2011-03-03

Tokyo Marathon 2011

I helgen avgjordes Tokyo Marathon och för första gången sedan dess start hade loppet ett startfält värdigt dess namn. Det största affischnamnet, världsrekordhållaren Haile Gebrselassie, trillade under en skogsrunda några dagar innan loppet och tvingades dessvärre kasta in handduken. Även titelförsvararen Masakazu Fujiwara tvingades ställa in sin start på grund av sjukdom.

I Japan har man de senaste åren misströstat lite då det inte presterats riktigt så goda tider som de traditionellt gjorts på herrsidan. Innan 2008 var de bortskämda med cirka tio sub2:10-prestationer per år men sedan dess har det bara blivit en sådan notering. Orsakerna till detta är man inte helt på det klara med även om det kanske till viss del kan förklaras med att de befinner sig i en generationsväxling.

Förra årets tävling avgjordes under extremt svåra förhållanden. Storm- och tyfonvindar gjorde loppet brutalt jobbigt. En del av japanerna bet i och fullföljde men i stort sett alla afrikanska löpare fick på nöten och bröt eller slog av på takten. I år avgjordes tävlingen i så gott som idealiskt löpväder. Svaga vindar, molnigt och runt sju grader, alltså goda förutsättningar för snabba tider.

Efter det att farthållarna gjort sitt jobb så bröt sig etiopiern Hailu Mekonnen och kenyanen Paul Biwott loss där Mekonnen till slut visade sig vara den starkaste löparen och segrade på 2:07.35 och en liten bit bakom kom Biwott in på 2:08.17. Men det som skulle vara loppets absoluta höjdpunkt var striden om vem som skulle bli förste japan. Framför allt skulle allt fokus långsamt vändas mot amatörlöparen Yuki Kawauchi. Han visade redan i fjol att han kunde vara med och konkurrera bland de absolut bästa professionella löparna. Hans tid 2:12.36 med tanke på de yttre förutsättningarna visade att det fanns mer att ta av.

Det som gör den 23 årige Kawauchi så speciell är att han till skillnad mot alla sina konkurrenter inte är professionell löpare. Han har under sina år stått emot proffsstallens erbjudanden och istället valt att slutföra sin skolutbildning och sedan direkt ta anställning som tjänsteman vid en skola. Kawauchi har hela tiden sporrats av det att han vill visa att man kan prestera stygga tider trots att man inte är professionell löpare och klara sig på egna medel. Han jobbar i snitt nio timmar per dag vilket drastiskt försämrar hans möjlighet att träna och återhämta sig. Så gott som all träning genomför han innan hans arbetsdag börjar. Det blir alltså träning två timmar direkt på morgonen som han utför utan sparring och en månadsmängd på uppskattningsvis 600km, en siffra som står sig mycket slätt mot de professionella löparna som ofta ligger på dubbla mängden. Kawauchi själv väljer att motivera det hela på följande sätt:
"I chose this lifestyle, and the discipline helps me keep focused. It suits me."

Kawauchi hade vid 30 km fått släppa maradebutanten Yoshinori Oda (Team Toyota) och Cyrus Njui (Kenya/Team Hitachi Cable). Men sedan kom han in i andra andningen och började långsamt äta upp deras försprång. Vid 38 km hade han arbetat sig ikapp duon men istället för att lägga sig i rygg på dem så ångade han direkt förbi trots att han grinade av smärta. Njui och Oda tvingades släppa omgående trots att dessa löpare båda har personbästa på sub29 och sub62.

Kawauchi avslutade de sista 4 km snabbast av alla löpare och trots att han grinade av smärta och blundade medan han avverkade de sista kilometerna så stapplade han till slut över mållinjen med sluttiden 2:08.37. Pers med fyra minuter och den snabbaste tiden av en japan sedan 2008. Utöver detta kammade han hem en fin prischeck, en ny BMW och en plats i det japanska VM-laget kommande år i Daegu. Inte illa av en amatörlöpare. Väl i målfållan blev han omhändertagen, placerad i rullstol och sedan bortforslad för vidare sjukhusvård. Kawauchis trackrecord på sina maror är imponerande, på sina sex starter han tvingats uppsöka sjukvård i fem. Liksom lika bra att ställa fram rullstolen direkt när det närmar sig målgång för honom i kommande lopp. Han har uppenbarligen en förmåga att fullständigt ta ut sig som jag inte sett någon annanstans. Killen har en skön inställning och en löpskalle som måste betraktas som extraordinär:
"This was my sixth marathon, and the fifth time I've ended up in the medical area," he smiles. Every time I run it's with the mindset that if I die at this race it's OK."

Lite i skymundan av Kawauchis fantastiska prestation så sprang Oda in på en fjärdeplats med tiden 2:09.03 vilket även det var oerhört bra. Faktum är att den tiden var den tredje snabbaste debuttiden presterad av en japan genom tiderna och kanske ger Oda en plats i VM-laget. Men som sagt, det var knappast någon som ens reflekterade över det. All fokus var på Kawauchi.

Avslutningsvis så måste jag erkänna att jag är oerhört imponerad av Kawauchi och hans lopp under Tokyo marathon. Det är så himla inspirerande att se att han lyckas prestera så fina tider trots fulltids jobb. Jag antar att de andra professionella löparna drömmer mardrömmar om honom samtidigt som man undrar hur bra tider han skulle prestera om han fick vara löpare på heltid.

Det här är den enda video jag lyckats hitta från målgången av loppet. Se och njut. Det blir inte bättre än så här:



Källa: Japan Running News

2 kommentarer:

swyzak sa...

Pure Kamikaze-running... Det e helt sjukt imponerande och inspirerande...

Patrik Engström sa...

Swyzak:

Brutally impressive!