2010-08-11

De långa passens tid snart över

Dagarna rullar på och snart är semestern slut. Detta innebär även att de långa cykelsessionerna som jag lyckats skapa en bra rutin kring kommer bli en bristvara framöver. Under semestern så har jag varit bortskämd med en hel del ledig tid (nähe!?) att ägna åt träning samt fina böljande landsvägar utan trafikljus och korsningar som dels drar ner på tempot och dels sabbar rytmen. När jobbet väl drar igång igen nästa vecka måste jag skära ner lite på distanspassen och dessutom dela upp dem i två pass istället för ett längre sammanhängande. Inte mycket att göra åt, det går helt enkelt inte att få ihop det annars. Det som jag kommer ta med mig som positivt från denna cykelperiod är annars att jag just lyckats uthärda längre sammanhängande pass utan att ruttna. Ofta blir jag snabbt uttråkad om det inte händer något vilket leder till att när jag springer så kör jag hellre aningen kortare distanspass fast i lite högre fart än tvärtom. Alltså, förmågan att borra på under passen och inte tappa motivation eller koncentration har jag vässat upp efter ändlösa timmar på cykelhelvetet. Alltid något.

Dagens lite längre pass på cirka två timmar innehöll även intervaller enligt: 10x2'/30'', 10x3'/45'', 4'/5'/6' P:1', SP:3'. Lyckades pressa på bra under passet och det blev lättare att hålla en jämn ansträngningsgrad då det inte blåste så mycket.

Senare under dagen passade vi även på att rasta barnen på Veikkolas idrottsplats. Om inte jag får/kan nöta tartanvarv så får ungarna dra sitt strå till stacken. Framför allt Venla sken upp som en sol och tiggde efter det planerade varvet att få springa ett till. Pappa Patrik rörd till tårar. Det kan bli fason på den lilla gumman. Hon ser ut att vara utrustad med en riktig bra löpskalle!

Inga kommentarer: