Alla dessa spel

Som vissa av er känner till är jag en stor slukare av prylar, främst kameror och mobiltelefoner. Utöver löpningen och detta prylbegär så har jag sedan barnsben spelat alla tänkbara konsolspel och datorspel. Jag tycker helt enkelt att spel tillsammans med film och serietidningar är en fantastisk form av underhållning.

Idag finns det så otroligt mycket spel för alla tänkbara åldrar och kategorier av spelare. Något som ibland gör mig irriterad är föräldrar som rynkar näsan åt tv-spel i tron att det är något som är olämpligt för barn. Så är det inte. Det finns få saker som stimulerar barns perceptionsförmåga, problemlösning och samarbete som bra och genomtänkta spel. Det handlar om att hitta lämpliga spel åt barnen och det ansvaret faller på föräldrarna inte barnen. Snarare är det alltså brist på engagemang hos dessa föräldrar som har denna uppfattning. Min erfarenhet säger mig också att föräldrar med denna inställning är sådana som vuxit upp utan spel och därmed inte har särskilt mycket erfarenhet kring ämnet och uteslutande har svalt alla floskler som kvällstidningarna proppat i dem för att sälja några fler exemplar.

Paradoxalt så tycker många istället att det är helt ok att sätta på en tv:n eller en film och låta barnen passivt ta del av samma innehåll för 14:e gången. Att det redan mellan klockan sju och åtta på kvällen börjar sändas material på tv som inte direkt är lämpliga för barn verkar inte bekymra dem nämnvärt.

Nåväl, spelen är här för att stanna så jag behöver inte oroa mig för den saken. Efter den lugna sommarperioden så tar utgivningen av spel fart nu under hösten inför julruschen. Nu släpps det så mycket intressanta spel att jag inte riktigt hinner med att spela klart dem innan nya titlar släpps och läggs på kö.

Först ut var HD-återutgivningen av de gamla PS2-spelen Ico och Shadow of the Colossus. Fantastisk stämning och svårslagen atmosfär trots att spelen har över åtta år på nacken. Att nu få återuppleva dem i HD är en riktig nostalgitripp. Efter denna titel var det dags för Rocksteady Studios efterlängtade uppföljare Batman: Arkham City. Rocksteady har finslipat upp det vinnande konceptet från deras debuttitel för två år sedan och levererar nu ett grymt tajt gameplay med en mörk Batman i toppform. Igår var det så dags för ett nytt länge emotsett släpp. Naughty Dogs tredje del i sin Uncharted-serie, denna gång vid namn Drake's Deception. Jag har bara som hastigast hunnit testa spelet men kan redan nu lova att det håller högsta kvalité och kommer erbjuda många härliga timmar av spelande med en matinékänsla i stil med Indiana Jones.

Och som sagt, väre lär det bli. Inom kort släpper Nintendo några tunga titlar. Till Wii kommer Zelda: Skyward Sword och sedan är det Super Mario 3D och Mario Kart 7 som är på gång till den bärbara konsolen 3DS. Mario och Zelda är de spelserier jag värderar högst och samtidigt har extremt höga förväntningar på. Tryggt nog brukar Nintendos topptitlar andas kvalité och ytterst sällan göra mig besviken.

Så mellan att ta hand om barnen och ploga mil i löpspåren så måste det frigöras en hel del timmar för spelandet. Frågan är bara var jag ska hitta dessa luckor?