Den gångna helgen blev en lite speciell sådan. Jag drabbades av ett mildare ryggskott eller ryggkramp som satte lite käppar i hjulen för mig.
Bakgrunden till det hela var att jag under en längre tid haft lite strul med nedre delen av min rygg. Jag fick den servad och reparerad hos kiropraktorn i onsdags. Saker och ting satt lite snett och placerades på korrekt plats. I fredags körde jag veckans andra terrängintervallpass. Denna gång körde jag lite kortare intervaller i Polisspåret och dess sågspånsspår. Fin böljande kupering och sugande underlag som blev ytterligare lite tuffare då regnet vräkte ner. Det jag sökte var flytet uppför backarna. En klok inledning på passet gjorde att jag successivt kunde öka fart och intensitet. En bra progressiv utveckling av passet där framför allt flytet i backarna kändes riktigt bra. En härlig känsla som jag tar med mig till kommande terrängpass.
Nackdelen var att ryggen strejkade ordentligt efter passet. Förmodligen hade det som tidigare legat i kläm så länge skapat en motreaktion nu när allt satt korrekt. Ibland blir det så. Fredagsnatten var inte kul då jag knappt kunde röra mig. Efter lite alvedon och voltaren blev det lite bättre under lördagen. Jag skar ner mängden en aning och körde två lättare pass på löpbandet som är skonsammare och mjukare. Under lördagsnatten blev ryggen svagt bättre och jag kunde faktiskt genomföra ett långpass med Herr Larm under söndagsförmiddagen.
Allt som allt skrapade jag ihop 14 mil innehållandes ett långpass och två pass med terrängintervaller. Det får man vara nöjd med då ryggen verkligen inte kändes bra under helgen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar