Alvar den gode

Dagens bloggpost tillägnas Alvar. Den här lille härlige grabben som just nu mer eller mindre lever i total symbios med mig och förgyller min vardag under min pappaupptagenhet. Lagom till sin 11-månadersfödelsedag beslöt han sig för att på egen hand ta sina första steg. Först var det ett litet tafatt steg hit och dit. Men kort efter blev det lite längre utflykter mellan olika högar av leksaker.

Och det är bra märkligt hur glad och till sig man som förälder blir när man ser sina barn bokstavligen ta dessa steg i livet. Jag har som sagt redan sett både Elias och Venla göra detta men blev barnsligt glad över Alvars framfart. Kids, gotta love 'em!

One small step for man, one giant leap for Alvar.

Och sedan idag lagom till fredagsmyset så körde vi lite disco i vardagsrummet. Känslan när jag såg Alvar superfokuserad på sina svajiga ben tokdigga discobeatsen från högtalarna. Helt priceless! Det är just i dessa lägen man bara vill frysa tiden och återuppleva dessa magiska stunder om och om igen på autorepeat.