2012-07-09

Semester

Semestern är ett faktum och som ni förstår känns det helt rätt. Trots att jag bara varit tillbaka i fulltjänst i drygt tre månader sedan min pappaupptagenhet slutade så är den behövlig. Att få jobb, träning och en familj med tre småbarn att fungera är lite slitigt men det går med pannben, vilja och mycket planering.

Direkt efter hemkomst i fredags så packades bilen full och kosan styrdes direkt mot sommarstugan i Sala. Att inleda semestern med vedeldad sauna, cola och sjöutsikt är precis det som själen och ett par trötta löpben behöver.

Under veckan hann jag skrapa ihop ganska exakt 14 mils löpning. Vissa pass rullade på bra medan andra kändes lite segare. Det som dock var uppfriskande var att träningsveckan trots allt var ett fall tillbaka i gamla hederliga rutiner. Både vad gäller kvalité och mängd. Den senaste perioden efter Stockholm marathon har varit lite hackig och präglats av återhämtning, rehab och en krånglande fot.

I hasten i slutet av förra arbetsveckan hann jag inte heller redovisa de snabba pass jag kört under veckans träning. Först ut var det ett banpass på Sollentunavallen som jag körde under lunch i onsdags. Ute var det 26 grader varmt och inte ett moln på himlen. Vallen fullkomligt kokade och jag insåg att det skulle bli ett ganska svettigt pass. Jag var även lite begränsad tidsmässigt vilket gjorde att jag fick värma upp och jogga ner över tio kilometer till och från jobbet ner till Vallen. Inte mycket att göra åt då lunchluckan var den enda tillgängliga under dagen. Skissen för detta pass var 10KP: 3x(800-1000-1200m) @3:05, Pj 200m. SP 1’ + 200m, 5KP: 1000m @3:00. Värmen gjorde passet jobbigare än skissen från början indikerade men jag tog mig igenom serie efter serie. Under den sista avslutande tusingen så fick jag en lättare irritation i höger baksida och valde att kliva av efter 400m för att inte riskera någon bristning. Ett svårt val men samtidigt minst lika klokt.

Under fredagen väntade ett lättare terrängpass i Ursvik. Där snurrade jag runt 20 km i terrängen på 3:56/km. Kuperingen i Ursvik är ganska bitig vilket jag gillar. Tanken var att köra Lidingöloppsfart med ett påslag på 20-25''/km vilket gjorde att min snittfart var perfekt avvägd. Lite ovan med att jaga höjdmeter men jag hade hela passet under kontroll och behövde aldrig slita.