2010-06-29

Ärlighet

Barn är för härliga. Totalt ärliga i alla situationer vilket ibland får rätt roliga effekter.

Ett exempel på detta var igår då det uppenbarligen inte serverades en middag som föll Venla (bokstavligen) i smaken. Med lite grumpen min (och tjat/övertalning från mamma och pappas sida) så stoppade hon till slut i sig sin ransonerade portion. Direkt efter var det nya lekar på hornhinnan varvid hon glatt hoppade ner från stolen med tallrik och dricksglas i händerna för att lydigt ställa dessa vid disken. Korrekt uppfostrad som hon är tackade hon även för maten. Kanske ska vi finslipa frasen en aning?

- Tack för maten! Den var inte god.

Rakt och ärligt.
Precis som sig bör.
Men kanske inte helt rumsrent.

2010-06-28

Midsommar

Årets midsommar blev faktiskt lite ovanlig då vädret nästan hela tiden var riktigt bra och det faktum att det inte föll en enda regndroppe. Midsommar brukar ju annars innebära någon form av nederbörd men inte i år.

På fredagsmorgonen anlände Mamma Marikas systera Emilia med hennes sambo och deras lille son. Tillsammans satte vi kurs mot sommarstugan i Sala. Väl där mötte farfar upp och sedan fördrevs midsommarafton under vackert väder med cykelträning, bastubad, fotbolls-VM och grillning. Och jag nämnde väl att det inte regnade? Allt som allt ett riktigt angenämt och fint midsommarfirande.

Som ni säkert vet är det mäkta fint med dessa långhelger. Mer avstressat och från och till hinner man faktiskt pusta ut och fokusera på att göra precis ingenting. Söndagen bjöd fortsatt på strålande väder och vi hann med lite shopping och lek med barnen på Mulle Meck innan helgen avslutades med mer fotbolls-VM.

Jag är ett stort fan av fotboll och rankar fotbollsmästerskapen som fantastiska evenemang som jag ofta följer ingående. Så även i år trots att Sverige tyvärr inte lyckades kvalificera sig. Åt andra sidan är Japan med och som halvjapan gläds jag mycket åt deras framgångar. Att de sedan spelat attraktiv och offensiv fotboll gör ju inte saken sämre direkt. Imorgon stundar åttondelsfinal mot Paraguay. Gambatte Nippon!

Veckan bjöd totalt på en hel massa cykeltimmar där de vettiga partierna utgjordes av tre stycken intervallpass enligt:
- 6x(3'/2'/1'), P: 45''
- 12x2.5', 10x3', P:30'', SP: 2'
- 16x3', P: 30''

2010-06-25

Svag

I måndags genomförde jag ytterligare en ny MRI för att försöka begripa mer exakt vad som orsakar mina smärtor i muskelfästena kring bäckenet. Planenligt var jag på plats och avverkade cirka en kvart i den borrande trumman. Det är tur att man inte påverkas av trånga utrymmen för trots att jag är smal som en sticka så är det nedrans trångt inne i trumman.

Nåväl, cirka en kvart efter min röntgen är jag på väg hem då det plötsligt ringer på mobilen. Lite överraskad blir jag när det är sjukhuset som ringer och meddelar att de glömt ta en serie och gärna ser att jag beger mig tillbaka för en kompletterande sådan. Visst, bara att vända om och omkullkasta det redan tajta tidsschemat. Men lite märkligt är det väl ändå? Hur ofta ringer till exempel tandläkaren upp en efter en behandling och meddelar att de glömde borra i en tand?

På tisdagen innan Sommarspelen på Stadion träffade jag även förbundsläkaren Jenny Jacobson för vidare behandling och analys av min skada. Jenny är riktigt duktig, kompetent och mån om att gå till botten av vad som strular. En hel del goda tankar och idéer utbyttes och Jenny konstaterade även att jag är mycket svag i bäckenpartiet och ljumskarna. Jag har i stort sett ingen styrka alls i sidled då det är där smärtan ofta uppstår. Detta har inneburit att kroppen omedvetet kopplat bort dessa muskler och försökt få hjärnan att gå/springa på ett annat onaturligt sätt. Och då muskler inte får arbeta som de ska tappar man snabbt stabilitet och styrka. Så nu kryddar jag även upp cyklingen med en del light-ljumskövningar. Det handlar om extremt lätta styrkeövningar vars enda syfte är att börja aktivera musklerna vid ljumskarna.

Men allt är inte beckmörkt. Några ljusglimtar kan skönjas. Jag listar dem i punktform nedan:
- Midsommar och ledigt.
- Vädret ser ut att bli kanon.
- Japan vidare från gruppspelet i fotbolls-VM.
- Kents nya album damp idag ner i brevlådan. Sommaren (och den fortsatta hösten) är räddad.

2010-06-22

Sommarspelen

Jag passar på att göra lite reklam för Studenternas friidrottstävling Sommarspelen som går av stapeln idag på Stadion. Vädret ser ut att bli lagom varmt kryddat med svag vind vilket borgar för riktigt fina yttre förutsättningar att springa snabbt. Det stora dragplåstret under tävlingen ser ut att bli 5000m-loppen där det är 86(!) föranmälda i dagsläget.

Kvällens absoluta höjdpunkt måste ändå tillskrivas det manliga A-heatet över 5000m. Startlistan innehåller 20 av Sveriges kanske 50 snabbaste herrar och ser ut att bli ett riktigt getingbo. Den gode Skoogen ska agera hare och bakom honom radar många högintressanta löpare upp sig. De som bör göra upp om segern är Andreas Åhwall, Daniel Lundgren, Patrik Andersson, Peter Gross och Mats Granström. Åhwall var den stora överraskningen under TSM där han placerade sig på en meriterande fjärde plats på herrarnas korta bana. Daniel Lundgren är lite av en hinderexpert med ett så gott pers som 8:52 på 3000m hinder och det ska bli intressant att se hur han kan omsätta detta till en lite längre sträcka utan hinder. Peter Gross har under vårsäsongen redan hunnit med 8:29 på 3000m och har ett pers på 5000m från 2006 som är så pass bra som 14:26. Patrik Andersson hade en riktigt fin inomhussäsong där han som bäst gjorde 8:18 på 3000m och det ska bli spännande att se om han konserverat denna form till utomhussäsongen. Avslutningsvis har vi en intressant start på Mats Granström som under några år haft problem med skador men nu verkar vara på gång igen. För bara någon vecka sedan gjorde han 14:38 på 5000m och placerade sig även strax bakom Per Jacobsen på Karlstads stadslopp vilket var en imponerande prestation.

Utöver dessa löpare finns det massor av flera goda löpare eller vad sägs om Oskar Landin, Erik Widing, Hinderlimpan, Trädroten, Unicorn-Linus mfl. Som sagt, det kommer bli ett högklassigt lopp som jag har höga förväntningar på. Så om ni kan slita er från fotbolls-VM och är intresserad av se ett av de bättre 5000m-loppen som kommer springas i Sverige under året så föreslår jag att ni kommer förbi Stockholm Stadion idag. Preliminär start på herrarnas A-heat 5000m är satt till 20:25.

Tidsprogram »
Heatindelning »

2010-06-21

Mycket cykel blir det

En lugn helg lagd till handlingarna. Inga direkta inplanerade måsten utan bara fokus på vila, lek, grillning, fotbolls-VM och träning. Det kungliga bröllopet stod mig så högt upp i halsen att jag bara villa implodera så jag tog till flykten på cykeltrainern och betade av några bra intervallpass.

Totalt sett bjöd veckan på fyra stycken intervallpass. Något som jag normalt sett aldrig genomför då det handlar om löpning. Cykel däremot sliter inte lika mycket på kroppen vilket har möjliggjort intervaller varannan dag. De senaste passen genomfördes enligt:

- 12x90''/30'', 12x120''/30'', SP 2'
- 3x(2'/2.5'/3'/3.5'/3'/2.5'/2'), P: 30'', SP: 1

Tack vare det så har jag lyckats dämpa den värsta löpabstinensen och samtidigt uppnå en anständig känsla av nedbrutenhet i kroppen.

Skönt.

Att vakna upp varje morgon med en kropp som är pigg, hel och utvilad är inget som lockar.

Huuu...

2010-06-18

Räkna

Imorse vid frukostbordet bländade Venla Pappa Patrik med sina räknekunskaper. Hon höll upp sin lilla hand och räknade sedan högt ett, två, tre, fyra och fem samtidigt som hon visade upp sina fingrar en efter en. Pappa Patrik lika förvånad som stolt.

Patrik: Venla vet du vad som kommer efter siffran fem?
Pappa Patrik håller upp en hand med fem fingrar och den andra handen med tummen i vädret för att symbolisera talet sex.
Venla tittar förvånat på Pappa.
Venla: Jag vet det.
Patrik: Ok, vad kommer efter fem då?
Venla: Efter fem kommer tummen.

Pappa Patrik ägd.
Efter fem kommer tummen.
Ett, två, tre, fyra, fem, tumme.
Så klart.

2010-06-17

Improviserad fartlek

Egentligen inte så mycket att rapportera från dagen. Cykel till och från jobb kryddat med lite extra distans på cykelhelvetet på hemvägen. Lustigt det där när man passerar folk på cykeln. Vissa blir som besatta, visar tänderna och hugger tag i bocken för att sedan göra en markant fartökning i hopp om att ligga på rulle. Egentligen hade jag för avsikt att cykla lite lugnt som återhämtning sedan gårdagens intervaller men så fort nån utmanar tar reptilhjärnan hos mig kommandot och jag morrar inombords. Följaktligen ökar jag också farten för att se om/hur länge plåstret i ryggen hänger med. Den inplanerade distansen blev således istället något som liknade fartlek.

Dagens resultat:
Patrik: 3
Plåstren: 0

2010-06-16

Sommarkonferens vid Fejan

Bloggen förblev ouppdaterad igår då det vankades sommarkonferens tillsammans med jobbet och de goda kollegorna. Målet för årets konferens var den natursköna skärgårdsön Fejan, en trevlig liten ö som ligger nordost om Furusund vid Ålandshav.

Under dagen bjöds vi på en underhållande föreläsning som gjorde mig lite extra pepp då den hade vissa återkopplingar mot det idrottsmässiga perspektivet. Maten som serverades höll även den hög klass med fina fiskrätter. Kvällen avrundades med lite bastubad (vedeldat så klart) och sedan skratt och umgänge med arbetskamraterna långt in på småtimmarna. Allt som allt en väldigt trevlig och uppskattad tillställning.

För min egen del innebar gårdagen dessvärre än plump i protokollet. Jag är ju för tillfället löpinvalid och fast på cykelhelvetet. På den till ytan ganska begränsade ön Fejan gick det självfallet inte att cykla och därmed var den träningsfria dagen ett faktum. Och nej, avresan på morgonen var redan klockan 06:30 och tidigare än så vägrar jag stiga upp och träna. Svagt kan tyckas.

Glädjande var istället att konstatera att måndagens cykelintervaller genomfördes på ett mycket bra sätt och resulterade även i ett gott snitt för hela passet samt en ny rekordnotering i maxpuls (på cykel) med sex slag. De tre senaste intervallpassen på cykeln har alltså genomförts med goda pulsvärden. Passen har sett ut enligt följande:

- 12x3'/4', P: 45''
- 4x(4'/3'/2'/1'), P: 45''
- 2x(3'/3.5'/4'/5'/4'/3.5'/3'), P: 30'', SP: 2'

2010-06-14

Frågor och svar

Innan vi tog helg förra veckan vankades det sommaravslutning på Venlas och Elias dagis. Barnen brände av lite sommarvisor ute i det fria och sedan var det efterföljande picknick. I samband med detta var det lite diplomutdelning till barnen på Elias avdelning då de gick ut förskolan och nästa år levlar upp till sexårsverksamhet.

Elias fick ett litet kompendium som dagisfröknarna/pedagogerna mycket fint hade gjort åt honom. I det kunde man läsa sig till vad de pysslat med under sin förskoleverksamhet, se kort och bilder som Elias målat. Men bäst av allt så var det dokumenterat olika frågor och svar som han ställts inför under dessa år. Riktig mumma och jag och Mamma Marika skrattade gott när vi läste dessa senare under kvällen. Nedan följer ett axplock. I egenskap av att vara Elias far noterar jag dock att svaren går åt rätt håll. De tenderar till att bli aningen klokare och mera genomtänkta med åldern.

Tur det...

Elias fem år:
Det här skulle jag vilja ändra på i förskolan:
Äta godis.

En kompis behöver hjälp?
Ibland brukar jag inte hjälpa och ibland brukar jag inte hjälpa. Ibland hör jag inte...

En kompis är ledsen?
Ibland trösta och ibland inte.

När du väntar på din tur?
Ta nåt att äta eller sånt...

Du har lekt färdigt?
Ibland brukar jag plocka undan och ibland inte.

Vad vill du lära dig mer om?
Jag vill lära mig att få pengar. Och att bli vuxen och äta mat och jobba.

Vad vill du bli när du blir stor?
Det vet jag inte än! Jag vill jobba på en djurpark med leoparder och sånt.

Elias sex år:
En kompis behöver hjälp?
Går dit och kollar.

En kompis är ledsen?
Tröstar. Hm... kramar!

När du väntar på din tur?
Väntar.

Du har lekt färdigt?
Brukar ibland plocka undan.

Vad vill du lära dig mer om?
Jag vill lära mig hur man pratar engelska och sånt. Och japanska och tyska!

Vad vill du bli när du blir stor?
Vet inte än!

2010-06-11

Sommaravslutning

Fredag och regnet fullkomligen vräker ner utanför fönstret. Lite taskig tajming då det vankas sommaravslutning på Venlas och Elias dagis med picknick ute i det fria. Vi får se hur det bli med det, kanske roddas det hela om till picknick inomhus?

De senaste dagarna har jag nött lite mil på racern. Det märks att det var ett tag sedan man pressade cykel och följaktligen grinade ryggen lite illa och rumpan min var väl lite lätt öm då jag satte sig till rätta på sadeln. Well bara att suga upp det hela, en liten inkörningsperiod får man räkna med. Nu börjar dock begäret efter snabba hårda intervaller infinna sig och jag måste därför inhandla en trainer för det ändamålet. Jag har lagt undan en sådan som är oljebromsad (Elite Crono Fluid Elastogel) och ska försöka plocka upp den på lördag. Jag har egentligen ingen erfarenhet huruvida det är bra eller dåligt med en sådan funktion men jag hoppas att den levererar och drar sitt strå till stacken. Är det någon/några läsare därute som har några kloka råd rörande detta så tas de tacksamt emot.

Osså börjar fotboll-VM idag.
Jag är super pepp.
Känns ändå som en god dag trots det massiva regnet.

2010-06-10

Flera röntgen

Som jag redogjort i några bloggposter så har jag länge besvärats av inflammerade magmuskelfästen i mitt bäcken. Denna skada uppstod någon gång kring årsskiftet men jag lyckades hålla den under kontroll till Treviso marathon. Träningen efter det loppet har till viss del blivit hämmad av inflammationen. Jag har bitvis haft så ont att det varit svårt att springa. Ännu värre har det ibland varit med de vardagsmässiga sysslorna. Att till exempel resa sig från liggande position har varit svårt och att nysa och hosta som medför kraftiga sammandragningar i magmuskulaturen har känts som någon huggit mig med kniv. En föga angenäm känsla. Med Voltaren i kroppen har det dock fungerat att träna även om det bara varit en kortsiktig lösning. Som löpare är man rätt bra på att svälja och ignorera smärta även om man självfallet vet att det inte är bra. I vissa fall kan man dock om man har tur träna sig igenom en skada men så blev inte fallet här.

Målet var att hålla löpningen flytande till Stockholm marathon och sedan efter det loppet ta itu med skadan på bästa sätt. Som ni vet blev det tyvärr ingen start på Stockholm på grund av den förbannade förkylningen som drabbade mig. I går hade jag ändå ett möte tillsammans med ärkedoktorn Östberg där jag remitterades till två stycken nya röntgen. Den första är en traditionell MRI fast denna gång mer inriktad i detalj på de ställen där den förra (aningen mer övergripande MRI på bäckenet) visade på överbelastning samt ödem mm. Den andra remissen var en hernia-röntgen för att utesluta att jag inte har/drabbats av ljumsbråck.

Som ni förstår är jag inte hel pepp men som man bäddar får man ligga. Den närmsta framtiden just nu blir total löpfri och jag är därmed förpassad till cykelhelvetet. Det lär bli en del timmar på trainern framöver.

Suck.

2010-06-08

Komplicerade frågor

I takt med att Elias inkasserar fler dagar på sitt ålderskonto så tenderar hans frågor till att utvecklas till modell mer komplicerade. Lite små bisarra funderingar som han har gått och klurat på och gärna vill utveckla vidare med Pappa Patrik ihop om att bringa lite klarhet. Lite diplomatiskt sagt så kan jag konstatera att det är lite blandad kvalité på frågorna och ibland räcker man helt enkelt inte till. Nedan följer ett axplock från den dagens skörd:

- Pappa, varför har man egentligen pengar?

- Från vilket land kommer färgen svart?

2010-06-07

Stockholm marathon DNS

Som ni kanske förstår så hade det inte varit så muntra tongångar i det Engströmska hemmet under helgen. Faktum är att jag inte kan minnas när jag varit så nere eller besviken men så blir det väl när man laddad länge inför ett mål som till slut bara blir pannkaka.

I torsdags eftermiddag genomförde jag mitt sista förberedelsepass inför Stockholm marathon. Låret kändes bra och snittpuls och flås verkade ha kommit tillbaka. Så i min bloggpost på torsdagen bad jag om lite medgång och flyt då jag verkligen inte haft så mycket av den varan på sistone. Men icke. Tvärtom. Under natten mellan torsdag och fredag fick jag rejält ont i halsen och vaknade på fredag med hängig sliten känsla. Masade mig till jobbet där jag dock kände att något var fel och beslutade mig därför för att dra hem tidigare. Först hastade jag dock in och hämtade ut nummerlapp vid Östermalms IP och sedan direkt hem där jag dessvärre konstaterade feber.

Hjärnkris modell jätte stor.

Drog i mig ett par panodil och intog komaliknande ställning i sängen i ett desperat försök att få kroppen att skaka av sig detta. Tyvärr vaknade jag upp på lördag fortfarande med feber. Hjärnan tiggde om vila och kurering medan kroppen skrek och krävde start på maran. Men det fanns ingenting att göra åt saken. Att tävla eller träna för den delen då man har feber i kroppen är självklart något man ska akta sig för. Så hur mycket jag än ville bege mig in till starten för att slåss om några av de främre svenskplaceringarna så fick jag istället knapra i mig fler panodil och följa loppet framför tv:n i vardagsrummet.

En. Otrolig. Besvikelse.

Nu har jag brutit ihop under helgen, mått som en ruggugla och tyckt lite synd om mig när depressionen varit som värst. Tack vare alla snälla kommentarer och pepp från alla möjliga håll och kanter så har jag släpat mig upp ur avgrunden, febern har lättat och jag är mer än någonsin laddad och taggad att stå på startlinjen till Stockholm marathon 2011. Jag måste bara komma till rätta med de extremt inflammerade och smärtande muskelfästena i bäckenet. Men det finns tid kvar att jobba på.

Exakt 354 dagar.

2010-06-03

Förberedelser

Sista förberedelsepasset inför Stockholm marathon är nu genomfört. Jag hinner inte stressa och pressa in fler pass än så. Lite vila måste jag få ge kroppen trots allt. Inte en optimal uppladdning eller formtoppning men med tanke på all skit som skett den senaste tiden så är jag i alla fall nöjd över att det ser ut som om jag kan komma till start.

Idag passade jag på att sticka ut och avverka mitt pass innan barnen skulle hämtas på dagis. En tanke med detta var att genomföra passet medan det var så varmt som möjligt. Jag har på känn att värmen som vanligt under SM kommer spela en avgörande roll. Målet att var således att ploga några kilometer i eventuell tävlingsvärme och se hur kroppen svarade på det.

20 minuters uppvärmning i svagt ökande fart från 4:15 ner till 3:55 och sedan löd skissen: 2x10' @3:30 med 3' pausjogg @4:00. Lite hög snittpuls på uppvärmningsfasen vilket kunde bero på nervositet. Men då det väl var dags att springa snabbt så lugnade pulsen ner sig och benen rullade på riktigt bra. Snitten för de två 10'-intervallerna blev 3:27 och 3:28 (pausjoggen på 3' avlöptes i 3:55-fart) men det viktigaste under dessa var känslan och flytet som bitvis upplevdes som riktigt bra. Lätt och ledigt och positiva vibbar. Det har verkligen varit en bristvara av dessa på sistone. Flera sådana tack.

2010-06-02

Tiden är knapp

Well, det finns inte så mycket tid kvar att vinka på innan dagen D. Låret känns nu helt återställt men jag har tappat flås och lite flyt i löpningen vilket gör att jag fokuserar på detta under de få återstående passen innan maran.

Herr Larm måste verkligen ha nappat på mitt erbjudande om hålla-handen-löpning kryddat med sång och trall. Han dök upp strax innan middag glad i hågen och tillsammans styrde vi kosan ner mot Edsviken och sedan en tur runt Ulriksdalsslott innan vi fortsatte hemåt via Polishögskolan och ett sedvanligt Silverdalsvarv som avslutning.

Passet då? Låret gott och stabilt helt vägen. Tack för det. Muskelfästena i bäckenet smärtar tyvärr enormt men det kan jag råda bot på med lite Voltaren. Flåset klart bättre idag och flytet och tekniken kommer så sakteligen. Tempot var dessutom aningen mer uppskruvat. Vi inledde med två kilometer strax över 4:00 innan vi sedan ökade på till 3:50 och sista tredjedelen av passet genomlöptes på ca 3:44.

Och för er som orkar läsa vidare så finns en bild och intervju att avnjuta i veckans nummer av Sollentunas lokalblaska Mitt i. Bläddra till sid 26.

2010-06-01

Fokus på låret

Stor dag idag. Det var nämligen dags att testa av låret och se om det pallade med löpning. Skulle det bli pannkaka idag på dagens pass så skulle det innebära DNS på Stockholm marathon. Alltså lite vinna eller försvinna vibbar över passet.

Kände dock tidigt under dagen att låret var lite annorlunda. Annorlunda med betydelsen bra, det vill säga inga besvär eller ömmande punkter. Men som sagt, vardagssysslor på jobbet innebär ju en klart mildare belastning än när man väl är ute och springer.

Strax innan middag snörde jag på mig skorna för första gången på exakt en vecka och joggade igång lätt. Låret kändes bra från första steget och jag kunde sedan rulla igenom cirka 30 minuter i fart som landades in strax under 4:10. Snabbare än så vågade jag inte pressa på. Låret svarade som sagt upp bra men löpningen kändes kantig då jag inte sprungit på en vecka och att bäckenet ömmar en del nu när jag inte har Voltaren i kroppen. Dessutom hade jag en för hög snittpuls under passet. Den kanske kan förklaras med lite tappat flås och det faktum att jag var mycket nervös under passet och ständigt oroade mig för om låret skulle hålla samtidigt som tankarna omedvetet flög iväg till lördag och starten på maran.

På Elias och Venlas dagis/försola hade de för några dagar haft en liten löptävling vid namn Vårruset (är inte det ett registrerat varumärke förresten?). Hur som helst så hade Elias från gått den patenterade taktiken signerad Lamas, alltså att öppna försiktigt och sedan öka progressivt. Grabben bombade på från steg ett och lämnade tydligen kamraterna från sin avdelning i ett dammoln bakom sig. Sedan hade han kroknat lite på slutet men kunde tydligen unna sig en ordentlig förfriskning vid vätskestationen innan han sedan fortsatte in i mål med en bra avslutande spurt. Bra där, lite mindre fokus på simning och mer på löpningen. Helt ok enligt Pappa Patrik.

På Venlas avdelning hade de sprungit lite kortare och under lite lugnare former. Här gick de flesta istället på rad och höll varandra i handen medan man sjöng några visor tillsammans. Kontrasten total mot vad jag själv är van vid men blotta tanken på detta lite bohemiska sätt att tävla fick mig att klucka av skratt.

Jag ska kolla med Herr Larm om han är sugen på att testa detta upplägg under några av våra gemensamma distanspass. Jag bedömer att chansen för detta som minimal.