''
16.    19:58.3   74.2''
17.    21:13.0   74.7''
18.    22:26.7   73.7''
19.    23:42.1   75.4''
20.    24:56.8   74.7''
21.    26:11.5   74.7''
22.    27:25.0   73.5''
23.    30:53.0   3:28,0  (1200m)

Alla resultaten »

2008-08-26

Uppslutning?

Fighting fejsFighting fejs!

Idag är det dags för 25 snabba varv vid Stadion då Långlöparnas kväll 10000m står på programmet. De senaste intervallpassen har indikerat att formen är på topp och att en tid ner mot sub 31 skall vara möjlig.

So far so good men sedan börjar bekymren. Startfältet ser lite tunt ut. Jag hade hoppats på mycket bättre uppslutning av personer som är kapabla till tider runt 30:45 - 31:30. Sedan har min inhyrda hare/granne (Herr Larm) gått och blivit förkyld så någon farthållare lär det inte bli. Kombinationen av utebliven hare och skralt startfält kommer nog tyvärr resultera i att det inte vankas sub 31 ikväll. Synd. Mycket synd då jag verkligen hade hoppats mycket på detta lopp.

Nåväl, Unicorn-Linus dyker upp till start och förhoppningsvis även Trädrot-Löfås. Tillsammans kanske vi kan växeldra varandra och iallafall prestera tider i nivå med våra personbästa under kvällen.

2008-08-25

Bär- och svampplockning

Sommarstugan
Så har helgen passerat och vilket fint väder den bjöd på! Familjen och farfar begav sig till sommarstugan i Sala för lite lugn återhämtning. Barnen släpptes ut för rastning på gräsmattan och höll sig sysselsatta.

Marika spanade snabbt in alla lingon i skogen och fick något mordiskt i blicken som bara bärplockare kan få. Vips så hade hon parkerat sig ute i bushen och till slut samlat på sig över 8 liter lingon. Jag själv hann med lite lugn distanslöpning och att flukta lite på de avslutande OS-sändningarna. Sedan chockade jag mig själv med att plocka svamp. Minns inte när jag gjorde det senast men förmodligen var det under samma tidsera som Vanilla Ice var populär. Nu bara tiggde svamparna om att bli plockade och när de serveras rakt framför ögonen så är det bara att rycka upp dem. En hel papperskasse med KarJohan fick jag med mig hem. Med facit i hand kan man väl säga att det var roligare att plocka än att rensa dem. Men allra roligast blir det nog att äta dem i nån god pastasås.

2008-08-23

5x2000m

I fredags var det genrep inför stundande 10000m på Långlöparnas Kväll. Coach Lamas hade skissat upp det mycket svåra passet 5x2000m med 200m joggvila på ca 60''. Alla ni som harvat intervaller på bana vet att det mentalt är väldigt svårt att köra sträckor längre än 1000m. Lamas tanke med de långa intervallsträckorna var att jobba lite på den mentala biten. Det är väldigt lätt (det hände mig på SM) att få en mental dipp under de 25 varv som skall avverkas och därmed tappa onödiga sekunder. Alltså, långa intervaller i tilltänkt tävlingsfart. Snittet per km var satt till 3:05 vilket skulle ge en slut tid per intervall på 6:10. Här skulle man få bekänna färg ordentligt, dels vad gäller den mentala biten och dels fartmässigt.

Benen var initialt lite sega under uppvärmningen och jag oroade mig lite inför det stundande passet. Kroppen hade bara fått en återhämtningsdag sedan snabbdistansen i Ursvik. Men då vi väl drog igång passet så lossnade det nästan omedelbart. Jag kan inte riktigt sätta fingret på det men de senaste veckorna har det känts riktigt bra på intervallpassen. Faktum är att jag nog aldrig haft ett så bra flyt i löpningen som jag har nu. Jonas och jag växeldrog den första 2000ingen tillsammans. De fyra följande drog Larmen första 1000m medan jag sedan körde vidare ett varv som Larmen vilade och sedan slog vi följe igen sista 600m. Upplägget fungerade perfekt!

Jag var rädd för att den avslutande hälften på intervallerna skulle bli tung men det flöt bara på. Känslan och flytet gjorde att jag inte behövde slita nämnvärt. Det är skön känsla när allt bara klaffar och passertiderna matchar planen. Herr Larm skall ha en guldstjärna för god draghjälp, utan hans hjälp hade inte passet gått så bra. Så gott som alla första kilometer på varje intervall gick på 3:07 och följaktligen kunde jag höja tempot en aning till den avslutande tusingen. Här följer mellantiderna:

1. 6:09.9
2. 6:08.5
3. 6:07.9
4. 6:09.6
5. 6:03.2
Snitt: 6:07.8

Avslutande kilometern på sista intervallen klockade på 2:56 vilket indikerade att det fanns en del kräm kvar i benen. Joggvilan fuskade vi dock lite med. Den blev aningen längre än 60'' (66'') men åt andra sidan så genomfördes intervallerna strax under tilltänkt plan. En annan positiv sak var min låga snittpuls som per intervall faktiskt var lägre än det jag normalt sett har på det lättare passet 10x1000m. Således ett av mina bättre banpass jag genomfört och detta ger mig ett gott självförtroende att sub 31 på 10000m skall vara möjligt. Nu står det lite vila och återhämtning på programmet och sedan är det full fokus inför tisdagens tävling.

2008-08-22

The Ursvik Way

I onsdags var det dags för nytt snabbdistanspass som träning inför kommande Lidingöloppet. Platsen för drabbningen var satt till Ursvik och jag hade lyckats lura ner både Herr Larm och Swiss-Alpine-Buuden.

Passet började med ett lättare varv i 5km-spåret där vi successivt varvade upp tempot en aning för att sluta strax under 4:00-fart. Därefter påbörjades snabbdistansen med ett varv i 10km-spåret. Farten för detta varv skulle vara 3:35 per km. Efter detta väntade ett till varv i 5km-spåret men nu med 3:30-fart och avslutningsvis fri fart i 2.5km-spåret. Ni som känner till Ursvik vet att det är hyfsat kuperat där så man får en del nyttiga höjdmeter under passet.

Benen kändes mycket pigga under passet och första 15km rullade på utan att jag direkt behövde slita nämnvärt. Löpkänslan var mycket bra och det var bara att flyta med. Det goda sparringsällskapet sporrade självfallet mycket vilket underlättade. Sista 2.5km var det fri fart som gällde och då splittrades vår klunga. Tiden på den avslutade 2.5:an stod sig mycket bra mot det snitt som jag brukar ha då jag kör 5x2.5km. Skillnaden denna gång var att jag hade 20 km redan i benen innan varav 15 i god fart. Utfallet på de tre varven motsvarade ganska bra Coach Lamas plan. På tian snittade vi 3:33, femman på 3:26 och avslutningsvis 3:23 (för mig) på sista 2.5km.

Således lyckat terrängpass i Ursvik och vi var alla tre nöjda. Idag väntar 5x2000m i tänkt tävlingsfart kryddat med styggt kort joggvila. Hoppas att benen är på humör och att kroppen hunnit återhämta sig.

2008-08-21

Evolution

Idag på väg till dagis.

Elias: Pappa, hur föddes det folk?
Pappa förvirrad
Pappa: Ööö, hur menar du?
Elias: Alltså, hur föddes den första människan när det inte fanns folk?
Pappa tagen på sängen och försöker desperat vinna tid
Pappa: Vet du vad Elias? Det är en jätte bra fråga men också jätte svår att svara på.
Elias Men jag vet svaret! Först kom det dinosaurier, sen kom det djur och sist kom det människor. Det har farfar berättat!

Pappa lättad.
Tänk så enkelt man kom ur denna rävsax.

2008-08-20

Inskolning

Inskolning på dagis
Under tre dagar har det nu varit inskolning för Elias på hans nya dagis. Allt har flutit på bra och imorn blir det första heldagen tillsammans med de nya kamraterna. Under denna inskolning har även jag fått tillfälle att ta det lite lugnare. Det är klart enklare att hantera ett barn än två hyperaktiva samtidigt.

Den som även skinit upp under lämning/hämtning av Elias på dagis är Venla. Hon riktigt strålar och irrar omkring och ylar av glädje som en speedad Docklands-fantast på gården. Känns som om man egentligen borde skola in båda barnen samtidigt.

Benen har känns riktigt bra efter Midnattsloppet. Igår rullade jag runt på ett avslappnat distanspass över 15km som snittades i 4:04-fart med en (för mig) mycket låg snittpuls. En indikation om att återhämtningen gått bra och jag nu kan fläska på intervaller igen. Sagt och gjort så står det 17.5km snabbdistans i Ursvik idag på Coach Lamas program. Jag har lockat med mig Herr Larm och Swiss-Alpine-Jonas så sällskapet och draghjälpen lär det inte bli några problem med.

2008-08-19

Döskallekalsonger

Elias har ett par kalsonger med döskallar på sig.
De är hans absoluta favoritfillingar och han värderar dem högt.
Imorse var det svår kris hemma hos den Engströmska familjen.
Kalsongerna är så små att Elias knappt får dem på sig.

Världen rasar.

2008-08-17

Fullträff på Söder

Jag är orolig deklarerade jag för herr Larm en kvart innan start. Det känns riktigt bra i kroppen. Benen är pigga och alerta och jag är sugen som fan på att kuta. Herr Larm flinade och svarade med lite ironi att detta aldrig är ett bra tecken. Och han har rätt. Det skall aldrig kännas bra på uppvärmningen. Det skall vara segt och motigt. Så är det bara. Men sedan när loppet väl startar så brukar det rulla på. Igår var det dock annorlunda. Det hängde nåt i luften. Allt bara stämde. Då tävlingsskorna, strumporna, shortsen och linnet drogs på så nästan svävade jag fram.

Radade upp mig vid startlinjen flankerade av många tunga namn i löpar-Sverige då Midnattsloppet sin vana trogen nu fungerar som observationslopp inför den stundande Finnkampen. Sjökan, Skoog, Algers, Uhris och Finn-Utriainen. Brajjen-arrangörerna bränner (i dess sanna bemärkelse) av ett fyrverkeri som ingen egentligen verkar bry sig om. Brajjen-Willy håller låda som speaker men glömmer i sitt lyckorus för alla 20 000 anmälningar att räkna ner till start så när startskottet väl smäller av är det många som står på hälarna och blir tagna lite på sängen.

Planen är att försöka genomföra loppet som i fjol, dvs öppna fösta fem kilometer lugnt och kontrollerat och sedan då backarna börjar andra hälften börja plocka löpare. Största målet med loppet är att göra en attack och försöka gå under 32 minuter vilket är nog så svårt med tanke på banans profil. Många rusar iväg i starten och jag låter dem försvinna i nattmörkret. Hittar ett bra flyt och rullar på. Strax efter första kilometern rusar Marek om med väldig frenesi. Han springer så och det är rätt koolt att se. Från ingenstans uppenbarar sig Coach Lamas klara stämma i nattmörkret och jag får en lägesupdate om att jag är på 16e plats och framförvarande klunga ligger ca 10 sekunder före mig. Herr Larm parkerar sig strax bakom mig och jag agerar draglok fram till Sofia Kyrka och 5km-skylten. Jag struntar i att kolla passertiden men känner på mig att det gått aningen snabbare än i fjol (viket stämde, 15:43 mot 16:00).

Här börjar egentligen loppet för min del. Jag är fräsch och har kunnat rulla på fram hit utan att bränna särskilt mycket energi. Klungan ligger ca 20 meter framför mig men jag tätar avståndet i den första hälften av stigningen upp till Sofia Kyrka. Klungan består av Lidingö-Bergman, Fjärilsmannen (aka Österberg), Brajen-Jensen, Olsson och Marek. Jag går förbi och får återigen agera draglok vilket jag egentligen inte har något emot. Det är här i backarna som jag skall grilla mina motståndare så hårt som möjligt. Backen är kolmörk och jag försöker hela tiden se var jag sätter fötterna då jag inte vill trampa snett. Marschallerna de satt upp räcker inte till, det är för mörkt och inte blir det bättre av att många i publiken ideligen bränner av en massa fotoblixtar i nyllet på mig vilket totalt sabbar mörkerseendet. Vid toppen av stigningen så plockar vi in första löpare som öppnat för hårt, i detta fall Daniel Woldu från Spårvägen.

Jag ligger längst fram i klungan och borrar och jag hör hur den successivt decimeras. Jag vet inte vilka eller var de faller bort men strax innan Mose backe får jag en ny update från Lamas som anger att jag ligger på 11e plats. Precis i samband med detta så returnerar Spårvägens Johan Olsson och går förbi mig och får ett par meter. Jag biter dock i och avståndet växer inte till mer någon sekund. Olsson ser stark ut men jag jagar honom och svänger in på det långa långa upploppet. Benen är fortfarande hyfsat pigga och jag har på känn att det kommer gå att växla tempo för en bra avslutning. Upploppet är dock nästan 600m så jag avvaktar en liten stund och går sedan ikapp och om Olsson. Näste man framför mig är Oskar Landin som uppenbarligen har disponerat loppet på ett inte optimalt sätt. Mjölksyran börjar nu komma men jag tar in ett tiotal meter på Landin och lägger med jämsides med honom. Landin svarar, borrar och får ett par meter till på mig. Jag returnerar och lyckas höja tempot ytterligare, går om och rusar nu mot mål. Utan förvarning dyker det upp en Kenyan ytterligare 10 meter framför mig. Mjerda! Benen är nu fulla av syra och vill bara att det skall vara målgång. Hjärnan räknar dock ut att det är en niondeplats som står på spel och jag har bra speed just nu. Förmår mig med en viljeansträngning öka farten lite till, tätar avståndet till Kenyanen, passerar honom och är en sekund före i mål. Hinner till och med lyfta armen till en segergest.

Himla nöjd!
Topp tio i gott motstånd, sjätte svensk (i en finnkampsuttagning), nytt pb 31.44 på Midnatssloppsbanan och äntligen sub 32!
Rankar detta som ett av mina bästa lopp hittills. Iallafall det klart bästa landsvägsloppet.
Vilken kväll. Vilken stämning.

I målfållan får jag reda på att Skoog revanscherat sig från den (om man får kalla det så) mediokra insatsen på SM 5000m och vunnit loppet någon sekund före en Kenyan. Imponerande och framförallt ett ruskigt bra styrkebesked från honom. Tiden på 29:43 är även den fruktansvärt bra.

Upp på scenen för prisutdelning är det bara de fem första löparna som får gå upp. Det tycker jag är så sjukt dåligt. Har man 20 000 föranmälningar och en sådan inramning med musik och fest utmed banan så kan man väl som arrangör plocka upp några fler stackars löpare? Bränna ett par hundra tusen på ett fyrverkeri går tydligen bra för deras budget. Jag håller fullständigt med Lasse Johansson som i fjol sågade loppet totalt och på sin blogg kallade det för det största utsugarlopp han någonsin deltagit i. Av de fem löpare som fick gå upp på scenen var dessutom två utlänningar vilket innebar att det i slutändan bara var tre svenskar som kom upp. Jag tycker detta är under all kritik. Jag skriver inte detta för att jag själv nu råkade bli nia. Om jag kommit på 50e plats så hade jag ändå tyckt det vore kul och roligt för mina motståndare att få gå upp på scenen och njuta lite av stämningen och atmosfären. Det är sådana små detaljer och händelser som man bär med sig och ger inspiration under den tunga och stundande träningen i vintermörkret.

Nåväl, nu låter det ju nästan som jag är lite bitter...
Drar hem med herr Larm, duschar och byter om.
Spelar TV-spel tills OS-maran startar och glor ett tag tills ögonen blöder.
Lägger mig strax innan 03:00 men kan omöjligen somna.
Är speedad som en knarkare på Söder.
Upp vid nio tiden med mindre än tre timmars sömn i kroppen.
Men vad gör det?
Inombords så kvittar fåglarna och jag trippar på små moln.

Alla resultaten »

2008-08-15

Julafton

Igår anlände det ett paket från Asics. Lilla julafton med andra ord. Deras höstkollektion hade kommit in och till den hade jag kompletterat lite skor. Först var det de lättare skorna som behövde fräschas upp då de mina gamla gått sedan årsskiftet. Den alltid mjuka och sköna intervallskon DS Racer samt Pirahna som tävlingssko på de kortare distanserna. Ett par distansskor hade jag även bett om också. Normalt sett är det alltid DS Trainer jag beställer men denna gång hade herr Larm tipsat mig om en annan modell GT 2130 och den verkar vara minst lika trevlig. Upplever den nästan som lättare än Trainern fast med aningen bättre passform. Skall bli intressant att testa den på ett par längre distanspass.

Vad gäller kläderna och accessoarerna så var det en fasligt massa tights; långa, knälånga och korta. Shorts, strumpor, skopåse, handskar, mössor och sedan några jackor och vindtröjor. Det mesta i färgerna blått, vitt och svart vilket harmoniserar ganska bra med Studenternas färger. Sweet.

Avslutningsvis låg det även med en löprygga/camelback som sitter son klistrad på ryggen. Kan vara bra att ha med sig då det vankas babyjogger-löpning snart med Venla på dagarna.

Osså har friidrottssändningarna från OS börjat.
Äntligen!

Asics höstsortiment »

2008-08-14

Final

Nära nära finalen nu på GTA IV.
Herre jösses vilken tripp!

Spelet har fullständigt krossat allt motstånd i år och kvalar utan tvekan in som ett av de allra bästa jag lirat genom tiderna. Spel som direkt far genom hjärnan när jag tänker topp-5 är Mario Galaxy, Mario 64, Zelda: Twilight Princess, World of Warcraft, Metal Gear Solid mfl. Säkerligen glömmer jag (tyvärr) bort en hel del fantastiska spel men de får ploppa tillbaka till minnet så småningom. Så fort GTA IV är avklarat skall jag sätta tänderna i Metal Gear Solid IV: Guns of the Patriots som legat hemma och samlat damm. Men nu skall det snart bli ändring på det. Jag har till och med inhandlat en ny handkontroll till PS3:an eftersom Sony var så innovativa att ta bort rumble-funktionen då de lanserade kontrollen till deras nya moderna spelkonsol. Tack Sony!

Idag är det besök hemma hos farmor som gäller. Hon får ta hand om barnen en liten stund medan jag sticker ut och rastar benen.

2008-08-13

Vilodag

Onsdag, mulet och vilodag.
Vad göra?

Planen är att inhandla lite penslar så att sittbänken kan oljas in. Herr Larm har flytt till Kolmården efter gårdagens show-down vid Sollentuna vallen. Vi körde 8x800m med 30'' ståvila följt av 200m jogg på 60''. Farten under intervallerna var satt till 2:20, dvs 2:55-fart per km.

Benen var initialt lite sega då jag tränat på oavbrutet i nästan två veckor sedan SM i Västerås. Efter första intervallen vaknade de dock till liv och passet genomfördes med positiv känsla. Det var först på den sista intervallens avslutande varv som jag behövde spänna mig för att matcha måltiden. Fram tills dess hade tekniken stämt mycket bra och jag hade bara kunnat rulla mig igenom intervallerna med avslappnad löpning. Snittet blev ca 2:19 och avslutande intervallen gick på 2:16 med 31'' på sista 200m. Det fanns alltså lite krafter kvar. Larmen och jag växeldrog vilket var mycket tacksamt även om han skar ner distansen till 600m andra hälften.

Genomgående bra känsla genom hela passet vilket ger goda vibbar inför bergklättringen på Söder nu på lördag då Midnattsloppet går av stapeln. Jag skall inte sticka under stol att jag egentligen inte gillar hela arrangemanget runt Midnattsloppet. För mycket jippo, strul och ibland bristande organisation. Men jag gillar dock skarpt andra hälften på banan som är mycket kuperad. Faktum är att jag inte sprungit något annat 10 km lopp som har fler höjdmeter än just Midnattsloppet. Och jag gillar backar. Mycket. I fjol hade jag 16:00 på första fem och sedan 16:02 på andra hälften vilket jag är nöjd med. Vi får se hur jag väljer att disponera loppet i år. Motståndet lär säkerligen bli bra då loppet fungerar som observationslopp inför Finnkampen. Så har det varit de två senaste åren och det har lockat många duktiga löpare till start.

2008-08-12

Lidingö-genrep

Genrep i Lidingöspåret
I lördags hade Coach Lamas skissat upp ett litet genrepspass ute i Lidingö-spåret. Tack vare en finsk starköl så lyckades jag muta med mig sällskap i form av Herr Larm. Karln är en av Sveriges tre morgonpiggaste män så han föreslog start på snabbdistanspasset klockan 08:00. Jag blev lite lätt pankislagen men lyckades förhala avfärden till 09:30.

10:10 joggade vi igång från Lidingökyrka fram till 20km-skylten (ca 2.5 km). Väl där stretchades det lite och kördes lite löpskolning och sedan påbörjades snabbdistanspasset. Lamas instruktioner var 20km i spåret med maxfart på 3:35 per km. Ingen idé att slita sig blodig med snabbare tider. Vi följde planen nästan till punkt och pricka. Vissa kilometer gick snabbare men åt andra sidan tappade vi en del i backarna vid Abborrbacken och Golfbanan. I mål hade jag 1:11.49 vilket gav ett snitt på 3:35.5 per kilometer. Både jag och Larmen var nöjda med passet som genomfördes i ganska varmt väder. Det som slet mest för mig var den tidiga starten. Jag är oftast ganska seg på morgonen och att dra igång 20km snabbdistans redan klockan 10 är väl inte direkt något favoritupplägg.

Hur som helst så var det bra med ett sådant här genrepspass så pass tidigt på säsongen. Jag har inte nött särkskilt mycket terräng och ännu inte finslipat formen med specifika snabbdistanspass. Jag är övertygad om att det finns en hel del att kapa på min perstid från ifjol med lite mer träning och förberedelse. Och gärna helst lite bättre väder än i fjol då det verkligen var suliga yttre förhållanden.

Och starkölen som jag mutade herr Larm med intogs givetvis efter passet och inte före.

2008-08-11

142 dagar med pappaledighet


Så är semestern 2008 över. Mamma Marika är tillbaka på jobbet och jag är hemma med barnen. Således inget mer arbete för mig detta år men trots allt 142 dagar i hemmets (lugna?) vrå där barnen skall pysslas om. Det kräver trots allt en del energi, så ordet pappaLEDIGHET är kanske inte helt korrekt.

Nåväl, jag kan inte klaga. Barnen är ju det bästa man har och man har bara en chans att vara hemma med dem när de är små så det är bara att passa på. Idag tänkte jag packa ner barnen i bilen och åka till en cykelaffär för inköp av ny cykelhjälm till Elias. Ikväll blir det ett lättare distanspass då Marika kommit hem.

2008-08-08

Höjdmeter

Så då har det blivit dags igen för terränguppladdning. Om några veckor stundar ju Lidingöloppet och tills dess behövs det byggas lite benstyrka. Sagt och gjort så begav jag mig återigen ut till Polisspåret där jag påbörjade lite uppvärmning. Normalt sett är spåren relativt tungsprungna pga dess sågspånsunderlag men igår var de ännu tyngre tillföljd av allt regns som kommit de senaste dagarna.

Coach Lamas skiss löd 6x1800m med fallande ståvila enligt 75, 70, 65, 60, 55''. Öppnade första på 5:29 och sedan de fyra avslutande mellan 5:23 - 5:21. Det märktes att det var ett tag sedan jag jagade höjdmeter i terrängen men som helhet betraktar jag passet som lyckat och givande. Idag har jag bokat in en tid hos Naprapat-Helena så att hon får massera in lite liv i mina framlår. Imorgon fortsätter terrängförberedelserna då jag och Larmen styr kosan mot Lidingöloppsspåret där 20km snabbdistans väntar. Skall bli riktigt skoj!

2008-08-06

Stugbestyr

Nu har familjen tillsammans med mamma Marikas föräldrar varit inkvarterade på landet i Sala under ett par dagar. Vädret har väl varit minst sagt dåligt men vi har lyckats sysselsätta oss hyfsat ändå.

Igår efter drabbningen vid Arosvallen så påbörjades det en anläggning av brygga nere vid stranden. Istället för att bygga en mobil sådan med pontoner så valde vi att kånka stenar och bygga grunden till bryggan av dessa. Utmed en del av stranden finns det massor av stenar så det vara bara att alternativträna med lite stenlyft. Ett par timmar senare av stenkånkande så började grunden ta form. Skönt med lite avkopplande bastning senare under kvällen.

Idag har vi rensat markplattorna framför sommarstugan från ogräs. Roligare saker finns det ju att pyssla med. Senare under eftermiddagen är det hemfärd och ett lättare distanspass är inplanerat under kvällen.

2008-08-05

Arosvallen revisited

StormvarningArosvallen - inte lika inbjudande som i fredags under SM

Kyla, regn och stormvarning.
Det var således inte någon bubblande glädje i kroppen då jag satte mig i bilen för att från landet bege mig till Swyzze-land (läs: Västerås). Hur som helst så stundade det (tro det eller ej) banintervaller och Coach Lamas hade skissat upp 8x1200m med 200m pausjogg på ca 60''. Tanken var att köra den första tusingen tillsammans med Swyzze på ca 3:12 och sedan göra en fartökning sista 200m på ca 35'' och således ha 3:46 per intervall.

Sagt och gjort, Swyzze mötte upp mig vid Arosvallen och tillsammans skulle vi värma lite innan passet. Då upptäckte jag till min förfäran att jag glömt mina shorts. Det var ju så attans kallt (11 grader) att jag valt att åka med de långa träningsbyxorna på mig. I hasten hade jag alltså glömt shortsen. Mjerda! Jag var helt inställd på att få ploga intervallerna i dem då jag såg vaktmästaren. Jag fick en ide och kollade snabbt med honom om det det kanske fanns några kvarglömda shorts jag kunde låna. Och mycket riktigt så fanns det ett sådant par. Ett par basket-shorts modell jätte-lång och dessutom i storlek XL. Men de fick duga. Men särskilt snabb eller seriös kände jag mig inte i de stora shortsen som jag nästan drunknade i. Jag drog åt snörena i midjan allt vad jag förmådde men de hängde ändå aningen löst. Uppenbarligen var de inte sydda för en flugvikts-löpare.

Trots kylan, regnet och den minst sagt besvärliga stormiga vinden så bet jag och Swyzze i och genomförde passet på ett bra sätt och matchade den skiss som Lamas angett. Med tanke på de krappiga yttre förhållandena så är jag rätt nöjd med passet.

Och till nästa gång kommer jag definitivt inte att glömma mina egna shorts.
Hedersord!

2008-08-02

SM 2008

StartenStarten led 1. Från vänster: Landin, Olsson, Lindberg, Granström, Sjöqvist, Swahn, Schwartzler, Gross, Berglund och jag.
Foto: Thomas Windestam


Så är mitt tredje utomhus SM lagd till handlingarna. Igår begav sig den Engströmska familjen till Västerås och Arosvallen. Förutom mina vanliga supporters (Elias, Venla, Marika och farfar) så deklarerade även mor min att hon ville följa med. Detta hör inte till vanligheterna så nervositeten ökade en aning (klart man vill visa upp sig från sin bästa sida för morsan). Innan denna tävling hade min mor endast sett två av mina tävlingar, SM 2006 och 2007 så hon väljer dem med omsorg.

Första hälften av loppetBerglund och jag växeldrar. I bakgrunden skymtar Swahn och Lindberg.
Foto: Thomas Windestam


Vädret hade under dagen varit mycket varmt och som mest visade temperaturen 27 grader i skuggan hemma hos oss. Lagom till uppvärmningen hade den dock sjunkit en aning men den var dock fortfarande en bit över 20 grader och en luftfuktighet som var mäktig. Inte de bästa yttre förhållanden men andra ord även om vinden var så gott som obefintlig. Redan efter 10 min lugn uppvärmningsjogg fullkomligt badade jag i svett. Det var verkligen kvavt och luftfuktigheten påfrestande.

Mental uppförsbacke efter halva loppetMental uppförsbacke efter halva loppet.
Foto: Thomas Windestam


19:45 ljöd startskottet och jag kom iväg bra även om de första varven gick aningen för snabbt. Planen var att försöka ta rygg på KnockOut-Martin och Mara-Österlund men de öppnade ännu snabbare varefter jag hamnade i en klunga med Tony Berglund och Fredrik Swahn. Efter den första kilometern så var det jag och Tony som växeldrog men då vi närmade oss halva loppet tappade Tony några meter och jag fick plötsligt sköta farthållningen själv. Här fick jag en rejäl svacka och tappade fokus. Något varv senare kom Mikael Lindberg och Fredrik Swahn ikapp mig och även Tony. Vi slog sedan följe i en klunga och jag fick slåss med skallen för att förmå benen att hänga med. I samband med detta sjönk även varvtiderna från dryga 75''-varv till 77''-varv. KnockOut-Martin och Mara-Österlund låg alltjämnt ca tio sekunder före min klunga och jag insåg att det hela skulle bli en spurtuppgörelse och försökte inombords att ladda till den. Med cirka 600m drog jag igång spurten och splittrade klungan. Fick en lucka som jag kunde utöka in i mål. Tiderna på de avslutande två varven var 71''och 65'' så det indikerade att det fanns en hel del kvar att hämta ut. In som 11a i mål med tiden 31:24.77.

Foto: Marika Engström

Jag har gått och små-velat lite huruvida jag skall vara nöjd eller missnöjd med min insats. Det skall erkännas att det kändes lite snöpligt att missa topp-10 med en placering då jag efter min spurt bara var fyra sekunder efter Mara-Österlund. Men samtidigt hade jag fokus-problem nästan hela andra hälften av loppet och då handlade det bara om att försöka göra det bästa av situationen och ta hem spurten. Återigen kan jag nöjt konstatera att jag lyckas växla tempo då det drar ihop sig till avslutning och det ger självförtroende. Dessutom har jag besvärats av mina vadbristningar vilket gjort att jag hamnat efter med banträningen. Så att göra 31:24 med endast ett banpass i benen indikerar att det bara kan bli bättre med lite mer träning. I fjol sprang jag SM på 31:31 och kunde sedan senare under hösten göra 31:07och 31:16. I år sprang jag snabbare på SM och förhoppningsvis kan jag senare under säsongen försöka mig på att gå under 31. Nåväl, loppet var definitivt inget max-lopp. Jag tror det finns en hel del mer att hämta ut med lite mer banträning och mildare väder/luftfuktighet.

SpurtdagsJag drar igång spurten med knappt två varv kvar.
Foto: Thomas Windestam


Varvtider (via Coach Lamas):
73.8/73.5/75.5/75.2/73.5 = 6:11.5
74.9/75.5/75.2/76.0/75.6 = 12:28.7 (6:17.2)
76.0/76.3/77.6/76.8/77.4 = 18:52.8 (6:24.1)
77.6/76.6/77.4/77.4/76.8 = 25:18.6 (6:25.8)
76.3/76.0/76.5/71.6/65.6 = 31:24.6 (6:06.0)

Resultaten »
Paparazzi-Thomas alla fina bilder från SM »