2008-10-22

Retro

Idag letade jag mig ut till Järvafältet i Kallhäll efter att ha lämnat Venla hemma hos farmor. Helt plötsligt slog det mig att omgivningen ute på fältet verkade mycket bekant och då inser jag att detta var sträckan som vi sprang skolmästerskapen på under mellanstadiet. Min gymnastiklärare hade en dotter som var hyfsat duktig på längskidåkning. Detta var nog en av de främsta anledningarna till att vår skoljogg skiljde sig markant från övrigas. Istället för att typ harva runt 2-3 km så avgjordes det årliga skolmästerskapet på en 8 km lång runda på Järvafältet. Rätt långt för barn mellan 10 - 12 år.

Nåväl, rundan fick helt plöstligt en utpräglad retro-stämpel och trots att kroppen var lite lagom seg så stimulerades hjärnan av alla minnen. Hur gick det då i skolmästerskapen? Well, jag har för mig att det blev seger i årskurs fem och sex och att jag i femman satte ett skolrekord med några minuter. Sluttiden? 32:05. Exakt. Minns det som igår. Minns också att sträckan var korrektmätt då läraren mätt upp den med mäthjul (detta var liiite före GPS:ens tid). Efter loppet muttrade gympaläraren åt mig att jag nog skulle gå med i en friidrottsklubb. Detta var dock något som absolut inte intresserade mig för fem öre. Det var liksom inte aktuellt att byta bort fotbollen där alla kompisar fanns för att inleda en friidrottssatsning. Så fel man kunde ha, borde nog lytt gympalärarens råd. Men i min omgivning vid detta tillfälle fanns det inte någon som tränade eller hade kunskap om friidrott.

Någon gång framöver så lovar jag skriva en post om hur det sedan kom sig att jag som 26-åring började med löpning. Men en liten teaser kan jag ge er. Orden vadslagning och marathon har tung inverkan.

4 kommentarer:

makkan72 sa...

Annars kan ju historien följas genom att damma av gamla puls-inlägg från stålmannen ;)

Dunceor sa...

Jag vill minnas att det även finns en intervju på Studenternas hemsida angående om hur du började springa =)

Även jag var på min topp i femman-sexan och vann skol-OS (det kallades så när skolorna i Helsingborgs kommun tävlade mot varann) på 800m. Jag fick också rådet att gå med i en friidrottsklubb men fotboll var roligare =)

Patrik Engström sa...

makkan72:
Haha, du har så rätt så rätt. Det var efter en halvmara som jag började posta några inlägg och kolla hur folk egentligen tränade. Blev uppraggad av Mackan (det där lät inte så bra...) och sedan kontaktad av en viss Coach Lamas. Sedan var man fast! ;)

Kool sida; Löpdagboken!

Patrik Engström sa...

Dunecor:
ah, just det... den intervjun... :)
Jo där förtäljs nog den ocensurerade historien om hur jag via en vadslagning började gnata kilometer.

Jag får gratulera dig till skol-OS-guldet! Inte illa. Men precis som du skriver så lockade inte en friidrottssatsning i den åldern. Det var klart roligare att hänga med polarna och jaga en boll istället!