2009-03-12

Tuffa tusingar

Igår var det dags för en fasligt massa tusingar på gymmet vid Sollentuna simhall. Coachen hade skissat upp 12x1000m men för att spetsa till det så kryddade han dessa med varierande vila och lutning enligt:

1-3: +3
4-6: +2.5
7-9: +2
10-11: +1.5
12: 3:00/km 0

Farten var satt till 3:05 (förutom på sista) och vilan minskade med 3'' per intervall enligt: 60'', 57'', 54'' -> 30''.

Fick stå och vänta i en dryg kvart på att folk skulle gå klart på banden. Jo, det är tragiskt. Jag tycker det är tufft mentalt att värma upp och jogga ner på banden. Men folk vill tydligen ställa sig på banden och gå i knappt en timme (hur står de ut!?). Att välja att göra det på ett svettigt gym är för mig helt obegripligt. Varför inte vara ute i naturen och göra detta? Sedan kan jag inte låta bli att bli lite små sur över att vi som faktiskt vill använda banden till att springa på måste stå och vänta på att folk ska gå klart. Det heter ju faktiskt löpband och inte gåband.
Nåväl, färdigt grinat.
Tillbaka till passet.

Värmde upp på ett band intill men bytte till det jag brukar köra intervaller på när det blev ledigt. Blev lite misstänksam då jag tyckte att jag fick anstränga mig lite hårdare under uppvärmningen på just det bandet jag bytt till. Hur som helst så drog jag sedan igång tusingarna. Efter fyra tusingar så var jag dock mäkta sliten. Toppade in den fjärde intervallen på 198(!) i puls med ett snitt på 186. Alltså waaay för höga värden efter endast fyra tusingar, iofs i hyfsad fart och en uppskruvad lutning. Men ändå, 198 i maxpuls? Efter den femte intervallen var jag så kokt att jag var tvungen att börja dela upp tusingarna enligt 2 minuter, 20'' ståvila och sedan den återstående dryga minuten. Det är möjligt att jag kunde gjort en smartare förändring med typ minskad lutning eller fart men då man passerat bäst-före-datum under ett intervallpass så är det ofta reptilhjärnan som har befälet. Reptilhjärnan hånade mig rakt i fejset för att jag inte kunde matcha Coachens plan varefter jag gav mig fan på att åtminstone sälja mig dyrt. Snittpulsen fortsatt skyhög genom de återstående tusingarna och med facit i hand är jag lite överraskad över att jag på nåt sätt bet i och slutförde passet. Jag tvingades dock skära ner antalet från 12 till 10.

Så, pumpen blev nog ordentligt misshandlad. Alltid något. Men jag kan inte låta bli att bli lite konfunderad och små-sur over passet. Förmodligen är det något skumt med kalibreringen av bandet. Jag upplever farten som hyfsat korrekt men det som gör att det blir grymt jobbigt är lutningen. Frågan är om de tre graderna verkligen är tre grader? Nåväl, inget att göra åt. Ett nytt intervallpass är inplanerat imorgon och bara för att vara riktigt tjurskallig så kommer jag nog välja samma band igen. Vägrar vika ner mig. Revanschen kommer bli ljuvlig.

4 kommentarer:

swyzak sa...

Never trust a löpband... Banan ljuger aldrig eller hur det var... =)

Dunceor sa...

Hehe låter som ett jäkligt tungt upplägg, riktigt grisapass. Ne jag litar inte på löpbanden heller, tycker man får olika upplevelse av dem hela tiden även om man tar samma band.

Patrik Engström sa...

Swyzak:

Ne, det där bandet håller på att ta kål på mig. Kan dock inte låta bli att bli lite små-förbannad på det.

Patrik Engström sa...

Dunecor:

Nä, man ska nog ta de flesta band med en nypa salt. Vissa kan vara kalibrerade så att de rullar på korrekt i tempo mellan 5:00-4:00 men då man skruvar upp dem ner mot 3:00 så är det inte lika kalibrerade. Det bästa är nog att hitta ett som verkar stämma och sedan försöka hålla sig till det.