2009-09-21

ALJ Open 2009

Andraklungan bestående (från vänster) av Iron-Micke, Fjärilsmannen, jag, Landin och KO-Martin.
Foto: Susanne Sjöstrand


Lördagens ALJ Open över 10000m blev en varm och svettig historia. Termometern visade 20 grader i skuggan men över Stadion fanns det inte ett enda moln inom synhåll vilket fick till följd att tartanen badade i solsken. Uppskattningsvis var det över 26 grader då loppet väl startade.

Jag hade redan då insett att det skulle bli svårt att matcha målsättningen med sub31 med tanke på väderförhållandena. Att det dessutom blåste lite byigt över anläggningen gjorde inte saken bättre. Nåväl, det var lika för alla och vi radade lydigt upp oss för start.

Skoogen agerade hare åt Patrik Andersson vilka bildade förstaklunga med mig, Landin, Fjärilsmannen, Unicorn-Linus, KO-Martin, Iron-Micke och Jayo som andraklunga. Tempot de inledande kilometerna låg stadigt på ca 3:05 och vi bytte av varandra lite med farthållningen inom gruppen. Efter ett par kilometer bröt Jayo loppet på grund av sin onda hälsena. Ledar duon passerade 5000m på 15:07 medan min klunga klockade in oss på 15:31. Således en aningen långsammare öppning än mot LLK men värmen var tärande och det påverkade oss alla.

Jag och Landin borrar på i värmen.
Foto: Susanne Sjöstrand


Ungefär här började vår klunga splittras upp. Unicorn-Linus släppte och en kort stund senare föll även Iron-Micke och Fjärilsmannen bort. Kvar var jag, KO-Martin och Landin. Landin var i spets men då jag eller KO-Martin försökte lösa av honom så behöll han innerspår och gjorde några kenyanryck och vi tvingades avbryta avlösningen. Det kändes lite onödigt då vi tillsammans hade kunnat hjälpas åt att hålla farten uppe under de kritiska kilometerna mellan 7-9. Från att ha legat runt 3:06/km så klockade vi nu in några kilometer på osmickrande 3:10 och runt kilometer 8 föll KO-Martin bort. Kvar var nu endast jag och Landin i min klunga och vi hade nu fått vittring på Patrik Andersson som tydligt hade fått plikta för sin hårda öppning och nu märkbart hade börjat tappa fart framför oss.

Skoogen fortsatte agera hare till 9200m(!) då han klev av. Strax innan detta hade Landin gjort en fartökning och börjat jaga ikapp Andersson. Jag anade att jag själv skulle komma ikapp Andersson men vågade inte göra en sådan offensiv satsning med en kilometer kvar att löpa. Den saftiga genomklappningen från förra loppet var trots allt färsk i minnet och jag ville inte uppleva samma smärta en gång till. Jag släpper en lucka till Landin men kommer ikapp Andersson med 600m kvar att löpa. Går förbi honom och ger allt på sista varvet för att täta Landins försprång. Jag kommer närmare men får inte tag i honom. Landin vinner (Stockholms DM) på 31:03.70 och jag går in som tvåa på 31:07.28.

Landin och jag sträcker ut lite på långsidan.
Foto: Susanne Sjöstrand


På det stora hela är jag trots allt mycket nöjd med mitt lopp. Visst, det blev inte sub31 men med tanke på den riktigt tuffa värmen som vi tvingades uthärda så tycker jag att jag genomförde loppet riktigt bra. Splittarna 15:31 och 15:36 indikerar att jag hade koll på läget och inte tappade så mycket på andra hälften som merparten av de andra löparna. Med ett kvällslopp, lite mindre vind och framför allt en temperatur runt 12 grader så hade man säkerligen kunnat dra av en sekund per varv vilket hade gett en tid ner mot 30:4x.

Hur som helst så innebar målgången på ALJ Open även slutet på årets bansäsong. Nu återstår ett fåtal lopp innan säsongen är över och man kan läka ihop kroppen på lite olika ställen.

Grabbarna Grus. Från vänster, övre raden: Iron-Micke, Unicorn-Linus, KO-Martin. Nedre raden: Patrik Andersson, Landin och jag.
Foto: Susanne Sjöstrand


Resultaten »

13 kommentarer:

Gustav sa...

Grymt jobbat i värmen!
Dessutom "moget" sprunget utan onödigt kraftslösande.

medeldist sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
medeldist sa...

Håller med gustav, bra sprunget i de inte speciellt optimala förhållandena! Vi får hoppas att de kan lägga loppen på kvällen nästa år, vindstilla och svalt väder gör ju en del på 25 varv.

laser sa...

God damn! Du menar alltså att jag hade varit under 32 om det hade varit vettiga förhållanden? Fast då kanske Seas hade fått öppna lite hårdare. Är lite tungt att negativsplitta med 20 sek kanske. Men vad vet jag. Det var hursomhelst helt jevla optimala förhållanden på kvällen. Svalt och vindstilla. Naaaaaajs...

swyzak sa...

Nicely done... Något svalare och sub 31 hade varit gjort... Men bra borrat once more...

Tröskelkungen sa...

Stabilitet,
25 varv på tartanen är en resa inombords. Man känner sig si man känner sig så, man tappar räkningen på varven, får bryttankar o s v. Men ändå så exakt mätbart enkelt och rättvist. I like it!

n'batha sa...

Landin ser ut att vara en glad jäkel.

Patrik Engström sa...

Gustav:
Danke, det var svettigt men värt slitet! ;)

Patrik Engström sa...

Medeldist:
Jag håller med dig. Ett kvällslopp i svalt och vindstilla väder samt en kolsvart himmel och Stadions strålkastarljus. Det är nåt magiskt över det.

Patrik Engström sa...

Laser:
Jo det tror jag. Ditt lopp var verkligen bra. Jag tror man enkelt sett kan dra av en sekund per varv för att få tiden under ett optimalt förhållande (dvs inte ett lopp där det var över 25 grader i solen)... Vi får rösta på ett kvällslopp nästa år!

Patrik Engström sa...

Swyzak:
Svårtlöpt men med bra skalle och revanschssug så harvade jag mig runt! Ladda batterierna nu till LL!

Patrik Engström sa...

Tröskelkungen:
Jag brukar säga så här: Det finns ingen distans än 10000m där man har så många svackor eller bryttankar. Att borra på varv efter varv kräver både starkt kondition men även en stark mental bit.

Patrik Engström sa...

n'batha:
Haha, jo man kan ju undra vem som egentligen vann loppet! ;)