2009-06-17

Förtrots

Venla lär sig och övar. Likt en marathonlöpare så nöter och nöter hon in ett vinnande koncept. Testar vilka utfall som ger bäst resultat (för henne) hos mor och far. Det handlar alltså om hur hon på effektivast sätt ska få sin vilja igenom. Som en liten teaser av den kommande treårstrotsperioden.

Just nu har hon utarbetat två vinnande koncept. Det ena är att under en relativt lång tid bryta ner allt motstånd med ett lågt klagande. Det andra mera brutala sättet är att lägga sig raklång på (i bästa fall!) golvet och i ren frustration högt och intensivt meddela omgivningen med gallskrik att saker och ting inte riktigt fallit henne i smaken.

Jag kan meddela att hon är en naturbegåvning. Nu gäller det bara att omsätta denna energi till löpintervaller för henne. Tänker man i sådana termer så har hon en oerhörd potential.

2 kommentarer:

Snorkfröken S sa...

Jag har hört också att barn som skriker och gråter mycket får bättre lungkapacitet och kan ha nytta av detta inom uthållighetsidrott, vilket ju verkar logiskt; men gråtandet ska ju då förstås bero på temperament och inte att barnet t.ex. har ont.

Tycker i alla fall att det verkar finnas stort potential där hos dig :)

Patrik Engström sa...

Snorkfröken S:

Well, min lilla Mumin-frökens gråtande är 100% temperament relaterat. Fast det ska erkännas att hon piper på rätt bra om hon har ont osså. Låt oss hoppas att lungkapaciteten ger avtryck på löparbanorna i framtiden.

Glad midsommar på dig Snorkfröken!