2009-10-12

Japan: fredag - lördag

Kinkakujin - guldpaviljongen. Vacker så det förslår.

Uppdateringen av bloggen mot slutet av japanvistelsen haltade lite på grund av brist på Internet samt attans busy schema. Nu är jag dock hemkommen från Japan och håller som bäst på att försöka komma in i dygnsrytmen igen. Jag redogör kort för de två avslutande dagarna på resan så ni vet exakt vad jag pysslade med under slutet av resan.

Fredag:
Förmiddagen spenderades med avslutningen på konferensen och därefter väntade en trevlig tempuralunch (friterade skaldjur och grönsaker) innan alla på jobbet hyrde varsin cykel och påbörjade egen komponerad cykelsightseeing av Kyoto. Upplägget fungerade perfekt och jag tillsammans med två av mina kollegor hann titta lite närmare på Nijō slottet som inhyst Tokugawa shogunatet under 1600-talet. Därefter hittade vi en häftig butik som sålde japanska knivar. Pepp! Inte mindre pepp blev jag då jag konstaterade att det var försäljaren själv som smitt knivarna som fanns till försäljning samt skaftat dem (heter det så?). Jag inhandlade således en attans snygg japansk kniv skapad av knivsmeden Shigeharu.

Under eftermiddagen hann vi med lite shopping som främst åsyftade till att inhandla presenter till nära och kära. Jag var på jakt efter en robot till Elias och höll så när på att i mörkret på bakgatorna i Kyoto irra bort mig och missa kvällens (och resans?) höjdpunkt - Kobebiffen!

Trots alla mina tidigare japanbesök (nio stycken) så har jag aldrig smakat denna berömda och nästan legendariska biff. Hela sällskapet begav sig iväg till Itoh Dining strax utanför området Gion. Mäktig stämningsfull inredning och efter en rad olika förrätter/aptitretare var det så dags för mina smaklökar att för första gången få smaka kobebiffen. Så hur var det? Well, det var en smakupplevelse som slog det mesta men överraskande nog smakade det inte alls som jag trott. Till exempel var konsistensen inte alls köttaktig, istället var biffen så mör att den nästan smälte i munnen. Hur som helst av kulinarisk fullträff av sällan skådat slag. Jag tillsammans med mina kollegor rullade hemåt den kvällen med leenden på läpparna. En värdig avslutning på en fantastisk konferensresa.

Lördag:
Inte mycket att orda om. Uppstigning i ottan för bussfärd mot flygplatsen i Osaka. Efter incheckningen påbörjades den långa resan hem. Det hela gick dock bra då jag lyckades sova bort större delen samt slå ihjäl tiden med lite filmtittande.

Jag längtar redan tillbaka.
Hemma bra men Japan bäst.

Kobebiffen - en dyr men fantastisk smakupplevelse.

4 kommentarer:

ALA sa...

Har varit i Japan 10 gånger (1-2 veckor i stöten) i mitt tidigare liv som slav under Ericsson///-piskan. Mest i Tokyo, men på många andra ställen också. Alltid i jobbet förstås, men det har ju fördelen att man är vaccinerad mot de flesta utgifterna... Hoppas kunna återkomma dit någon gång, för det är ett härligt land med ordning och reda. Brukade bo på New Otani i Tokyo och springa runt gästpalatset i närheten (3,2 km) i stort sett varje dag då inte jobbresor hindrade.

Walter sa...

hmmm kobebiff... käkade det när vi var i London, och blev lika överraskade av smak och konsistens. Men wow vilken upplevelse. :)

Patrik Engström sa...

ALA:
Kul, vi har båda varit där tio ggr! Jag var ganska vaccinerad mot utgifter under min Japan-vistelse då det var företagskonferens. Att springa i Tokyo är ett problem. Har många ggr undrat hur de bär sig åt mmen jag gissar på att löpband är populära.

Patrik Engström sa...

Walter:
Jo Kobebiffen var en smakupplevelse. Jag fick vänta i 32 år men som man brukar sig: worth waiting for.