2011-05-20

Dubbelblock

Det ena marathonförberedande passet efter det andra avlöser nu varandra. Ena dagen stenhård löpning och den följande kolugnt. Lite märkligt det där, det skiljer sig en hel del mot det upplägg som annars präglar tillvaron med mycket mängd kryddat med kvalitetspass två till tre gånger i veckan.

I går var det dags för ett klassiskt förberedande pass signerat Coach Lamas: Dubbelblock. Det första passet genomfördes med start 11:30, alltså exakt samma starttid som för Stockholm maraton. Då jag jobbar nära Djurgården och Gärdet så förlades bansträckningen till just dessa platser eftersom delar av maravarvet ska springas där. Detta parti under maran är ganska svårlöpt eftersom det är där på andra varvet som de första trötthetssymptomen uppstår. Man närmar sig 30 km och till på köpet är det glest med publikt utmed Djurgården.

Jag har testlöpt denna sträckning mycket på senaste tiden och känner mig bra mentalt förberedd för detta parti. Skissen för passet var: 10km <4:00, 10km @3:30->3:20. Skallen och benen var nästan lite övertaggade då jag brände av de inledande uppvärmningskilometerna på 3:30. Lyckades dra i handbromsen en aning och snittade in de första tio kilometerns på 3:48. Sedan ökade jag tempot och ökade successivt farten från 3:30/km ner till 3:20. Under de tre avslutande kilometerns fick jag stångas rejält med besvärlig motvind ute på Gärdet som är väldigt vindkänsligt. Blev aningen kantig mot slutet men landade in snittet för de tio snabba kilometerna 3:24/km vilket var helt ok.

Tillbaka till jobbet och sedan knappt fyra timmar senare var det dags att byta om igen för pass två. Detta andra pass var skissat till 7km <4:00, 10x1km @3:25-3:20, PJ: 1', NJ: 5'. Inledde denna gång lite mer kontrollerat och landade de sju första kilometerna på 3:55/km. Sedan väntade tio stycken tusingar där farten skulle ligga mellan 3:25-3:20/km. Ute hade blåsten tilltagit och det blåste nu riktigt besvärligt och tusingarna blev väldigt ryckiga i vinden. Den ena löptes långt under den aviserade farten med liten ansträngning och den nästa i motvinden gick långsamt samtidigt som jag fick pressa på rätt hårt. Mellan varje tusing var det en minuts pausjogg på uppskattningsvis 200m. Då det återstod tre kilometer på programmet började jag bli rätt stel i kroppen, distansen och de hyfsat hårda kilometerna började ta ut sin rätt. Låren blev tunga och den där klassiska maratonmuskelnedbrutenheten (vilket ord!) började infinna sig i light-variant. En liten aptitretare om vad som väntar om drygt en vecka. Försökte löpa så avslappnat som möjligt och hitta flytet utan att spänna mig. Snittet för dessa tusingar blev 3:17 vilket med tanke på den sliriga vinden var bättre än jag hade räknat med.

Andra passet landade efter lite pausjogg in på exakt 20 km och totalt för dagen inkasserades 40 km där en hel del hade plogats i marafart och resten av kilometerna en bra bit under 4:00-fart. Nu återstår det bara ett ordentligt gruvpass som jag planerar att köra på söndag. Sedan blir det ordentlig nedtrappning till nästa vecka med benen i högläge förutom några kortare marafartskänningar på tisdag och torsdag kryddat med lite muskelrenovering hos kiropraktorn.

Inga kommentarer: