2010-04-05

Påsk och löpning i Finland


Påskhelgen bjöd på mycket löpning och trevligt umgänge med Mamma Marikas familj. På fredagen var det dags för intervaller och Coach Lamas hade denna gång skissat upp ett rätt uppsnäppat pass som fick mig lite nervös inför start. Passet var av sådan karaktär att jag verkligen skulle behöva bjuda till för att matcha hans plan. Skissen var uppvärmning i 20' följt av 2x(10/8/6/4') i 3:25/3:20/3:15/3:10-fart med PJ: 3' och SPJ: 6' samt avslutas med nerjogg 10'. Pausjoggen skulle ligga runt 4:30-4:40. Totalt sett alltså intervaller i 56' vilket kan bli lite slitigt då farten skulle vara hygglig samt att passet såg ut att landa på 1:50, knappt 30 km och dessutom genomföras i ganska kraftigt kuperad landsvägsterräng.

Benen svarade upp bra och jag landade den första serien under den initiala planen. Valde att lugna mig en aning inför den avslutande serien för att inte behöva slita mig helt fördärvad. Matchade dock planen även under andra serien och fick såldes mig en ordentlig genomkörare som visade att fart och uthållighet är konserverad sedan Treviso marathon. Ett gott formbesked såväl fysiskt som mentalt, framför allt då kuperingen bitvis var ordentligt krävande. Snittiderna för de två serierna blev:
1. 10'/3:21, 8'/3:15, 6'/3:12, 4'/3:04
2. 10'/3:24, 8'/3:17, 6'/3:14, 4'/3:10

Under lördag var det 'namnfest' för två av Mamma Marikas systrars bägge nyfödda söner. En mycket trevlig tillställning med god mat och dryck. Barnen och deras kusiner lekte så det stod härliga till medan jag agerade fotograf och gjorde mitt bästa för att föreviga stunden ur alla möjliga olika vinklar.

Söndagen bjöd på nedrans trist väder. Tre plusgrader och regn från en askgrå himmel. Som tur var lyste nordanvinden med sin frånvaro vilket gjorde långpasset en aning lättare. Då jag inte känner några finska löpare i Helsingforsområdet så fick jag genomföra passet i min ensamhet vilket är en liten mental utmaning för mig då jag ska vara ute själv i cirka två timmar. Första hälften av passet genomfördes med äppelpodden i öronen och en talkbok som sällskap. Benen var helt ok och jag landade in de första 19 km i fart strax under 4:10 med relativt låg och fin snittpuls. Därefter bytte jag snabbt till lite lättare skor då passets andra del skulle bestå av en tempoökning. Lamas instruktion var att köra progressivt från 3:45-3:15 men det tedde sig istället så att jag satte autopiloten på fart strax under 3:30 och höll den sedan där under hela fartökningen över 12 km. Passet blev således 31 km och kändes klart lättare att genomföra tackvare tempoökningen under passet som mentalt lättade upp.

Veckan summerades till 133 km trots en vilodag (resan till Finland). Den innehöll ett backpass, långintervaller och snabbdistans där två pass var på cirka 30 km.

Inga kommentarer: