2010-07-29

Värme

Den pressande värmen är kvar i Finland och jag väljer helt enkelt att njuta av den. Visst skulle det vara lite behagligare med svalare temperaturer framför allt då det är läggdags men snart är det höst och vinter med mörker och vinterklimat och då längtar man ju efter det här.

Dagens cykelpass avverkades på eftermiddagen då kvicksilvret masat sig upp till 34 grader. Uppe på sadeln fläktar det trots allt en del och man kan ju bära med sig vätska på cykeln så värmen besvärar faktiskt inte lika mycket som den skulle göra under löpning. Ganska exakt fem mil skrapade jag ihop med god känsla, enda negativa saken var väl att det blåste som attan idag vilket gjorde att kilometerpasseringarna blev ganska varierande tidsmässigt.

Sedan har jag naturligtvis tittat en hel del på friidrotts-VM och väljer här att publicera ett axplock av några tankar/reflektioner:

* Lemaitre, den manlige segraren på herrarnas 100m var spinkigast i startfältet. Och dessutom vit. Kul med lite variation bland de annars ganska stereotypt byggda 100m-löparna.

* Enorm spridning i damernas 10000m-lopp. Abitova som blev tvåa gjorde i våras 2:22.19 i London marathon vilket ger henne en snittid per mil som nästan var snabbare än de tre som kom sist i loppet.

* DNS. Är det bara jag eller bryter extremt många löpare sina lopp? Om det nu är så varmt så måste de våga lägga om sin plan och springa mer taktiskt.

* Publiken. Var är den?

Avslutningsvis bjussar jag på en kavalkad av bilder från resan till Legoland. Jag vet att de är sena men bättre sent än aldrig.

Lite havsbad vid Fyns kust innan Legoland.

Venla och Elias poserar tillsammans med sina kusiner Kaapo och Paavo och Byggar Bob (med fru)..

Elias, Paavo, Kaapo, jag och Venla. Vi har alla ingen framtid som brandmän.

Barnen njuter av en attraktion.

Gruppbild utanför Legoland. Från vänster: Konsta, Sargit, Paavo, Kaapo, Anssi, Elias, jag och Venla.

Legoland var grymt. Barnen gav precis allt. Och det gjorde vi föräldrar också.

1 kommentar:

Tröskelkungen sa...

Patrik,
Du brukar ju våga ha lite åsikter.
Vad säger du om mentaliteten bland svenska friidrottarna på plats i EM? Är det överhuvudtaget ett alternativ att inte ge max hela vägen över mållinjen?

Du var ju inte så värst långt ifrån att komma med själv på maran så hade varit intressant med en reflektion över vad som hade krävts för att du skulle bryta din första E-marathon.
Jag tror stenhårt på Isabellah imorgon, det blir guld och sedan hoppas jag att herrarna går imål allihop och att de maxpresterar under de förutsättningar som gäller.

Ha en fortsat skön semester och lycka till med träningen.
Kanske ses vi på långlöparnas kväll 10:e augusti. Jag är anmäld.