2011-09-27

Lunginflammation

Som jag hintat om i några av mina tidigare bloggposter så har Elias varit sjuk hemma tillsammans med mig den senaste tiden. Exakt tolv dagar för att vara exakt. Tolv dagar är en väldigt lång tid för en sjuåring att vara sjuk och hade jag inte under denna period varit pappaupptagen och ändå disponibel hemma så hade jag väl tvingats ta ut tjänstledighet från mitt jobb.

Redan förra veckan besökte jag vår husläkare men fick då svaret att detta säkert bara var en regelrätt förkylning, inget att hetsa upp sig för. Men jag hade på känn att något var fel. Elias hosta lät inte som en vanlig rethosta utan lät mer som om han hamnade i andnöd. Feber hade han normalt sett inte under dagen men vid middagstid kickade den in och var ofta runt 38-39 grader.

Igår fick det vara nog. Jag kontaktade husläkaren igen och fick en tid. Jag beskrev (återigen) läget och sa att det här inte kunde vara någon vanlig febersjuka. Istället misstänkte jag lunginflammation. Nu såg läkaren mer bekymrad ut och ordinerade snabbt blod- och urinprov. Raskt vidare till laboratoriet där dessa prover genomfördes. Sedan väntan på att dessa värden skulle analyseras och sedan tillbaka med svaret till läkaren. Vänta på att läkaren skulle få en lucka att kika på svaren. Jepp, här försvann större delen av förmiddagen. Sjukhusmiljö. Inte min favorit atmosfär.

Både blod- och urinprovet visade dock inget fel. Jag stod på mig och frågade om vi inte kunde göra en lungröntgen för att vara på den säkra sidan. Läkaren gick med på det och skrev ut en remiss redan samma dag. Hem i rask takt för att mata Alvar och sedan vidare igen till Löwenströmska sjukhuset och deras röntgenavdelning. Ny väntan på ledig tid och sedan två snabba röntgenkort. Jepp, här försvann större delen av eftermiddagen. Sjukhusmiljö. Inte min favorit atmosfär.

Röntgensvaren skickades direkt tillbaka till läkaren. Under den tiden hann jag bränna tillbaka till Silverdal och hämta upp Venla från dagis. Bege mig hem och utfodra mig själv och barnen. Kort därefter ringde läkaren upp mig och meddelade att röntgenbilderna visade tydlig lunginflammation på Elias vänstra lunga. Penicillin skrevs direkt ut och intogs så fort som möjligt av Elias. Nu drygt ett dygn senare är han markant bättre, hostan börjar ge med sig och febern har vi inte sett ett spår av.

Elias har under dessa dagar varit lite understimulerad och klättrat lite på väggarna. Det är en extremt peppad och sugen 7-åring som imorgon återvänder till skolan och kamraterna.

Inga kommentarer: