2012-05-21

Långhelg med dubbelblock

Alvar försöker klura ut hur man sperar tennis.

Fyra riktigt sköna dagar ledigt under långhelgen var verkligen uppskattat. Till på köpet visade vädrets makter upp sig från sin bästa sida och vi fick uppleva lite sommarvibbar. Detta har vi hittills inte varit direkt bortskämda med under våren. Bra sommaren, fortsätt så!

Under torsdag förmiddag packade vi alla in oss i bilen och pep iväg till sommarstugan i Sala. Farfar har redan varit där ett par gånger men för oss övriga var det premiär för året. Vi passade på att vara ute så mycket som möjligt och njuta av det fina vädret. Elias spelade fotboll med farfar och Alvar försökte lära sig spela tennis. Något som kan vara lite svårt för en kille som är 1.5 år. Venla var mest rädd för myrorna men tinade upp lite efter ett tag. Jag själv hann med ett distanspass på lite slingriga grusvägar och då jag väl kom tillbaka var det dags för lite vedledad bastu med påföljande grillning.

Torsdagen följde ungefär samma mönster, lek utomhus, löpning och lite bastu innan det på eftermiddagen var dags för hemfärd. Under lördagsmorgonen hade Elias fotbollsmatcher och strax innan lunch var det dags för mitt första pass i dubbelblocket. Dessa mytomspunna dubbelblock. En av hörnpelarna i marathonförberedelserna strax innan tävling. Så klart en extra nerv och jag ville verkligen få till två bra pass. Dels för att stämma av att kroppen är redo för marathondistansen och dels för att mentalt få ett kvitto på att formen finns där.

Sagt och gjort. Strax innan lunch på lördag stack jag ut på mitt första pass för dagen som initialt var skissat till: 35' @3:50, 40' @3:30->3:20. Jag var lite kantig inledningsvis då det är lite svårt att mata in kilometer direkt i 3:50-fart. Efter någon kilometer lossnade det dock och den första delen på passet snittades in på 3:45. Sedan var det dags för den snabba delen där jag frångick skissen en aning och skiktade på att hålla en rak 3:25-fart. Rullade på lätt och kontrollerat och hade 3:24/km då de 40 minuterna var över. Totalt var jag ute 1:15 och hann avverka 21.3 km.

Elias övar på fotbollsfinter.

Direkt efter passet var det extra viktigt att hinna duscha av sig och snabbt trycka i sig mat. Jag hade ganska exakt fyra timmar kvar till nästa drabbning och det ställde högre krav på återhämtningen än normalt. Venla och Elias hade åkt hem till farmor och farfar och Lille Alvar hedrade mig även genom en extra lång lunchtupplur vilket innebar att jag hann med att både ta en liten egen tupplur på eftermiddagen samt spela lite datorspel. Fantastiskt lyxigt. Jag kan ärligt talat inte minnas när jag haft det så tillrätta lagt. Vilken skillnad för återhämtningen! Då jag strax efter klockan 17 gjorde mig redo för dagens andra pass kände jag verkligen att kroppen fått tillfälle att återhämta sig och absorbera det tidigare passet.

Skissen för det andra passet i dubbelblocket var satt till: 30' @4:00->3:45, 4x3km @3:25, PJ: 2'. Jag kände redan på de första stegen att kropp och ben verkligen var sugna och med på noterna. Snittade in de 30 första minuterna på 3:44 och fick då nästan hålla i handbromsen. Sedan var det dags för de fyra avslutande 3km-intervallerna. Dessa avverkade jag med riktigt bra känsla svagt progressivt enligt 3:24/3:23/3:22/3:19. Pausjoggen mellan dessa var två minuter i 3:55-fart. Det andra passet summerades upp till 21.8 km på 1:17. Det som var otroligt skönt att konstatera under passet var att varken fart eller mängd satte några spår i benen. Trots att jag mot slutet hade nästan 40 km löpning i hyfsad fart för dagen så var jag inte det minsta sliten eller hade någon antydan till stumhet. I förberedelserna innan Sevilla Marathon hade jag två riktigt bra dubbelblock som jag genomförde men visst var jag lite seg i benen mot slutet av dessa. Jag har dock aldrig tidigare varit så pigg och oberörd efter ett dubbelblock som i helgen. Ett mycket uppskattat formbesked om att fart och mängdtålighet finns där och är på topp.

Totalt för dagen skrapade jag ihop 43.1 km på 2:32 vilket gav snittet 3:32/km. Men som sagt, känslan under passet är det jag tar med mig och det som skapar en härlig vetskap om att kropp och skalle är redo för den stora utmaningen om knappt två veckor - Stockholm Marathon!

Farfar och Elias i fotbollskamp.

3 kommentarer:

Staffan sa...

Grymt imponerade, Så många im i så hög fart!! Även pausjoggen är ju rätt stygg! Jag gissar att du har ett trevligt Stockholm marathon att se fram emot, det närmar sig ju med stormsteg,

Själv känner jag att jag har en realistiskt och bra chans på sub3 och genomförde faktiskt ett dubbelpass igår. 32km @ 4:48 min/km med en kuperad sista mil och så sex timmar senare 2x400-300-200m + 4x200m med 1 min vila. Idag är benen rejält sega men nu väntar två dagars, nästa tre dagars vila och så Milspåret på onsdag som sista tuffa passet. Pepp!!

Staffan sa...

Så många km skulle det stå, inte så många im...

Patrik Engström sa...

Staffan:

Härligt dubbelblock! Ge kroppen lite välbehövlig vila och damma sedan på under Milspåret. Sedan är det bara lite finlir kvar innan maran! Kör hårt och lycka till!