2009-09-07

Bellmanstafetten 2009

Starten och full fart direkt.
Foto: marathon.se


Årets Bellmanstafett avgjordes i ett strålande väder som fick tankarna att gå till sena sommardagar. Mamma Marika och jag begav oss till Norra Djurgården där jag anslöt till mina klubbkamrater och Marika sina arbetskollegor.

Studenternas första lag bestod i år av tre nya löpare jämfört med fjolårets laguppställning. Förutom jag själv så var det bara Laser som var kvar. Nya i laget i år vad GrodlårsCedden, Seas och BeverlyHills-Brandon. Storfavorit till segern som vanligt var Enhörna med Sjökan i spetsen. Jag fick tag på honom under uppvärmningen och tillsammans körde vi ett varv runt banan. Sjökan har lidit av överträning under stora delar av säsongen men har nu börjar röra på sig igen. Det ska bli intressant att se vad han kan uträtta under hösten.

Inför start så noterade jag att jag skulle ställas mot just Sjökan och Iron-Micke. Jag ska erkänna att jag inte var 100% taggad inför start. Det är liksom svårare att tagga till på dessa jippoartade tillställningar. Det är självklart roligt att springa men den där extra prestationsnervositeten vill liksom inte infinna sig hur mycket jag än försöker. Nåväl, starten på Bellman är en riktig rysare. Ett stort brett fält med massor av adrenalinhöga löpare som bränner på allt vad de orkar i ungefär 200m innan de går in i väggen. Det är i och för sig helt ok om det inte hade varit för hårnålen strax efter start och den efterföljande skarpa vänstersvängen.

Jag såg till att ha Sjökan och Iron-Micke strax framför mig. Om jag skulle fastna i en köbildning skulle jag inte ligga så långt efter dem. Efter en liten inbromsning och lite sidoförflyttningar så kom jag dock igenom hårnålen och satte efter Micke och Sjökan. Sjökan drog på bra direkt från starten och arbetade upp ett försprång som han utökade till dryga 10 sekunder fram till två kilometer. Bakom honom sladdade jag tillsammans med Iron-Micke och en annan för mig okänd löpare. Trots att vädret var varmt och behagligt blåste det rätt snålt utmed banan och det var jag fick stå för farthållningen (som vanligt?) i min grupp. Strax efter två kilometer stod Laser vid vägkanten och gastade att vi skulle hjälpa till med dragjobbet. Tyvärr blev så inte fallet och jag valde därför att borra vidare solo. Kort därefter fick Iron-Micke svårt att följa och den okände löparen skakade jag sedan av mig i stigningen strax innan tre kilometer. Försökte hålla ett bra flyt i löpningen över gärdet och sedan behålla farten in i mål (till skillnad från LLK). Insåg när jag närmade mig mål att jag faktiskt fortfarande hade Sjökan inom synhåll vilket inte tillhör vanligheterna.

Jag växlade in som tvåa på min sträcka 17 sekunder efter Sjökan vilket självklart är mer smickrande för mig än för honom. Bakom mig kom den okände löparen in 20 sekunder efter och Iron-Micke ytterligare 10 sekunder. På min egen klocka hade jag 15:16 vilket var tre sekunder långsammare mot i fjol vilket jag trots allt var nöjd med då jag fick ploga ensam i den bitvis besvärliga blåsten.

Seas tätade Enhörnas försprång under andra sträckan men sedan kunde Enhörna återigen gå ifrån tackvare Lill-Lasse på tredjesträckan. Inte mycket att göra åt, de hade en mycket bra laguppställning och det är bara att göra hatten av till deras åttonde raka (?) seger. I mål var vi lite drygt en minut efter och klockades konstigt nog exakt på samma sekund som i fjol trots att 3/5 av laget var nytt.

Efter loppet väntade trevligt sällskap, god picknick och mycket skitsnack. Ibland behövs det liksom inte mer.

Resultaten »

5 kommentarer:

n'batha sa...

Såg starten. Damn vad ni är snabba!

Anonym sa...

Är snarare mer nervös inför en stafett som Bellman än ett vanligt lopp.

Sjätte raka segern ska det vara. Vi var tvåa 2003 efter Memos lag men dessförinnan vann vi 2001-2002 också så 8 av 9 senaste...
/Linus

Patrik Engström sa...

n'batha:
Tack för pepp. Well, starten på Bellman är allt annat än kontrollerad. Det gäller att pinna på för att inte bli instängd. Du sprang inte i lördags?

Patrik Engström sa...

Linus:
Ok, sjätte raka segern. My bad! ;)
Ni lär bli knepiga att bräcka nästa år oxå då ni kanske har Algers med i laget. Åt andra sidan kanske några av oss Studenter fortsätter utvecklas. Får vi loss en till löpare som är god för 15:3x så kan det bli press!

n'batha sa...

Jodå, jag sprang. Något långsammare ;) Dock för ett annat lag då min registrering inte nått klubben då.