2012-03-26

Premiärmilen 2012

Efter en vecka präglad av förkylning, ebola-hosta och pollenbesvär så bestämde jag mig på fredag för att trots allt göra en start på Premiärmilen. Formen har de senaste veckorna varit bra och även om jag inte var helt återställd så hoppades jag att hälsoläget inte skulle försämra prestationen under tävlingen så mycket. Dessutom behövde jag en riktig genomkörare och tävling i benen.

Jag fick som sagt ställa in Sevilla Marathon och har sedan dess varit väldigt sugen på att få tävla igen. Sagt och gjort så packade hela familjen tillsammans med Farfar in oss i bilarna och begav oss till Norra Djurgården under söndagsförmiddagen. Kroppen kändes väl lite si så där men det gör den ofta strax innan en tävling. Man letar fel och skavanker överallt. Desto värre var det med vädret. Temperaturmässigt var det lite småkyligt men det störde inte så mycket. Värre var det med den ganska kraftiga blåsten. Premiärmilen löps på en tvåvarvsslinga runt Norra Djurgården och är bitvis ganska vindkänslig. Jag noterade att alla stora Premiärmilen-skyltar/banderoller som skulle stå utmed banan hade blåst ner och i vissa fall bort från vägen. Inte direkt några positiva vibbar och jag insåg redan då att det skulle bli en kamp mot både kropp och vind under tävlingen.

Storfavorit till segern i år var Haben Idris som efter sin seger på Två sjöar runt visade att hans form är mycket god. Starten gick och folk med Haben i spets rusade iväg i ett ursinnigt tempo. Jag startade väl lagom kontrollerat och låg uppskattningsvis runt 15e plats efter den första kilometern. Antingen rusar folk på hårdare i starten eller så har jag blivit långsammare i starten. Eller så är det både och. Hur som helst så började jag sedan min vana trogen successivt arbeta mig upp genom fältet. Framför mig såg jag hur Haben utmanades av en Akele-löpare som jag på förhand inte kände igen. Det syntes dock på hans hållning och steg att han höll god klass och att det inte handlade om någon vansinnesöppning från hans sida. Efter loppet joggade jag ner med denne löpare som visade sig vara ingen mindre än Johan Hydén, förra årets Sverige-tvåa på 1500m (3:43.86). En mycket trevlig och duktig kille som nu primärt siktar in sig på Terräng-SM och sedan försöka kvala in till EM 1500m senare i sommar.

Efter tre kilometer hade jag passerat alla utom Idris och Hydén som låg en lång bit framför mig. Jag gick upp till spets i min klunga och började ploga vind. I den branta men ganska korta stigningen vid fyra kilometer skakade jag av mig den sista förföljaren (John Kingstedt) och påbörjade sedan en soloresa och kamp mot vinden. Jag passerade fem kilometer strax under 16 minuter och försökte behålla koncentrationen och intensitet trots att löpningen blev mycket ryckig i blåsten. Bakom mig växte avståndet och samtidigt märkte jag att Idris och Hydén inte längre utökade sitt försprång nämnvärt. Vid åtta kilometer började jag känna att kroppen varit lite sjuk och sänkt tidigare under veckan. Jag försökte att inte spänna mig så mycket och fortsätta springa avslappnat även om det blev lite kantigt i vinden. Idris vann loppet på nya banrekordet 30:54 och Hydén fick se sig besegrad med tiden 31:02. Själv sprang jag in som isolerad trea på 31:52, bakom mig hade avståndet ner till fyran (John Foitzik) vuxit till nästan 50 sekunder.

Jag var överraskad över tiden med tanke på min sjukdom tidigare under veckan samt den ganska besvärande blåsten. Dessutom fick jag springa merparten av loppet solo vilket så klart försämrade möjligheten till en ännu bättre tid. Med lite bättre förberedelser och yttre förhållanden hade det säkerligen kunnat gå 20 sekunder snabbare. Min känsla av att Idris och Hydén inte drygade ut sitt försprång under andra halvan stämde ganska bra. Mina splittar var 15:54 och 15:58. Vid fem kilometer låg Idris och Hydén cirka 44 respektive 42 sekunder före mig vilket innebar att jag under andra halvan 'bara' tappade 14 och nio sekunder mot Idris och Hydén. Arrangören var bussig nog att skänka 2500 kr i prispengar vilket självfallet uppskattades mycket. De går oavkortat till flygbiljetten till Japan och Tokyo Marathon nästa år.

Detta var fjärde gången jag sprang loppet och jag har under dessa starter placerat mig som etta, tvåa, trea och fyra. Bortsett från första året (2007) då banan var lite för kort har tiderna varierat mellan 31:44, 31:52 och 32:05. Skillnaden mot föregående år är att jag numera är marathontränad och inte lika rapp samt att det blåste betydligt mer än under de tidigare starterna. Med hänsyn till detta rankar jag nog tiden som snäppet vassare än de övriga samt att jag även under dessa lopp hade press utmed hela banan, något jag verkligen saknade i år. Bra att ha lite speed i bagaget även när det är dags att springa marathonsträckan.

Helgen avslutades även med den glada nyheten att Musse äntligen efter åtta månaders frånvaro comebackade med att direkt sätta svenskt rekord på halvmarathon då han efter framför allt en stark slutforcering drämde till med 1:02.40 (läs mer om loppet på artikeln på friidrott.se). Väldigt kul att han nu är tillbaka i gammalt gott slag. Jag hade personligen sett fram emot en duell mellan honom och Adil på Terräng-SM. Adil är bevisligen i mycket bra form då han nyligen kvalade in till EM 10000m då han gjorde 28:53 vilket är den snabbaste tiden på sträckan sedan 2003 (läs mer här). Nu ser det nog istället ut att bli så att Musse väljer en mara i slutet på april med hopp om att försöka kvala in till OS i London. Det ska bli mycket spännande att följa hans framfart framöver.

En rapport samt bilder från loppet på Löpning för alla »

Resultaten »

Inga kommentarer: