2014-04-16

Intervju


Den gångna helgen gick precis som merparten av de senaste helgerna i fotbollens tecken. Turnering på lördag och söndag med andra ord vilket återigen gjorde att träning och återhämtning blev lite avig och knepig. För att hinna med eftermiddagen och kvällen på lördagen och dess fotboll fick jag inleda lördagens förmiddag med intervaller. Ute var det ganska blåsigt och landsvägsintervallerna blev således ganska ryckiga och varierade väldigt mycket i dess utfall. De i medvind gick väldigt mycket snabbare än plan medan så klart de i motvind inte upplevdes som lika behagliga. Gillar inte vind, svårt att avgöra hur passet egentligen gick och svårt att lägga en god och jämn ansträngningsnivå genom passet.

Fotbollen då för grabben? Jo det gick riktigt bra. Elias lag vann alla sina matcher i sin grupp med målskillnaden 14-0. Tyvärr åkte de direkt i slutspelet på det lag som sedan tog sig ända till finalen. Matchen förlorade de efter en riktigt bra insats med 2-5 men Elias hängde båda målen där framför allt det sista målet var en riktig stänkare upp i nättaket. Boom!

Förutom vindintervallerna på lördagen så hann jag med en snabbdistans i Ursvikterrängen tidigare i veckan. Skönt att nöta lite terräng över längre distanser där flås och pump får arbeta ganska hårt men tempot på grund av kuperingen dämpas en aning vilket ofta passar mig bättre. På söndagen hann jag även med ett långpass men eftersom det var så otroligt mycket annat som jag behövde hinna med så slog jag två flugor i en smäll och avverkade två timmar på löpbandet framför datormonitorn där jag fördrev tiden med att titta på London Marathon. Kan tyckas som ett tråkigt och mentalt påfrestande pass men märkligt nog kändes det helt ok och jag rullade igenom passet utan fysisk eller mentalt slitage. Mycket av detta kan säkert bero på att London Marathon bjöd på mycket underhållning både vad gäller damernas och herrarnas lopp. Good stuff!

Veckan summerades upp till drygt 14 mil där det mesta kändes ok men jag fortfarande besväras en del av pollen som verkar figurera nu i skog och mark. Det är främst då jag springer snabbt och behöver dra i mig mycket syre som det känns lite igenproppat i luftören. Hoppas detta släpper snart.

Avslutningsvis blev jag även tidigare under veckan uppmärksammad i lokalpressen. Jag blev intervjuad och fotograferad och några dagar sedan fanns det hela att beskåda i tidningen Mitt i Sollentuna. Blev lite felciterad på min löpning i Polisspåren. Naturligtvis springer jag inte omkring på deras skyttebanor utan brukar låna deras sågsspånsspår. Och springer man bara tillräckligt snabbt i dessa så blir man inte upphunnen av lagens långa arm.