2012-06-26

Ett nytt besök i MR-trumman

En dag med några känslomässiga berg-och-dal-banor. Morgonen inleddes med att bege sig ut till Sabbatsbergs sjukhus och den inbokade magnetröntgen. Jag hade redan under gårdagen (måndag) testat att springa lite lätt distans och tyckte väl inte att foten kändes helt tipptopp. Visst, man övertolkar alltid kroppens signaler då man känner av en skada men jag tyckte ändå att foten ömmade lite och kändes irriterad.

Så efter en uppskattningsvis 20 minuters lång power nap var 'borrandet' inne i MR-trumman över och jag fick beskedet att resultatet skulle granskas och vara min läkare tillhanda i slutet på denna vecka, alternativt början på nästa. Suck, jag frågade om man inte redan nu kunde få ett preliminärt besked tidigare men det var stört omöjligt.

Tanken på att vänta ytterligare en vecka innan jag vet med klarhet om det handlar om en stressfraktur kändes mentalt jobbigt. Att inte veta hur man kan lägga upp sin träning (löpning eller cykel) samt att ha en tävling på fredag (Trosa stadslopp) med start högst osäker skapar lite mental obalans i mitt inre.

Strax efter lunch damp det dock ner ett brev i den elektroniska brevlådan med ett svar från doktorn. Beskedet var kort och kliniskt:
MR visade ingen stressfraktur. Inflammation i tibialis posterior

Otroligt skönt att få beskedet så snabbt. Det finns hopp för den svenska sjukvården. Att dessutom få det klargjort att det inte handlade om en stressfraktur gjorde så klart saken ännu bättre. Plötsligt blev livet lite lättare och moll-toner förbyttes till dur. Tanken på en hel sommar uppe på cykelsadeln lockade föga.

Så, stärkt av detta besked har jag i samråd med Coachen skissat upp ett lättare intervallpass under eftermiddagen för att testa hur foten reagerar på lite hårdare belastning. Dessutom är jag lite intresserad av hur formen är efter en veckas cykel och det ska även tilläggas att jag bara genomfört ett snabbare pass sedan Stockholm marathon vilket med tanke på fredagens tävling borta vid världens ändå måste betraktas som väldigt klent.

Nåväl, jag drar inga större växlar kring formen för närvarande. Det viktigaste är att bli helt bra i foten och att förhoppningsvis kunna göra det mestadels löpandes under sommarledigheten.

1 kommentar:

Johan B sa...

Strålande nyheter!