2011-09-12

Genrep i Lidingöspåret

Det var verkligen skönt att konstatera att sommarvädret bet i ett litet tag till och visade sig från sin bästa sida under helgen. Solen sken och spred härlig värme.

Ursprungligen hade jag planerat att springa Kistaloppet i mina hemtrakter (Kista angränsar till Silverdal). Dessvärre hade jag inte fram tills nu fått till ett genrepspass i Lidingöspåret. Efter lite samråd med Coachen så kom vi fram till att det bästa var att skippa tävlingen och prioritera förberedelserna inför Lidingöloppet.

Sagt och gjort så lämnade jag Venla på ett litet kalas under lördagen och fortsatte sedan direkt till Lidingö och dess terrängspår. Jag parkerade vid Kyrkan och värmde upp med 2.5 km fram till 20 km-skylten innan snabbdistansen skulle påbörjas. Skissen var satt till: 

- 6 km @LLP
- 3 km @LLP +20''
- 1 km @LLP
- 2 km @LLP +20''
- 2.5 km @LLP -10''
- 1 km pausjogg
- 4.5 km @LLP-> LLP -10''

Det var alltså en snabbdistans med lite varierad fart. Allt från snabbare fart än tilltänkt Lidingölopps-pace (LLP) till långsammare. Coachen hade mycket klokt lagt fartsänkningarna under de svåraste partierna på loppet. Dels det mycket småkuperade partiet mellan km 16-19 km och sedan stigningen vid backen vid Grönsta samt Abborrbacken. Ben och skalle var taggade och gjorde sitt jobb utan att protestera. Jag hade visserligen ingen fullträff men min terrängform är just nu så god och stabil att jag utan problem kunde hålla aningen högre fart än det som skissen avgav. Väldigt nöjd med hur enkelt jag gled igenom de två avslutande milen i LL-spåret. Jag vill inte ange exakt vad snittet (inklusive fartsänkningar och pausjogg) blev men det var riktigt bra och lovar mycket gott. Detta tillsammans med kontrollerad löpning rakt igenom samt fin snittpuls spädde på det som tidigare intervallpass indikerat. Terrängformen är riktigt bra. Frågan är om jag någonsin varit i bättre form inför Lidingöloppet?

Under helgen var det även Finnkampen som jag självklart följde med stort intresse. Det finns mycket man skulle kunna lyfta fram från denna landskamp men jag väljer att fokusera kring herrarnas 5000m och 10000m. Uhris från gick nog allt taktiksnack och bombade på en hård öppningskilometer. Vet inte riktigt vad han tänkte på men det var ganska underhållande att se hur han flinade åt sig själv under loppet. Redan nästa dag höll jag på att sätta i vrångstrupen då Adil gjorde en liknande öppning under 10000m-loppet. Jag måste erkänna att jag inte trodde hans öppning skulle hålla hela vägen men det gjorde det. Hatten av och verkligen en imponerande sololöpning från hans sida. Att göra låga 29 ensam på det sättet indikerar att han i ett tätt lopp har kapacitet att pressa ner sitt personbästa mot 28:30. Lite anmärkningsvärt var att Adil och Uhris så sent som under SM i Gävla spurtade om segern (Adil segrade) och nu under Finnkampen blev Uhris varvad. Det ska dock självfallet tilläggas att Uhris hade ett 5000m-lopp i benen. Räsänen som på pappret var den starkaste löparen kom inte alls upp till normal standard under 5000m-loppet och kom inte ens till start på 10000m. Utriainen som även han har mycket goda personbästan brukar dock ytterst sällan lyckas under Finnkamper och mycket riktigt spurtade debutanten Ekvall ner honom på ett imponerande sätt.

Inga kommentarer: