2010-08-23

SM-betraktelser

SM i Falun är slut och mästerskapet bjöd på en rad olika intressanta betraktelser. Först och främst väljer jag att beklaga mig över den mediabevakning mästerskapet fick. SVT gjorde en hårdsatsning (not) i år med tre sändningstillfällen på totalt 70 minuter. Till på köpet var det ofta sena kvällstider. Inte prime time eller live. Klent. Att få cirka 20 minuter per dag är under all kritik. Och inte blir jag på bättre humör när till exempel halva sändningen under fredagen var en intervju med Sanna Kallur. Visst hon är en duktig friidrottare och jag har inget emot henne. Men till saken hör ju det att hon inte alls tävlade under SM. Hon var/är skadad. Istället för att se de olika grenarna och lyfta fram sådana vi normalt sett inte ser i sändningar så bjöds vi (igen) på en lång intervju.

Och om jag får fortsätta vara petig så var segerintervjun med Musse efter hans 10000m-lopp längre än bilderna från själva loppet. Är det för mycket begärt att be redigerarna klippa in bilder från själva loppet som Musse i efterhand kommenterade?

Och när jag ändå är inne på Musse så måste de ju självfallet gratuleras till hans trippel. Men sett över de tre loppen han genomförde så fick han överraskande mycket serverat på silverfat. Uppenbarligen är respekten för honom så stor att alla övriga konkurrenter blir helt paralyserade. Jag måste erkänna att jag förvånades över att ingen konkurrent gick till spets och hårdkörde direkt från start på söndagens 5000m-lopp. En Musse med två lopp i benen på två dar borde åtminstone vara lite mer sliten än normalt även om han inte sattes på några direkta prov. Enda sättet att dra det längsta strået mot honom borde således ha varit att sätta ordentlig fart direkt från början och grilla honom från steg ett. Men ingen vågade. Respekten var för stor. Och utan att direkt förta sig kunde Musse lägga in ett planenligt ryck efter 3000m och sedan kontrollera loppet in i mål.

Andra lite mer märkliga händelser som utspelade sig innan eller under SM:
- Rizak Dirshe klev av flyget (!) på fel hållplats(?) på väg till Falun och befann sig helt plötsligt i Örebro istället för Borlänge. För att hinna till starten på 1500m (kval) blev det taxi en bit. 15 mil ganska exakt. Men han hann dit i tid. Kvalade och vann sedan finalen. Slutet gott allting gott. Källa: Sport vi minns.
- På damernas 3000m hinder kom det fyra (!) tjejer till start. Ni läser rätt. Fyra.
- Överlägset först av alla (fyra) damer under 3000m hinder var Lena Örn. Men hon sprang fel vid första passagen av vattengraven och diskvalificerades. Verkligen trist och snopet.

1 kommentar:

Lena sa...

Jag håller med om precis ALLT.